Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Glykon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
472
Sicilien. Strutsen är dess attribut; man tillägger äfwen en
mager o. utfwulten wara. Figurens drägt är rostfärgad, hwilket
betyder förstörelse. Se FRÄSSERIET.
GLYKON, et namn som, enligt Lucianus, gafs åt den Gud,
bedragaren Alexander hade upfunnit. Han kallades den tredje af
Jupiters blod, den nye Æskulapius, som förde ljuset åt
menniskorna.
GLYKYTHYMOS, mildsinnad, ett af Apollos tilnamn.
GLYKYZONETES, orätt ansedd såsom Herkulis son.
GLYMU-GADUR, et slags trolldom hwarjgenom Isländarne tro at
brottare kunna göra sig oöfwerwinnelige. Den består i twå
särskilta tecken som de anbringa, det ena under stortån o. det
andra under högra hälen. Om den som nyttjar dem skall brottas
mot en skickligare trollkarl, blir han kullslagen och bryter
ofelbart af sig arm ell. hem så at om endera har den olyckan at
bryta af sig en lem, anses han, ehuru oskyldig, såsom trollkarl,
och i annat fall förlorar han hela sitt rygte.
GLYPHIÆ, Nymfer som dyrkades i en grotta på berget Glyphius.
GLÄDJEN, 1. – allegresse. (Sinneb, lär.). En ung hwitklädd Nymf,
med löjet på läpparna, går m. en lätt fot på blomsterrika ängar.
Hufwudet är krönt med blommor; med ena handen utströr hon rosor,
o. håller i den andra en winbladswirad thyrs med en remsa hwarpå
stå orden Hilaritas. 2. – DEN ALLMANNA (Sinneb. lär.). På
romerska medaljer föreställes den såsom en ung Nymf som håller i
handen några sädesax, eller et ymnighetshorn fullt med frukt.
Inskriften är Hilaritas. I Fredens salon i Versailles har Le
Brun föreställt henne under bilden af en ung Bacchant, som med
ena handen slår castagnetter o. i den andra håller en
Basquetrumma. Bredwid henne står en Kärleksgud som spelar på en
antik cymbal. Jfr GLÄDTIGHETEN. – Äfwen föreställes allmänna
Glädjen (Lætitia temporum) genom offentliga lekar,
kappränningar, willdjursstrider o. alla de skådespel man gaf
folket til glädje. – Glädjen, (Hilaritas, Joie) war en
Guhemlighet hos Romarne. Den finnes personifierad på medaljer.
Se GLÄDTIGHETEN. På medaljer synes G. blomsterkrönt hålla en
olivegren. Ofta ses hon bjuda ut flera blomsterkransar. Hos de
gamle war det bruket at på högtidsdagar kröna sig med blomster.
– På en af Faustinas medaljer föreställes G. med et
ymnighetshorn i högra handen, fullt med blomster och frukt, o. i
den wenstra en lans prydd med blomsterkransar. På en annan
romersk medalj bär G. eller Fröjden (Lætitia) en krona eller
diadem i högra handen, och et ankare i den wenstra. Man har
uttryckt samma tanke på en af Crispinas medaljer, i det man
gitwit G. et styre til attribut. Öwerskriften är Lætitia fundata.
GLÄDTIGHETEN, 1. – Gaiete, (Sinneb. l.). Den träffas ofta på
medaljer under bild af en qwinna, som i ena handen håller et
fullhorn; på sidorna stå twå små barn, af hwilka det til höger
håller en palmqwist efter hwilken qwinnan utsträcker handen. 2.
– En af de tre Gratierne, benämnd Euphrosyne. På en medalj ses
hon hålla en staf i wenstra handen o. en blomsterkrans i den
högra. En graverad sten föreställer henne såsom et sittande barn
med en drufklase i högra handen och en anka i den wenstra.
Enligt Winkelmann utmärker ankan wattnet; och torde allt häntyda
på blandning af win och watten. Under figuren läses ordet:
Hilaritas. Jfr GLÄDJEN.
GLÄSISVALLAR, se GODMUNDR.
GLÖMSKANS FLOD, se LETHE. (Sinneb. l.). Den kan äfwen utmärkas
genom en flodfigur, på hwars urna läses ordet LETHE.
GNA (Nord. M.), en Asynia som sändes af Frig i hennes ärenden,
på mångfaldiga ställen. Då rider hon på hästen Hofwarpner, som
går lika wäl i luften och på hafwet.
GNIDUS, se CNIDUS.
GNIPAHÄLLEN, se GARMER.
GNOMER (Kab. Myth.), osynliga, werksamma andar, som Kabalisterne
tro wistas i det inre af jordens medelpunkt. De föreställa dem
såsom wanskapliga o. små, men wänner til men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
