Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fulminans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qwinna med blottade bröst, o. i
handen en passare, hwarmed hon ritar en
cirkel. Bakom ses djurkretsen. Cochin
tillägger qvadraten och den liksidiga
triangeln.
FULMINANS, FULMINATOR,
Jupiters tilnamn.
FUNDANIUS, et Herkulis tilnamn.
Vopiscus räknar ibland förebuden til
kejsar Floriani regering, at winet til
hans libationer i Herkules F:ii
tempel, blef purpurrödt.
FURIERNE (Sinneb. l.),
Hämndgudinnor, qwalmör, så kallade på
jorden, men i himmelen Diræ, o. i
underwerlden Eumenider. Grekerne
kallade dem Erynnies. De ansågos
såsom tjenarinnor af Gudarnes hämnd
emot de ogudaktiga, och pligkiga at
werkställa helwetes-domrarnes utslag.
Enligt Apollodorus hade F. blifwit
skapade i hafwet af bloden som rann
ur det sår, Saturnus hade gifwit
Cælus. Hesiodus, som gör dem en
generation yngre, låter dem födas af
Jorden, som hade aflat dem m.
Saturni blod. På et annat ställe säger
han at de äro döttrar af
Twedrägten och födde i 5:te månaden.
Lykophron och Æschylus påstå dem wara
döttrar af Acheron och Natten.
Författaren af en låfsång til
Eumeniderne försäkrar at Pluto och Proserpina
woro deras föräldrar. Sophokles låter
dem upstiga Ur Jorden och Mörkret;
o. Epimenides tror dem wara systrar
med Venus och Parcerne, samt
döttrar af Saturnus och Evonyme. –
Man räknar tre af dem: Tisiphone,
Megära och Alekto. Euripides sätter
gudinnan Lyssa ibland F:s antal.
Plutarchus erkänner blott en, Adrastea.
Virgilius tyckes tillägga Harpyerne,
dem han målar med samma drag; o.
inwånarne i Smyrna tillägga
Nemeserne. Medan de brottslige lefde,
injagade F. förskräckelsen i deras själ,
plågade dem med sönderslitande
samwetsagg och hiskliga syner som kastade
dem i en dyster förwirring, ofta för
hela deras lifstid. Euripides, Ovidius,
Statius och Virgilius hafwa målat
deras hämnd med de starkaste färger.
Homerus fäster dem i spåren efter
sådana bröder, som förfördela sina
äldre syskon. De begagnades af
Gudarne at tukta menniskorna med
sjukdomar, krig o.d. Wördnaden för dem
war så stor, at man nästan icke
wågade uttala deras namn, eller ens se
på deras tempel. Sådana hade de på
flera ställen i Grekland, och woro de
en helig fristad för brottslingar. Alle
som infunno sig för Areopagen, måste
frambära et offer i F:s tempel, som
låg i grannskapet, och swärm på
deras altaren, at de woro beredde at
tala sanning. Wid offren nyttjades
narcissor, saffran, enbär, hagtorn,
tistel, mannablod eller sommarhyll; och
man brände cederträ, al och cypress.
Man offrade åt dem lamdigra tackor,
gumsar och turturdufwor. Æschylus
inflätade ormar i F:s hår, som före
hans tid utmärktes genom brinnande
facklor och holkar. Man följde hans
idé, o. både tempel o. theatrar
framställde F. med en bister upsyn o.
hotande blick, widöppen mun, swarta o.
blodiga kläder, flädermuswingar,
ormar omkring hufwudet, en brinnande
fackla i ena handen, och en gissel af
huggormar eller ock en krok i den
andra samt til följeslagare
Förskräckelsen, Ursinnigheten. Blekheten o. Döden.
Sådana sitta de omkring Plutos thron
och afbida hans befallningar m. en
otålighet, som förråder deras raseri.
På en af keis. Sabinas medaljer ses
de tre F. föreställda genom 3
hufwuden, prydda med skäppor, på en enda
kropp, som smalnar af nedåt; på hwar
sida utstå 3 armar wäpnade m.
facklor. Det mest besynnerliga fornmärke
i detta afseende är en gammal
etrurisk målning, hwarpå ses en Furie,
som håller i en orm o. det hwassa jern
hwarmed hon genomborrar en
brottsling, som höjer sina armar til
himmelen. En annan Furie står framför
honom, och lagar sig til at bränna
honom med en fackla. På axeln bär
hon en ränsel, hwars ena sida är full
och den andra tom. Giottino, Giulio
Romano, Pietro de Cortona och
Titian äro ibland nyare tiders artister
de, som målat F. m. de starkaste färger.
FURINA, en Gudinna hos de
gamla Romare, om hwars göromål och
namn de lärde äro mycket oense. De
som göra henne til den första af
Furierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
