Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gargarus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
461
GARGARUS, 1. – högsta spetsen på berget Ida, der Jupiter och
Cybele hade et tempel o. et altare. Der satt Guden, för at i
stillhet åskåda striden emellan Greker och Trojaner. 2. – En
stad i Phrygien, rygtbar för sina rika skördar. 2. – Son af
Jupiter och Larissa, gaf sitt namn åt staden Gargara uti Troas.
GARGASUS, en Trojan, dödade twå Greker af utmärkt rang.
GARGETTUS, en hjelte i Attika, åt hwilken man beslutit heroiska
hedersbetygelser.
GARGITTIUS, en förskräcklig hund, som waktade Geryons hjordar
och blef dödad af Herkules.
GARMUR ell. GARMR (Nord. M.), afgrundshunden, stod bunden wid
Gnipahällen i Niflhem.
GARUDA (Ind. M.), en diktad fågel , som ofta föreställes med et
wackert ynglingshufwud, prydt m. et hwitt perlband, och kropp af
en örn. På honom rider Wischnu. Indianerne wisa honom gudomlig
wördnad. De berätta at han föddes af et egg, som hans moder Diti
hade framfödt 500 år innan han kläcktes. Han är alltid afmålad
på Wischnus wapen och fanor, och har sitt kapell i hans tempel.
Sonneat påstår at det är Pondicheri-örnen hos Brisson.
Européerne kalla honom Miote. Hufwudet och halsen äro hwita, och
den öfriga kroppen rödlett. I wissa tempel mata Braminerne
honom, o. hafwa wänt honom at på wiss timme komma för at få sin
föda: han framkallas genom ljudet af twå kopparbäcken som slås
tilsamman.
GASEPTON, Jordens tempel uti Sparta.
GASIDIER, en folkstam i Persien, som blandar några gröfre
kyrkobruk af Christendomen med solens och djeflarnes dyrkan.
GASTROKNEMIA, et inbilladt land, hwarom Lucianus talar, der
barnen lågo i wadan, o. utskuros när de woro fullgångna.
GASTROMANTIEN. en spådom som skedde på det sättet, at emellan
flera uptända ljus ställdes runda glaskäril fyllda med rent
watten; sedan man sagta hade åkallat och frågat demonerne,
betraktades mycket upmärksamt ytan på dessa kärl af en gosse
ell. ung hafwande qwinna; derefter läste man swaret i de bilder
som wisade sig genom strålbrytningen i glasen. Et annat slag af
G. förrättades af spåmannen, som swarade utan at röra läpparna,
så at man trodde sig höra et ljud ur luften. Se ENGASTRIMYTHER.
GATELO, en fabelagtig konung i Athén, från hwilken staden Oporto
i Portugal tros leda sin uprinnelse. G. hade gift sig med
Pharaos dotter Eskora, och som han frugtade för Moses underwerk,
gick han om bord på Nilfloden och landsteg der Oporto nu ligger,
samt kallade den stad han anlade, Portas-Gateli.
GAUDMA (Ind. M.), en Gud hos Birmanerne; densamme som Budha.
GAURER, se GUEBRER.
GAURI (Ind. M.), ett af Bhavanis tilnamn, såsom domare öfwer
deras själar hwilka dö efter badning i Ganges.
GAURUS, et berg uti Campanien, som finnes förestäldt på Nucerias
medaljer.
GAUT (Nord. M.), en af Walhalls mör.
GAZARDIA (Rabb. M.), en ängel som, enligt Talmud, regerar öfwer
östern, för at bestyra om solens upgång.
GAZELLER AF GULD, Gudomligheter hos de gamle Araberne.
GAZI (Pers. M.), prest hos Gaurerne.
GAZIEL, se ANARAZEL.
GAZORIA, et Dianas tilnamn efter staden Gazoros i Macedonien.
GE eller GEA, dotter af Elion o. Beruth. Hon war gift med sin
broder Uranus och hade med honom fyra barn, Chronos, Btylus,
Atlas o. Da-gon, men klagade bittert deröfwer at han hade andra
barn m. flera frillor. Uranus skilde sig wid henne, men tog
henne tilbaka, och fick än flera barn m. henne. G. är densamma
som Tellus eller Jorden. Hon hade et tempel i Athéns citadell,
en fest och offentliga lekar.
GEADA. en Gudomlighet hos Britterne.
GEAOCHUS, et tilnamn gifwet Neptunus, emedan han understöder
jorden. Under detta namn hade han et tempel i Lakonika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
