Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gomeda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
donis, chef för en sikyonisk coloni,
anlade staden Golgi.
GOMEDA, offer af en oxe som
Indianerne gåfwo åt Schiwas gemål,
Cali. ansedd såsom Hekate.
GONER (Ind. M.), et gemensamt
namn för presterne pa Cejlon. De
lefwa af de frommes almosor o.
skänker. Då någon beslutit at omwända
sig, kallar han en Gon för at styrkas
genom hans upmaningar. Presten
anländer med mycken pomp, och 4 man
bära en himmel öfwer honom. Han
emottages såsom en skyddsängel, och
undfägnas med de läckraste rätter.
Den bptfärdige ger honom skänker
efter råd och lägenhet, och behåller
honom hos sig en eller twå dagar.
En del af denna tid omvänder presten
at upmuntra och underwisa den
nyomwände. Ibland annat sjunger han
för honom en sång, som innefattar
hufwudgrunderne i religionen, o.
förklarar dem för honom.
GONGAMPENBA (Afr. M.), et
allmänt namn som folket i Congo ger
sina Mokissos eller Gudar.
GONGIS (Ind. M.), den siste af
de fyra hufwud festerne bland
Banianerne. Den innefattar Fakirerne,
Eremiterne, Missionärerne o. alla dem
som tagga sig på andakt o. fromhet,
såsom et yrke. De erkänna en Gud,
alltings skapare och widmagthållare,
hwilken de gifwa åtskilliga namn och
föreställa under olika former; de
anses för helige män, och idka ej någon
handtering: de söka blott at förtjena
folkets wördnad. En del af deras
helighet består uti at icke äta något som
ej är kokadt ell. tillagadt m. koträck,
den de anse för det heligaste i
werlden. De kunna icke äga någonting
för sig sjelfwa. De strängaste af dem
gifta sig icke o. wåga ej en gång
widröra en qwinna. De förakta lifwets
goda och nöjen. Arbete roar dem på
intet wis. De tilbringa sin tid m. at
stryka omkring på wägar o. i skogar,
der de fleste lefwa af örter och wild
frukt. Andre bo i förfallna murar ell.
grottor, och wälja helst de osnyggaste.
Någre gå nakne, utom födstodelarna,
midtpå landswägarna och i städerna.
De raka aldrig hufwudet än mindre
skägget, hwilket de snygga lika litet
som håret; också äro de ludne såsom
wildmän. Stundom samlas de
truppwis under en chef, den de wisa all
undergifwenhet och wördnad. Ehuru de
låtsa icke begära något, stadna de dock
wid de boningar de träffa; m den
höga tanke man hyser om deras
helighet förmår alla andra banianska
sekter at tilbjuda dem lifsmedel. Andre
som öfwerlemna sig at späkningar,
äro ytterligt stränge mot sina kroppar.
De fattige lemna ofta sina barn åt
G., på det de, inöfwade i tålamod,
måtte kunna följa et så heligt o.
hedradt yrke, i fall de icke kunna
lifnära sig på annat sätt.
GONIADER, Nymfer, som bodde
wid stränderna af floden Kytheros.
Deras watten troddes gifwa helsan åt de
sjuke som drucko deraf.
GONNAPEUS, et Apollos tilnamn
på Lesbos.
GONNIS (Ind. M.), prester af
första klassen på Cejlon, men som lyda
under Tirinanxerne. Se JADDESER,
KOPPUS.
GONOESSA, en stad på
Peloponnesus, hwars inwånare följde
Agamemnon til Trotas belägring.
GOO, papperspiller, som japanske
munkar, kallade Jammabos, låta dem
nedswälja, hwilka misstänkas för
något brott. Detta papper är fullt m.
magiska karakterer o. bilder af swarta
fåglar. Munken trycker wanligen sitt
sigill derpå. Folket tror at en
brottslig som nedswäljer et sådant piller,
wåndas grufligen til dess han bekänner.
GOPYA, Nymfer och Muser hos
Indianerne.
GORDISKA KNUTEN. Gordius,
fader til Midas, hade en bondwagn,
hwars ok war fästadt wid tistelstången
med en knut af kornell- ell.
benwedsbark, så kraftigt gjord och så
hopflätad, at man icke kunde uptäcka
ändarna. Enligt en gammal sägen i
landet, hade et orakel förklarat, at den
som förmådde uplösa knuten, skulle få
wäldet öfwer Asien. Då Alexander
war i staden Gordium i Phrygien,
fick han lust at se wagnen o. den G.
knuten; och som han war öfwertygad
at oraklets löfte hade afseende på
honom, gjord han flera fåfänga sörsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
