Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gnomider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De tros waka öfwer
grufwor och förborgade skatter.
Kabalisterne föregifwa, at G. lifwa de
oskäliga djuren, men på et sätt enligt
med djurens organisation och deras
eget temperament. En högmodig Gnom
lifwar således den wäxten som kallas
spansk ginst, Spartium junceum, en
grym besitter tigerns kropp, o.s.w.
Man antager äfwen et oräkneligt
antal af utomordentligt små G.,
hwilkas syssla är at lifwa alla slags
insekter, både synliga och osynliga. Se
SYLFER, UNDINER,
SALAMANDRER.
GNOMIDER (Kab. M.),
qwinnorna bland Gnomerne.
GNOMONIKEN, se HOROGRAFIEN.
GNOSIA, GNOSSIA , GNOSSIS,
GNOSIS, Ariadne, så kallad efter
staden Gnossus på Kreta. – Corona ell.
Stella war Ariadnes krona, som
Venus hade gifwit åt Bacchus, och han
sedan åt Ariadne. Den upflyttades
ibland stjernbilderne (Norra Kronan).
GNOSSUS, en af de tre förnämsta
städerna på Kreta, som Homerus
säger wara konung Minos’ residens. Der
fans en labyrint och Jupiters graf.
Jupiters o. Junos bröllop firades på
stranden af en å i grannskapet.
GNOSTIKERNE antogo en wäldig
skara af Genier som frambringa
allting här i werlden. Ibland dessa
Genier hedrades de, som troddes hafwa
gjort menniskoslägtet de wigtigaste
tjenster. G., som påstodo sig genom
deras uplysning wara upsatte öfwer
andra menniskor, ansågo den anden ell.
magten, som lärde menniskorna at äta
af kunskapens träd, såsom det
wäsendet hwilket gjort menniskoslägtet den
största tjenst, och de dyrkade honom
under den skapnad han antog för at
underwisa menniskorna. De höllo en
orm innesluten i en bur, och när
tiden til dess fest inföll, öppnades
burdörren och ormen framkallades: han
kom, gick up på bordet der bröden
lågo, och slingrade sig omkring dem.
Detta ansågo de för deras nattward
och et fullkomligt offer. Sedan
ormens dyrkan war förrättad, offrade
de, genom honom, en låfsång åt den
himmelska Fadern, o. så slutades
mysterierne. – Origenes har åt oss
förwarat deras bön, som war en
obegriplig rotwelska snarlik
alchymisternes språk. Af denna bön ser man
likwäl, at de ansågo werlden lyda
under åtskilliga magter; at de trodde
dessa magter hafwa skilt deras werld
ifrån de andra och, så til sägandes,
fördjupat sig deri, samt at själen, för
at återkomma til himmelen, borde
beweka eller bedraga dessa magter, och
gå incognito öfwer ifrån den ena
werlden til den andra. Gnostikernes chef
hette Euphrates.
GODAN ell. GODANAM, (se
WODAN), kogåfwan, (Ind. M.), ett af
de twå kärlekswerk, som Indianernes
religion anser såsom de mest
förtjenande. Denna skänk gifwes wanligen
wid lifwets slut. Sällan
undandrager man sig den, då man har råd
dertil. Den döende gifwer kor åt
brahminerne; och som han bör
tilkännagifwa sin wilja genom säkra och
offentliga bewis, så bör han widröra
det djur han erbjuder, och det är
koswansen som presten sticker i handen
på honom: I pagoderne ser man et
antal taflor, bwarpå denna wackra
handling är utmärkt, hwilket ingifwit
Indianerne den tron, at de woro
säkre om en ewig lycksalighet om de i
själtåget hålla en köswans i handen.
De anse sig mycket lycklige, om de i
dödstunden kunna gifwa en sådan skänk.
Se BUDANAM, CANNIGADANAM.
GODE GRIM, se GODMUNDK.
GODHEIM (Nord. M.) kallas den
tredje werlden, Gudarnes hemwist. På
några ställen i sagorna gifwes detta
namn åt mannen Odin och hans
följeslagares fordna hemwist i Asien.
GODHETEN (Sinneb. l.). M.
Aurelius gjorde henne til Gudinna, och
lät upbygga et tempel åt henne på
Capitolium. Hon är klädd i en robe
af guldgas och krönt med en krans af
winruta; hennes attributer aro en
pelikan som hugger sig i bröstet för at
föda sina ungar, ell. ock et ungt träd,
som wäxer wid brädden af en bäck.
GODMUNDR (Nord. M.), broder
til Geirröd och Utgårda-Loke, bodde
på sin gård Grund och regerade
öfwer Gläfiswallar, en del af
Jötenhem. Han hade et horn kalladt Gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
