Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Galeotes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
son Galeotes. Då tyrannen Dionysi i
moder gick hafwande m. honom,
drömde hon at hon framfödde en Satyr.
G. rådfrågades och swarade at hennes
son skulle blifwa dem lyckligaste man
i Grekland; men det slog icke in.
GALEOTES, son af Apollo o.
Themiste, war en stor Gud hos
Hybléerne på Sicilien, som föreställde
honom sittande i en wagn wid sin fader.
GALERUS, se ALBOGALERUS.
GALESUS, en gubbe ifrån
Ausonien, som war rättwis o. rik, men
dödades i en affär; emedan han gått för
långt fram emellan Trojanerne o.
Latinerne, som han wille förmå at s
luta fred.
GALINTHIADES, et högtidligt
offer i Thebe, til ära för Galinthia,
en af Præti döttrar, före Herkulis
fest, hwilken hade påbudit detta offer.
GALLA. I de offer som skedde wid
ägtenskap, skildes gallan ifrån det
öfriga innanmätet och uthälldes wid
altaret,
GALLAICÆ, moder-gudinnor,
dyrkade i landet Galicia.
GALLANTES, et tilnamn för
Cybeles prester eller Gallerne.
GALLERNE. De Gudar hwilkas
ynnest G. sökte at winna, woro Hesus,
Teutates och Taranes. Cæsar säger,
at de tilbads under andra namn
Mercurius , Apollo, Mars, Jupiter och
Minerva, men at de hade en
synnerlig wördnad för Mercurius, den de
ansågo såsom upfinnare af alla
konster. De trodde at han wakade öfwer
wägarna och handeln; at Apollo
fördref sjukdomar, at Minerva gifwit
början åt manufakturer och konster; at
Jupiter hade herrawäldet öfwer
himmelen; o. at Mars ledde krigen:
också helgades åt honom allt krigsbyte,
och efter wunnen seger offrades åt
honom den boskap man tagit ifrån
fienden. De skröto öfwer at härstamma
ifrån Pluto, och derföre räknades
tiden efrer nätter och ej efter dagar.
Herkules kan äfwen anses för en af
G:s Gudar. Se OGMION. Man wet
at de offrade menniskor åt sina
Gudar, i den tron at en menniskas lif
endast kan återlösas af en menniskas.
Wanliga offringssättet war at göra
en ofantligt stor bild af wide, den de
fyllde med lefwande menniskor o.
upbrände. Se DRUIDER, FLATH-INNIS.
GALLIAMBI, verser som Gallerne
eller Cybeles prester sjöngo til
Gudinnans ära.
GALLI CYBELES, Cybeles prester,
hade sitt namn antingen af floden
Gallus i Phrygien, hwars watten gjorde
dem ursinnige; eller ock af deras
stiftare Gallus. Denna fanatiska stiftelse
hwars wagga war Phrygien, spridde
sig öfwer Grekland, Syrien, Afrita
och hela romerska wäldet. Lucianus
beskrifwer på följande sätt
ceremonierna wid inwigningen: “Wid
Gudinnans högtid infinner sig en
myckenhet folk ifrån Syrien o.
närgränsande länder; alla medföra bilder o.
märken af sin religion. På utsatt dag
samlas hela denna skara i templet;
mångå G. samlas der och fira sina
mysterier; de rista hwarandra i
armbogarna och gifwa piskhugg öfwer
ryggen. Folkmassan som omgifwer dem,
spelar på flöjt och hummer. Andre, i
full hänryckning, sjunga wisor på
stående fot. Allt detta sker utanför
templet, men menigheten får icke
inträde. Under dessa dagar tilsättas G.
Detta flöjtljud wäcker hos flera af de
närwarande et slags raseri, och den
unge mannen som skall inwigas,
kastar i detsamma af sig sina kläder o.
under et rysligt skrik rusar han midti
folkhopen, blottar sitt swärd och
snöper sig. Derefter springer han omkring
staden med de stympade lemmarna i
handen, och kastar dem slutligen in i
et hus, der han ikläder sig
qwinnodrägt.” – G. woro gatstrykare och
charlataner, som lupo ifrån den ena
staden til den andra, samt spelade på
cymbaler och crotaler; de buro deras
Gudinnas bilder, för at bedraga
enfaldigt folk och samla almoser, dem
de anwände til egen fördel. Fanatiske,
ursinnige uslingar, tagne bland den
sämsta pöbel, buro Gudarnes moder,
sjöngo verser öfwer hela landet, och
gjorde derigenom, säger Plutarchus,
skaldekonsten, d.w.s. oraklernes
gudaswar, högst föraktlig. Denna
folkklass, säger han, gaf orakel, någre
alldeles oberedde, drogo lott om dem ur
wissa böcker. De sålde dem til folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
