Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Granatäplet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bokstäfwerna i alfabetet. Andre
afbilda G. såsom en ung qwinna,
hwilken håller en fil, och ur bröstet
rinner mjölk. Stundom förenas dermed
et Minervas tempel, hwartil
upgången är mycket swår; solen är i sin
upgång.
Granatäplet (Sinneb. l.),
Proserpinas symbol på medaljer. Se
Ascalaphus 1. G. nyttjas ofta för
at utmärka enigheten i et samhälle.
Blomman ansågs af de gamle såsom
symbol af en fullkomlig wänskap.
Granduvers (Ind. M.), 8:de
stammen af Deutas. De äro
rygtbare för sin skönhet, hafwa wingar och
flyga i luften med sina hustrur.
1. Grannus (Celt. M.), ett af
Apollos tilnamn, hwarunder han
dyrkades i Tyskland, Skottland &c.
Cambden tror, at han war hos Romarne
hwad Apollo Acersekomes war hos
Grekerne, d.w.s. den långhårige Apollo,
emedan Isidorus kallar Göthernes
långa hår granni.
2. – En diktad konung uti
Danmark, som bortröfwade dottern ifrån
göthiska konungen Sygthun, och
dödade honom i en drabbning. Norske
konungen Sibdager tågade in i
Danmark med en krigshär, tog G:i syster
och dotter til fånga, kränkte den förra
o. ägtade den sednare. G. sammandrog
en talrik armé, och lemnade
Gibdager en batalj; men dödades, och hans
undersåter blefwo skattskyldige under
Götherne. Detta skall hafwa timat
wid samma tid som trojanska kriget.
Gratierne, äfwen kallade
Chariter, woro döttrar af Jupiter och
Eurynome 1 eller Eunomia 3; enligt
andra af Solen och Ægle 4, eller af
Jupiter och Juno, ell. ock enligt den
allmännaste meningen af Bacchus o.
Venus. De fleste skalder ha bestämt
deras antal til tre, o. kallat dem
Aglae eller Ægle, Thalia och
Euphrosyne. Homerus och Statius kalla den
ena Pasithea. Lacedæmonierne räknade
endast twå, dem de hedrade under namn
af Kleta o. Phaenna. Athenarne hade
ock twå: Auxo o. Hegemone. På flera
ställen i Grekland räknades fyra, och
de förblandades ofta med Timmarne,
d.ä. årets fyra tider. Pausanias
räknar ibland G. äfwen
Intalningsgåfwan. Venus hade G. at tacka för den
kjusningskraft och det behag som
förwissade henne om segern. De gamle
wäntade sig af G. de dyrbaraste af
alla ägodelar. Deras magt sträckte sig
öfwer alla lifwets behag. De
utdelade åt menniskorna ej allenast det
goda utseendet, munterheten, det jemna
lynnet, de otwungna maneren, o. alla
andra egenskaper, som sprida behag
öfwer sammanlefnaden, utan derjemte
frikostigheten, wältaligheten och
wisheten. Den skönaste af deras
företrädesrättigheter war at de förestodo
wälgerningarne och tacksamheten. – Så
älskanswärda Gudinnor kunde ej sakna
altaren och tempel. Eteokles 1 anses
wara den förste som upbyggde sådana
åt dem. Allmänna folktron gjorde af
den förtjusande staden Orchomenos o.
af floden Cephisi leende stränder det
hemwist som G. mest tyckte om; också
kalla de gamle skalderne dem Cephisi
och Orchomenos’ Gudinnor.
Lacedæmonierne gjorde Eteokles denna ära
twistig, och tilskrefwo den deras 4:de
konung Lacedæmon. G. hade tempel
i Elis, i Delphi, i Perga, i
Perinthos, i Byzantium o.s.w. De hade
äfwen gemensamma med andra
Gudamagter, såsom Kärleken,
Mercurius och Muserne. Spartanerne
offrade åt G. och Kärleken, innan de
kommo i handgemäng med fienden. Man
firade flera fester til G:s ära, men
wåren, såsom behagens årstid, war dem
i synn. helgad. De åkallades wid
bordet likasom Muserne, och båda
prisades genom antalet af de skålar som
druckos til deras ära. Med ett ord:
deras Gudomlighet blef bewittnad.
Hela Grekland war upfyldt af deras
taflor, bildstoder, inskrifter o.
medaljer. I Pergamos såg man en tafla
öfwer G. målad af Pythagoras ifrån
Paros; en annan i Smyrna af
Apelles. Sokrates hade gjort deras
bildstoder i marmor, och Bupalos i guld.
Ibland nyare tiders medaljer må
anmärkas den som slogs til ära för
Johanna af Navarra; ena sidan wisade
prinsessans bild, och baksidan de tre
Gratierne med denna legend:
“Antingen fyra eller en.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
