Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gordius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
at uplösa knuten, men som han
frugtade at soldaterne skulle se en elak
betydelse deri, sade han: “lika mycket
huru han blir uplöst,” afhögq den m.
sitt swärd, och upfyllde oraklets
spådom, enligt Curtii berättelse.
Arrianus tillägger, at Alexander och de
närwarande gingo sin wäg, emedan de
ansågo oraklet upfyldt; hwilket
bekräftades samma natt genom åska o. blixt;
så at konungen lät morgonen derpå
anställa offer för at tacka Gudarne.
GORDIUS, fader til Midas, hade
warit bonde, och hela hans egendom
bestod i tu par oxar; han körde i
åkern med det ena paret, o. det andra
drog hans wagn. Då han plöjde en
dag, satte en örn sig på oket, o. blef
der qwar til aftonen. Förwånad öfwer
detta järtecken, gick han at rådfråga
Telmissierne. I det han nalkades
deras byar, mötte han en flicka som skulle
hemta watten; och då han sagt henne
afsigten med sin resa, sade hon,
emedan hon äfwen war af spåmannaslägt,
at han borde offra åt Jupiter under
titel af konung ell. enwåldsherre. Han
tog flickan med sig, för at af henne
lära sättet at offra, och gifte sig
sedan med henne samt fick sonen
Midas. Emedlertid upstod mycken
oenighet emellan Phrygierne, så at de
rådfrågade oraklet, som sade dem at
grälet icke skulle uphöra före än genom
en konung som komme til dem på en
wagn. Bekymrade öfwer detta swar,
fingo de omsider se Midas komma m.
sin far och mor på en bondwagn; de
twiflade då icke längre at det war han
som oraklet utmärkt, utwalde honom
til konung, och han slutade alla
deras misshälligheter. Af tacksamhet för
den ynnest fadern hade åtnjutit af
Jupiter, helgade Midas åt honom faderns
wagn, och hängde den högst up på
fästningsmuren.
GORDYS, son af Triptolemus, en
af dem som sökte Jo, landsteg i
Syrien o. gaf sitt namn åt staden Gordia.
GORGADES, öar i westra afrikansta
hafwet, der flere författare förlagt
Gorgonernes hemwist.
GORGASUS, son af Machaon, war
dyrkad såsom en Gud. I Pharæ, en
stad i Messenia, war det en wiss
Isthmius, son af Glaucus, som der byggde
et tempel til hans ära.
1. GORGE, dotter af Œneus och
Althea, gifte sig m. Andræmon. Man
såg hennes begrafningsplats i
Amphissa, en stad i Lokris.
2. – En af Danaiderne.
1. GORGO, skeppet hwarpå
Persens gick om bord, sedan han
besegrat Medusa 2. – Medusas
tilnamn.
GORGON, son af Typhon och
Echidna.
1. GORGONE, Minervas tilnamn
hos Cyrenierne.
2. – Medusas tilnamn.
GORGONERNE woro 3 systrar,
döttrar af hafsguden Phorcus och Ceto,
med namnen Stheno, Euryale
o. Medusa. Hesiodus säger at de bodde på
andra sidan om Oceanen, wid
werldens ända, nära Nattens hemwist.
Alla 3 hade blott ett öga o. en tand,
som de nyttjade hwar sin gång; men
den tanden war längre än
huggtänderne på det största wildswin:
händerne woro af koppar, och håren
uprättstående ormar; de dödade folk
endast med blicken och förstenade dem.
Efter deras drottning Medusas
nederlag bosatte de sig, säger Virgilius,
bredwid helwetets portar, med
Centaurer. Harpyer och andra widunder.
Diodorus påstår at G. woro
stridsbara qwinnor i Libyen, nära sjön
Tritonis; at de ofta woro i krig med
Amazonerne, sina grannar; at de i
Persei tid regerades af sin drottning
Medusa, och at de blefwo alldeles
förstörde af Herkules. Enligt Athenæus,
woro de förskräckliga djur, som
dödade med blotta anblicken. “I
Libyen, säger han, finnes et djur som
Pomaderne kalla Gorgone, hwilket
liknar et får och hwars andedragt är så
giftig, at den dödar i ögonblicket den
som nalkas. En lång lugg nedfaller
öfwer ögonen, och den är så tung at
djuret med möda får undan den, för
at se föremålen omkring sig; men så
snart det sätt undan den, dödar det
allt hwad det ser. Någre af Marii
soldater hade deraf en bedröflig
erfarenhet under kriget emot Jugurta:
ty då de mötte en af dessa G. och
wille döda henne, förekom hon dem o.
såg ihjel dem. Men någre nomadiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
