Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gallien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och til dumma, föraktliga qwinnor,
som woro förtjuste at hafwa dessa
orakel på vers, så at bekunde sjungas,
hwarigenom de gudaswar som fälldes
på den heliga trefoten, föllo i
wanrygte. Cicero säger at de 12
taflornas lag tilsat dem at på wissa dagar
begära almosor, då ingen annan fick
tigga. De befattade sig äfwen m. at
spå i händerna och förutsäga det
tilkommande. De hade i sällskap m. sig
gamla trollpackor som frammumlade
wissa verser och föröfwade trolldom,
för at oroa familjerna. Deras offer
åtföljdes af wåldsamma wridningar
hufwudwrängningar, och de stångades
liksom gumsar. Cybeles beständiga
refor föreställdes genom hennes prester,
som förde hennes bild hit o. dit
ömsom på en wagn, ömsom på en åsna,
och samlade för Gudinnan almosor,
som lände dem sjelfwa til nytta.
Deras chef kallades Archigallus.
GALLIEN (Sinneb. l.). En af
Adrlani medaljer föreställer detta land
såsom gående Kejsaren til möte. Hon
har öfwer axlarne Gallernes randiga
kappa och håller en skål i handen; et
brinnande altare står emellan henne o.
Kejsaren. Fåret bredwid tilkännagifwer
ej allenast offret: men tillika landets
rikedom på ull. Ofta har hon ock et
slags kastspjut, kalladt gæsum.
1. GALLUS, förste presten hos
Cybele, gjorde sig til snöping likasom
Atys; til hans åminnelse woro Cybeles
prester castrater, och antogo namnet
Gallus.
2. – Se ALECTRYON.
3. – (Celt. M.). Appianus
anför efter en romersk fornsägen, at G.
war en son af Polyphem och Galatea.
4. – En flod i Phrygien. Då man
drack litet af dess watten, rensades
hjernan och man botades för
galenskap; men de som drucko för mycket,
blefwo alldeles ursinnige.
GALMEIA, se CADMEA.
GALTEN. Egyptierne hade twå
stora högtider, hwarwid endast offrades
galtar eller swin. G. war helig hos
Kretenserne, emedan de trodde at
Jupiter hade diat en sugga. G.
offrades wid de mindre eleusinska
mysterierna; dessutom åt Herkules af
Argierne, åt Venus wid festen Hysteria; af
Romarne åt Larerne; o. i allmänhet
af dem som wille bli friska ell. redan
woro botade för galenskap.
GAMAHÉ ell. GAMAHEU, figurer
enligt naturen formerade på stenar,
antingen i målning, uphöjdt arbete,
eller fördjupning. Plinius omtalaren
en agat som, Pyrrhus skall hafwa ägt, på
hwilken föreställdes de nio Muserne
och Apollo midtuti, med en harpa i
handen, hvilket war et rent
naturspel. Gaffarel i sina Curiosités
inouïes , tilegnar dessa stenar en
astralisk kraft, som förmår at röra
andarne och elementerne i menniskokroppen.
Paracelsus sättet et stort förtroende
til dessa bilder eller karakterer, såsom
synbarligen upkomne genom
himmelens inflytelse, och han kallar
Gamahæos det fjerde slaget af swartkonst,
som annars benämnes den
“talismaniska konsten”. Gamahæum
conjugium war et wanligt uttryck ibland
swartkonstnärerne, för at beteckna
förbindelsen emellan de himmelska
krafterna och de elementära egenskaperna.
En sådan G. är den i Upsala
konstkabinett befintliga stenen, som påstås
föreställa Yttersta Domen och
Israeliternes gång genom röda hafwet.
GAMALIEL (Rabb. M.), en judisk
skriftlärd, om hwilken Talmud anför
följande anekdot. En Cæsar frågade
G. hwarföre Gud tog et refben ifrån
Adam. Hans dotter swarade, at
tjufwar hade kommit til henne natten
förut, och qwarlemnat i huset et
gyldene käril, i st. för det lerkäril de
bortstulit, men at hon icke war
missnöjd dermed: tillämpningen war lätt
at göra. Gud hade gifwit Adam en
följeslagerska i st. för et refben, o.
Adam wann på bytet. Cæsar tyckte om
swarett men klandrade likwäl at Gud
hade gjort det i hemlighet och medan
Adam sof. Den qwicka flickan låt
framtaga et stycke kött som hon stekt
i askan o. böd kejsaren, men han wille
icke smaka det: jag mår illa deraf,
sade han. Nå wäl, inföll flickan,
Eva skulle hafwa wäckt en obehaglig
känsla hos den första mannen, om Gud
hade presenterat henne för honom helt
okonstladt, sedan Han skapat henne
under Adams ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
