- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
464

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Genethlia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsnan, Salomos myra, wipan och de
sju sofwares hund.

GENETHLIA, en grekisk högtidlighet til
en aflidens ära.

GENETHLIACI, planetställare, som
spådde ens öden af planeternas
ställning wid dess födelse.

GENETHLIOLOGIA, spådomskonst i
anledning af planetställning.

GENETHLIUS, Jupiters o. Neptuni
tilnamn, dyrkade i Sparta. Se
GENESIUS.

GENETRIX, et epithet åt Venus.
Julius Cæsar, som påstod sig
härstamma ifrån henne, byggde åt henne,
under detta namn, et prägtigt tempel
på Forum. Dess högtid firades di 27
Sept. eller 5 Oct. Cæsar gaf ofta
detta namn såsom lösen wid sin armé.

GENETYLLA, högtid för en
Gudinna, förmodligen Venus, som
firades af qwinnor.

1. GENETYLLIDER, misstänkta
mysterier, hwarwid endast qwinnor
fingo wara närwarande.

2. – Gudinnor som förestodo
aflelsewerket och födelsen. Dit räknas
Hekate o. Venus. Enligt andra woro
de Genier, som åtföljde Venus och
Diana.

GENETYLLIDES, ett af Veneris
tilnamn.

GENGUER, japanske spåmän, som
befatta sig med at uptäcka förborgade
ting o. skaffa rätt på förlorade saker.
De bo i kojor på bergstopparna, der
de uthärda alla årstiders stränghet,
och hafwa knappast menniskoskapnad.
De få gifta sig, men blott m.
qwinnor af deras race o. släqt. En
missionär påstår, at G:s kännemärke är et
horn, som skjuter fram ur hufwudet,
och at djefwulen befaller dem afbida
honom på spetsen af et wisst berg.
Emot middagstiden, eller oftare emot
aftonen, går han midtigenom
samlingen, der hans närwaro wäcker en
liflig rörelse. En vemotståndelig inre
kraft intager dessa olycklige, som följa
djefwulen och de kasta sig i djupa
afgrunder.

GENIALES, Gudar som wakade
öfwer fortplantningen; enligt andra,
öfwer nöjena. De woro de fyra
elementerna, enligt Festus. Andre nämna
Venus, Priapus, Snillet och
Fruktsamheten. Astrologerne tillägga detta
namn åt de 12 tecknen i djurkretsen
samt åt solen och månen.

GENIANES, en fabelagtig sten, som
troddes kunna wäcka oro o. förargelse
hos fienden.

GENIEN (DEN GODE), se under
GENIUS.

GENIER (Sinneb. l.). De
föreställas såsom wingade barn, med
attributer som, i allegoriska ämnen, tjena
at utmärka dygder, passioner, konster.
De ha wanligen en liten låga på
hufwudet.

GENIET, se SNILLET.

GENITALES DII, de Gudar som
frambragt menniskan eller wakade
öfwer hennes födelse. Detta namn
forstås äfwen om Indigeterne. De böra
ej förblandas med Dii Geniales.

GENITA MANA, Gudinna som
wakade öfwer allt hwad som föddes och,
enligt Plinius och Plutarchus, öfwer
barnsängar. Man offrade åt henne en
hund och gjorde följande bön: “Måtte
ingenting blifwa godt af allt hwad
som födes i huset!” antingen at
denna bön icke angick menniskor, utan
hundar, hwilka höra wara onda för
at förswara huset; eller ock at ordet
godt betecknade de döde, och man
med förtäckta ord bad Gudinnan, at
ingen måtte dö af dem, som föddes i
huset.

GENITOR, et namn hwarunder
Jupiter dyrkades i Lycien.

GENIUS, en skyddsande som
Romarne trodde Gudarne skänka för at
wårdå o. waka öfwer konungariken,
länder, städer, en skilta orter, samt hwar
menniska i synnerhet, så snart hon war
född och så länge hon lefde.
Geniernes wistelseort troddes wara i andra
luften, eller nära wid wår jord; och
at de wid en menniskas första aflelse
förenade sig m. henne, samt bodde
sedan i själ och kropp, at styra hennes
tankar och gerningar. Platos
lärjungar antogo twå Genii, en god som
war hwit och kallades albus Genius,
ell. bonus Lar: och en ond som war
swart och hette niger Genius, eller
mala Larva. Denne föreställdes såsom
en gubbe med kort hår o. långt skägg
samt en uggla på handen Den gode
G., säger Servius, styr menniskan til
det goda; men den onde til det som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free