Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gration ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Sinneb. l.) Symboler och
attributer woro af et betydligt antal.
I början föreställdes G. blott genom
enkla ohuggna stenar; men snart under
menniskoskapnad, klädda i flor, o.
slutligen alldeles nakna. De föreställdes
såsom unga flickor och jungfrur.
Homerus gifter emedlertid bort twå af
G., och låter dem göra eträtt dåligt
parti: ty den ena får til gemål en
Gud som alltid sofwer, Sömnen, och
den andra Vulcanus, den fulaste af
alla Gudarne. G. målades äfwen
såsom små o. af spenslig wäxt samt i
dansande ställning hållande hwarandra
i händerna. Utan agraffer eller
gördlar, fladdrade deras slöjor för
zefirernes flägtar. Af deras bildstoder i
Elis höll den ena en ros, den andra en
tärning, o. den tredje en myrtengwist:
en symbol, som Paulanias förklarar
på följande sätt: “Myrten och rosen
äro egentligen helgade at Venus och
G.; och tärningen är et tecken til den
böjelse som ungdomen, behagens
ålder, har för lekar och nöjen.” De
gamle föreställde slutligen G. stundom
i sällskap m. de fulaste Satyrer. Ofta
woro dessa bildstoder ihåliga, och då
man öppnade dem, funnos deri små
figurer af G. Det war med dessa
emblematiska figurer som Sokrates
jemnförde sig.
GRATION, en jätte som blef
dödad af Diana.
GRAVISCA, en sjöstad i Etrurien,
som tog Æneas’ parti emot Turnus.
GRAVYREN (Sinneb. lär.), dotter
af Teckningskonsten, likasom
Målnings- och Bildhuggarekonsten. G. kan
föreställas genom en ung Sångmö,
som stöder sig emot et bord, hwarpå
ligga åtskilliga werktyg, som tilhöra
hennes konst; hon håller en grafstickel
i handen och betraktar en kopparplåt
på hwilken skedwattnet fulländar de
inristade strecken. Som G. fordrar et
djupt studium af teckningskonsten,
kunde man ställa i bakgrunden af taflan
Apollo af Belvedere, hufwudet af
Laokoon och af den mediceiska Venus.
Edelincks estamper o. Alexanders
bataljer, graverade af Gérard Audran,
kunde utmärka mästerstyckena i olika
slag af kopparstickskonst. – Wille man
anwända en mera widsträckt allegori,
kunde bredwid G. ställas dess syster
Målningskonsten, som wisar henne
sina arbeten, och anhåller om biträde
af den förras grafstickel, för at genom
deras mångfaldigande trygga deras
odödlighet; i förgrunden kunde
föreställas Tiden kullfallen, dess lia
afbruten, och huru han tyckes sucka öfwer
triumfen af en konst, som gör allt
Tidens raseri wanmägtigt.
GREIP (Nord. M.), en dotter af
jätten Geirröd. Se THOR.
GREN (de bönfallandes). Det war
en helig gren, omgifwen med hwita
yllebandswippor. Theseus offrade den,
före sin afresa, åt Apollo, för dem
ibland Athenarnes barn, som woro
bestämda för Minotaurus.
GREPIS, indiske eremiter. Se
RAULINER.
GRID (Nord. M.), en
jätteqwinna, moder til Midar den tyste. Se
THOR.
GRIOTS, se GIRIOTS.
GRIPEN (Sinneb. l.), et diktadt
djur, som framtil liknade en örn, o.
til bakdelen et lejon, med
uprättstående öron, fyra fötter o. en lång swans.
Flere ibland de gamle, såsom
Herodotus, Ælienus och Solinus, trodde
at G. werkligen fans i naturen: de
säga, at hos Arimasperne uti Indien
funnos guldgrufwor, som waktades af
gripar, och at man ofta offrade
gripar i hekatomberne; men nu mera tror
man at de endast funnits i skaldernes
föreställning. Då Virgilius talar om
det opassande ägtenskapet emellan
Mopsus och Nysa, säger han at man skulle
kunna förena gripar med ston. G. är
egentligen icke annat än en inbillad
symbol, som under en narragtig figur
innefattar någon moralisk tanke. Hos
Egyptierne war G. en hieroglyf af
Osiris. På gamla monumenter finner
man äfwen gripar fästadt wid hjulen
på Apollos wagn. Man tror at
marmorgriparne i Rom blifwit ditförde
från något af denna Gudens tempel.
G. är icke allenast em symbol af
Apollo eller Solen: den finnes ock
stundom helgad åt Jupiter och Nemesis.
Han sattes på grafwarna, jemte
candelabrerne, för at hos de förbigående
wäcka wördnad för begrafningar.
GRISGRIS, namn på Fetischerne hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
