Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gangetica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
swansen. De furstar som äro ägare
til stränderna af denna flod förstå
äfwen derföre at draga fördel af sina
undersåters widskepelse, i det de til
dem sälja rättigheten at der hemta
watten ell. bada sig. De wackraste
pagoder pryda dess stränder, se
CHLIAROS, CASI. Indianerne kasta i flodens
watten guld, perlor och ädla stenar,
som äro lika många offer til dess ära.
Det är i synn. i trakten af Benares
som pelegrimerne samla sig. Innan
de bada sig i floden, så de af några
gamla brahminer twå eller tre
halmstrån, som göra twagningen
kraftigare, o. dem de derföre under badningen
wördnadsfullt hålla mellan händerna.
När de upstiga ur wattnet stryka
brahminerne kolort i pannan på dem. För
at ersätta deras beswär, gifwa
pelegrinerne dem wanligen skänker af ris
ell. penningar efter råd och lägenhet,
oberaknadt de offer som de höra
framföra åt afgudarne i de tempel som
enkom äro upbyggde rundtomkring. På
samma ställe är en brunn rygtbar
genom folkens andakt, hwars watten,
likasom Ganges’, har kraften at rena
och helga dem som bada sig deruti.
De fromme själarne hafwa ditkastat så
mycket blomster at wattnet deraf
blifwit förderfwadt; men det hindrar dem
icke at dit nedstiga som oftast på
enkom dit anbragta trappor. Wattnet
är i följd deraf mycket grumligt; men
denna olägenhet minskar icke
Indianernes andakt, som anse sig lyckliga
at kunna föra litet jord ifrån bottnen.
Man påstår at Indianerne tro at en
af deras Gudar fordom badat sig i
denna brunn och at detta skall wara
anledningen till den djupa wördnad de
wisa den. Twagningarne åtföljas
wanligen af böner som sagta uttalas.
Under badningen bör man tre gånger
taga en klunk af badwattnet; men
denna sista ceremoni, äfwensom bönerne,
förrättas ofta icke förr än efter badet.
GANGETICA, se GAURI.
GAN-HEDEN, et paradis, der
sednare tiders Judar tro at dygdiga
menniskor njuta en fullkomlig lycksalighet
i blotta föreningen med Gud.
GANNA (Celt. M.). en germanisk
spåqwinna, som hade eftenrädt
Velleda, war jungfru likasom hon o. gaf
orakel. G. reste til Rom, der
Domitianus bewisade henne en utmärkt ära.
GANOUAI (Jap. M.), en af
Confucii namnkunnigaste lärjungar, dog
wid 33 års ålder, och hans själ
flyttade öfwer i Kossobosati, Xequias
lärjunge.
1. GANYMEDES, son af Tros,
konung i Troia, war så skön, at
Jupiter wille göra honom til sin
munskänk m.m. En dag då G. jagade på
berget Ida, förwandlade Guden sig til
en örn, öfwerrumplade honom, tog
honom med sig til Olympen, o. satte
honom uti djurkretsen under namnet
Wattumannen. Man ser på et
gammalt monument en örn med utslagna
wingar bortföra G., som håller en pik
i ena handen o. en bägare i den
wenstra, symbol af hans nya syssla. –
Fabeln hwilar på en historisk grund. Tros
hade skickat til Lydien sin son G. at
offra åt Jupiter; men Tantalus,
konung i landet, ansåg Trojanerne för
spioner, och behöll den unga G.
såsom fånge, ell. gjorde honom til
munskänk wid sitt hof. Detta föranledde
et långwarigt krig emellan begge
furstarne, som icke slutade förr än med
Trojas förstöring.
2. – Hebe dyrkades under detta
namn i en cederlund, som låg i
Phliadiernes citadell.
GAOTHEL, en fabelagtig person,
som, wid utgången ur Egypten, följd
af sin hustru Scota, dotter af
afrikanska konungen Pharao, landsteg uti
Skottland, hwilket han kallade Scotia
efter sin gemål.
GARACHIDES, se GALACHIDES.
GARAMANTIAS, se GRAMMATIAS.
GARAMANTIS, en Nymf i Libyen,
som Jupiter gjorde til moder åt
Jarbas, Phileus och Pilumnus.
GARAMAS, son af Apollo o.
Acacallis 1. Någre göra honom til
konung i Libyen o. fader til
Garamantis; enligt andra gaf han sitt namn
åt Garamanterne.
GARATES, en flod i Arkadien nära
Tegea, på hwars stränder Pan hade
et tempel.
GARGAPHIA, en dal I Bæotien,
der Aktæon ihjelrefs af sina hundar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
