Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af alla moraliska dygder i en
utmärkt hög grad, förwärfwade o.
bekräftade genom en beständig utöfning
i alla de kroppar han genomfarit. Denne
Gud har inga passioner. Han känner
inga rörelser som förmå rubba hans
lugn; men innan han upnådde
detta tilstånd, föregick i hans kropp en
så förwånande förändring, at hans
blod blef alldeles hwit” Denne Gud
äger dessutom flera andra egenskaper.
Han kan göra sig osynlig när han
behagar, o. är så wig at han när som
helst kan förflytta sig hwart han will.
Hans förstånd är allmänneligt; hans allt
genomträngande öga omfattar det
förflutna, det närwarande o. det
tilkommande; han intränger i naturens
sköte; med et ord: ingenting är för
honom förborgadt. Hans ljus sprider
et sken starkare än solens, och
öfwerallt hwar han är, förswinner mörkret.
Men så länge han är på jorden,
njuter han icke en fullkomlig sällhet; efter
et wisst antal flyttningar måste han
dö och förswinna för alltid, för at
njuta en fullkomlig lycksalighet. Hwarje
Gudomlighets regering warar icke i
ewighet, utan är bestämd til et wisst
antal af år, d.w.s. til dess antalet
är upfyldt af de utwalde, som böra
helgas genom hans förtjenster; derefter
synes han icke mer i werlden och faller
i en ewig hwila: han efterträdes då
af en annan Gud, som regerar
werlden i hans ställe. Siameserne tro
det icke wara nog för en menniska at
blifwa Gud, at hon i alla de kroppar
som warit bebodde af dess skäl,
förwärfwat, genom sina goda werk och
gerningar, en fullkomlig helighet; de
fordra dessutom at hon wid hwarje
god gerning tydligen föresatt såsom
ändamål at uphöja sig til
Gudomligheten, i sina böner gifwit denna
afsigt tillkänna, til witne derom tagit
de andar som förestå werldens fyra
delar, och utöst watten til ära för
jordens skyddsängel. Af hela denna
troslära skulle man kunna sluta, at
Siameserne icke erkänna andra
Gudar än sina hjeltar och helgon: men
denna slutsats möter likwäl någon
swårighet; ty de åtskilja et tilstand
af helighet som är olika med
Gudomstilståndet, hwars egenskaper äro
desamma, utom det at Gud äger dem
i en wida högre grad än helgonen.–
Folken i Camboja, på halfön på
andra sidan om Ganges, hafwa nästan
samma idéer som Siameserne. –
Inwånarne i Pegu erkänna et Högsta
Wäsende: men föreställa sig det aldrig
under någon form, och tro at endast
presterne äro wärdige at dyrka det.
Lekmannen hafwa andra lägre Gudar,
hwilkas bilder äro utställde i templen
til folkets wördnad. – Wisse
afgudas dyrkare på philippinska öarne gifwa
Gud et namn som betyder Tid.
Carpin försäkrar at de afgudiske
Tartarerne erkänna et Högsta Wäsende som
skapat werlden, och utdelar åt
menniskorna straff och belöningar swarande
mot deras förtjenster; men de wisa
det ingen dyrkan. Tartarerne omkring
Wolga erkänna twå principer: den
ene, uphofwet til det goda, som är
Gud; den andre, uphofwet til det onda
ell. djefwulen, och som är mera
ansedd än den förre. – Indiske
hedningar föreställa sig Gud under en oval
form. Flere nyttja om halsen ovala
stenar, hwarmed de under bönen slå sig
häftigt emot bröstet. I templen ser man
äfwen en eggrund kiselsten, som blifwit
förd ifrån Ganges stränder och dyrkas
såsom en bild af Gudomligheten. –
Hottentotterne hafwa begrepp om et
Högsta Wäsende, som skapat himmel
och jord: de erkänna at dess
fullkomligheter äro oändelige, at det styr
werlden såsom det behagar, låter åska
och regna; at det förser deras behof,
gifwer dem lifsuppehälle och djurens
skinn til kläder. De tro at denne Gud
har sitt residens ofwanför Månen o.
kalla honom Gunja-Tiquoa; men de
åtnöja sig med at erkänna honom,
utan at wisa honom något slags
dyrkan. – Gallerne, et wildt folkslag i
Ethiopien, erkänna ingen annan Gud
än himmelen som de se, och hwilken
genom sin form, tyckes dem omfatta
hela werldsalltet; men de dyrka honom
icke. De hafwa icke heller någon
afgudabild, och hos dem förmärkes intet
spår til religion. – De fleste
inwånare på Guldkusten erkänna en enda
Gud, som är öfwer alla deras
fetischer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
