Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gräshoppan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRÄSHOPPAN, ehuru helgad åt
Apollo, är en symbol af dåliga poeter.
GRÖNGÖLING, en fågel som stod
under Martis beskydd, alltifrån den
tid Romulus och Remus woro små
barn, och en G. hwar dag flög til
deras grotta samt i näbben medförde
den mat som de behöfde.
GUADELETHE, en liten flod som
flyter ut i wiken wid Cadiz, och tros
wara de gamles Lethe.
GUAJOTTA, en ond ande, som
inwånarne på ön Teneriffa sätta emot
Achguaja-Xerax, hos dem den goda
Principen.
GUANNON (Jap. M.), son af
guden Amida. De som taga honom til
skyddspatron, påstå sig wara heligare
än andre, och för at winna detta
anseende mumla de ouphörligt, wid hwar
kula i deras radband, några ord som
de säga mycket bidraga til deras och
deras wänners helgelse.
GUBBEN FRÅN OBY, en afgud hos
Ostiakerne, som wakar öfwer fisket. Den
är gjord af trä, har stora ögon af glas,
och et swintryne med krok. Hufwudet
är wäpnadt med 2 små horn. Hwart
tredje år låter man honom byta om
bostad, och han föres, på Obyfloden,
ifrån det ena stället til det andra,
med stor ceremoni, i en enkom dertil
byggd båt. Är fisket lönande,
underlåter folket icke at af tacksamhet
bjuda honom förstlingen deraf o. at
gnida honom om trynet med tran; men
misslyckas fisket, tilskrifwa de afguden
denna olycka, och öfwerhopa honom
med det gtöfsta owett.
GUD, et wäsende om hwars
tilwara man resonerat allt sedan
werldens begynnelse, utan at man blifwit
klokare, men hwarom den inre känslan
säger oss mer än alla metafysikens
hårklyfwerier. Man will här framställa
en allmän tafla öfwer menniskornas
willfarelser i frågan om detta
obegripliga wäsende. Enligt Mahometanerne
är Gud en rund och omätlig kropp.
Alkoran säger at Han är så kall, at
då han stödde sig emot Profetens axel,
hade benen blifwit genomkylda. Om
någon, tillägger den arabiske läraren,
gäfwe Honom en jemnlike, skulle han
lida samma wånda som en den der
fölle ur skyarne och blefwe upäten af
fåglarne, eller tillintetgjord genom,
stormwindarnes raseri. – Hos de
fordna inwånarne på Canarie-öarne war
naturen den enda Gudomligheten. –
Strabo säger, då han talar om de
gamla Ethiopierne: “De tro på en
odödlig Gud, ursprunget til allting,
och på en dödlig Gud, som icke har
något namn och är okänd. Såsom
Gudar anse de sina målgörare,
konungar och store män.” – Chineserne
hafwa i deras språk icke något
särskildt ord som beståmdt utmärker det
Högsta Wäsendet. De kalla del
Chang-Li, som betyder enwäldig herrskare.
Missionarerne betjente sig wanligen
af ordet Tien-Chu, d.ä. Himmelens
Herre. Dock är det ganska sannolikt,
at de under första seklerne af deras
rike, erkänt tillvarelsen af en enda
Gud. Deras häfder omtala at Fohi,
den förste Kejsaren i China och
samtidig med Noah, offrade åt den högsta
Anden som regerar i himmelen o. på
jorden. Flere lärde påstå at Fo war
den förste som förderfwade Chinesernes
religion. De säga at före hans tid
såg man icke i China hwarken
bildstoder eller afgudar, ehuru, lång tid
förut, någre Kejsare hade bewisat store
män en Gudomlig dyrkan, o. det til
och med war et bruk at offra åt
skydds-änglar. Lakouns anhängare,
Chinesiske lärde medgifwa en följd af
Gudomligheter, som regera turwis, och
inkräkta från hwarandra herrawälhet
öfwer himlarne. – I detta afseende
hafwa Siameserne endast dunkla och
orediga begrepp. De kunna icke göra
sig någon idé om någon immateriel
ande. Gud, sådan de föreställa sig
Honom, är blott en menniska utrustad
med owanliga egenskaper, dem Han
förwärfwat sig genom en helig lefnad.
“Siameserne, säger P. Tachard uti
sin Resa i Siam, tro på en Gud,
som består af ande o. kropp, o. hwars
åliggande är at hjelpa menniskorna.
Denna hjelp består uti at gifwa dem
en lag, at föreskrifwa dem medlen til
en dygdig wandel, at lära dem den
sanna religionen och de wetenskaper
som för dem äro nödwändiga. Denna
Gudens fullkomlighet består i en
förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
