Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gargarus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. GARGARUS, högsta spetsen på
berget Ida, der Jupiter och Cybele
hade et tempel o. et altare. Der satt
Guden, för at i stillhet åskåda striden
emellan Greker och Trojaner.
2. – En stad i Phrygien, rygtbar
för sina rika skördar.
2. – Son af Jupiter och Larissa,
gaf sitt namn åt staden Gargara uti
Troas.
GARGASUS, en Trojan, dödade twå
Greker af utmärkt rang.
GARGETTUS, en hjelte i Attika,
åt hwilken man beslutit heroiska
hedersbetygelser.
GARGITTIUS, en förskräcklig hund,
som waktade Geryons hjordar och blef
dödad af Herkules.
GARMER ell. GARMR (Nord. M.),
afgrundshunden, stod bunden wid
Gnipahällen i Niflhem.
GARUDA (Ind. M.), en diktad
fågel , som ofta föreställes med et
wackert ynglingshufwud, prydt m. et hwitt
perlband, och kropp af en örn. På
honom rider Wischnu. Indianerne wisa
honom gudomlig wördnad. De
berätta at han föddes af et egg, som hans
moder Diti hade framfödt 500 år
innan han kläcktes. Han är alltid
afmålad på Wischnus wapen och fanor,
och har sitt kapell i hans tempel.
Sonneat påstår at det är
Pondicheri-örnen hos Brisson. Européerne kalla
honom Miote. Hufwudet och halsen äro
hwita, och den öfriga kroppen rödlett.
I wissa tempel mata Braminerne
honom, o. hafwa wänt honom at på wiss
timme komma för at få sin föda: han
framkallas genom ljudet af twå
kopparbäcken som slås tilsamman.
GASEPTON, Jordens tempel uti
Sparta.
GASIDIER, en folkstam i Persien,
som blandar några gröfre kyrkobruk
af Christendomen med solens och
djeflarnes dyrkan.
GASTROKNEMIA, et inbilladt land,
hwarom Lucianus talar, der barnen
lågo i wadan, o. utskuros när de woro
fullgångna.
GASTROMANTIEN. en spådom som
skedde på det sättet, at emellan flera
uptända ljus ställdes runda glaskäril
fyllda med rent watten; sedan man
sagta hade åkallat och frågat
demonerne, betraktades mycket upmärksamt
ytan på dessa kärl af en gosse ell. ung
hafwande qwinna; derefter läste man
swaret i de bilder som wisade sig
genom strålbrytningen i glasen. Et
annat slag af G. förrättades af
spåmannen, som swarade utan at röra
läpparna, så at man trodde sig höra et ljud
ur luften. Se ENGASTRIMYTHER.
GATELO, en fabelagtig konung i
Athén, från hwilken staden Oporto i
Portugal tros leda sin uprinnelse. G.
hade gift sig med Pharaos dotter
Eskora, och som han frugtade för
Moses underwerk, gick han om bord på
Nilfloden och landsteg der Oporto nu
ligger, samt kallade den stad han
anlade, Portas-Gateli.
GAUDMA (Ind. M.), en Gud hos
Birmanerne; densamme som Budha.
GAURER, se GUEBRER.
GAURI (Ind. M.), ett af
Bhavanis tilnamn, såsom domare öfwer
deras själar hwilka dö efter badning
i Ganges.
GAURUS, et berg uti Campanien,
som finnes förestäldt på Nucerias
medaljer.
GAUT (Nord. M.), en af
Walhalls mör.
GAZARDIA (Rabb. M.), en ängel
som, enligt Talmud, regerar öfwer
östern, för at bestyra om solens upgång.
GAZELLER AF GULD,
Gudomligheter hos de gamle Araberne.
GAZI (Pers. M.), prest hos
Gaurerne.
GAZIEL, se ANARAZEL.
GAZORIA, et Dianas tilnamn
efter staden Gazoros i Macedonien.
GE eller GEA, dotter af Elion o.
Beruth. Hon war gift med sin
broder Uranus och hade med honom fyra
barn, Chronos, Btylus, Atlas o.
Dagon, men klagade bittert deröfwer at
han hade andra barn m. flera frillor.
Uranus skilde sig wid henne, men tog
henne tilbaka, och fick än flera barn
m. henne. G. är densamma som
Tellus eller Jorden. Hon hade et tempel
i Athéns citadell, en fest och
offentliga lekar.
GEADA. en Gudomlighet hos
Britterne.
GEAOCHUS, et tilnamn gifwet
Neptunus, emedan han understöder
jorden. Under detta namn hade han et
tempel i Lakonika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
