Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Glykon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sicilien. Strutsen är dess attribut;
man tillägger äfwen en mager o.
utswulten warg. Figurens drägt är
rostfärgad, hwilket betyder förstörelse. Se
FRÄSSERIET.
GLYKON, et namn som, enligt
Lucianus, gafs åt den Gud, bedragaren
Alexander hade upfunnit. Han
kallades den tredje af Jupiters blod, den
nye Æskulapius, som förde ljuset åt
menniskorna.
GLYKYTHYMOS, mildsinnad, ett af
Apollos tilnamn.
GLYKYZONETES, orätt ansedd
såsom Herkulis son.
GLYMU-GADUR, et slags trolldom
hwarigenom Isländarne tro at
brottare kunna göra sig oöfwerwinnelige.
Den består i twå särskilta tecken som
de anbringa, det ena under stortån o.
det andra under högra hälen. Om den
som nyttjar dem skall brottas mot en
skickligare trollkarl, blir han
kullslagen och bryter ofelbart af sig arm ell.
hem så at om endera har den olyckan
at bryta af sig en lem, anses han,
ehuru oskyldig, såsom trollkarl, och i
annat fall förlorar han hela sitt rygte.
GLYPHIÆ, Nymfer som dyrkades i
en grotta på berget Glyphius.
1. GLÄDJEN, allegresse. (Sinneb.
lär.). En ung hwitklädd Nymf, med
löjet på läpparna, går m. en lätt fot
på blomsterrika ängar. Hufwudet är
krönt med blommor; med ena handen
utströr hon rosor, o. håller i den
andra en winbladswirad thyrs med en
remsa hwarpå stå orden Hilaritas.
2. – DEN ALLMANNA (Sinneb.
lär.). På romerska medaljer
föreställes den såsom en ung Nymf som
håller i handen några sädesax, eller et
ymnighetshorn fullt med frukt.
Inskriften är Hilaritas. I Fredens salon
i Versailles har Le Brun föreställt
henne under bilden af en ung Bacchant,
som med ena handen slår
castagnetter o. i den andra håller en
Basquetrumma. Bredwid henne står en
Kärleksgud som spelar på en antik
cymbal. Jfr GLÄDTIGHETEN. – Äfwen
föreställes allmänna Glädjen (Lætitia
temporum) genom offentliga lekar,
kappränningar, willdjursstrider o. alla
de skådespel man gaf folket til glädje. –
Glädjen, (Hilaritas, Joie) war en
Gudomlighet hos Romarne. Den finnes
personifierad på medaljer. Se
GLÄDTIGHETEN. På medaljer synes G.
blomsterkrönt hålla en olivegren. Ofta
ses hon bjuda ut flera
blomsterkransar. Hos de gamle war det bruket at
på högtidsdagar kröna sig med
blomster. – På en af Faustinas medaljer
föreställes G. med et ymnighetshorn i
högra handen, fullt med blomster och
frukt, o. i den wenstra en lans prydd
med blomsterkransar. På en annan
romersk medalj bär G. eller Fröjden
(Lætitia) en krona eller diadem i
högra handen, och et ankare i den
wenstra. Man har uttryckt samma tanke
på en af Crispinas medaljer, i det man
gitwit G. et styre til attribut.
Öwerskriften är Lætitia fundata.
1. GLÄDTIGHETEN, Gaieté,
(Sinneb. l.). Den träffas ofta på
medaljer under bild af en qwinna,
som i ena handen håller et fullhorn; på
sidorna stå twå små barn, af hwilka
det til höger håller en palmqwist,
efter hwilken qwinnan utsträcker handen.
2. – En af de tre Gratierne,
benämnd Euphrosyne. På en medalj ses
hon hålla en staf i wenstra handen o.
en blomsterkrans i den högra. En
graverad sten föreställer henne såsom et
sittande barn med en drufklase i
högra handen och en anka i den
wenstra. Enligt Winkelmann utmärker
ankan wattnet; och torde allt häntyda
på blandning af win och watten.
Under figuren läses ordet: Hilaritas. Jfr
GLÄDJEN.
GLÄSISVALLAR, se GODMUNDR.
GLÖMSKANS FLOD, se LETHE.
(Sinneb. l.). Den kan äfwen
utmärkas genom en flodfigur, på hwars urna
läses ordet LETHE.
GNA (Nord. M.), en Asynia som
sändes af Frig i hennes ärenden, på
mångfaldiga ställen. Då rider hon på
hästen Hofwarpner, som går lika wäl
i luften och på hafwet.
GNIDUS, se CNIDUS.
GNIPAHÄLLEN, se GARMER.
GNOMER (Kab. Myth.), osynliga,
werksamma andar, som Kabalisterne
tro wistas i det inre af jordens
medelpunkt. De föreställa dem såsom
wanskapliga o. små, men wänner til
menniskoslägtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
