Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tillägga honom en oinskränkt
magt! men såsom alla afrikanska
folkslag, wisa de honom ingen dyrkan, o.
anropa honom aldrig om hjelp i deras
behof. Då Européerne fråga dem om
naturen af detta Högsta Wäsende, swara
de at han är swart som de, och är
endast road af at göra ondt. De anse
naturens alster och jordens afkastning
icke såsom wälgerningar af Gud,
utan tro sig endast hafwa sina händers
arbete at tacka för allt detta, o. wara
Honom ingen erkänsla skyldig. Se
BOSSUM, JANGU-MON. Inwånarne
i afrikanska riket Benin hafwa i flera
hänseenden temligen rigtiga begrepp
om det Högsta Wäsendet; men erkänna
et stort antal undergudar, som
underhålla et slags gemenskap emellan
menniskorna o. den store Guden.
Djefwulen är äfwen ansedd såsom en Gud,
den de dyrka m. så mycket större
omsorg, som de frukta för det onda han
kunde göra dem; men det Högsta
Wäsendet wisa de ingen dyrkan, i ans. til
den öfwertygelsen det äger om sin
natur at icke kunna göra annat än godt.
– Quojas som bebo det inre af
Guinea, dyrka et allsmägtigt wäsende som
de kalla Canon, men de tro det icke
wara ewigt, utan at efter honom skall
en ny warelse, mera fullkomlig än han,
regera i himmelen, och utmärka sig
genom sin rättwisa, i det han
wedergäller de gode, och bestraffar de onde.
– De Mahometanske Negrerne som
bebo båda stränderna wid
Gambia-strömmen, erkänna et Högsta Wäsende,
hwilket de anse såsom obegripligt och
kalla det Allah. De föreställa det icke
under någon form, och dyrka hwarken
målningar eller bilder. – Inwånarne
på Madagaskar erkänna en Guds
tilwarelse, som skapat himmel och jord,
alla menniskor, och et betydligt antal
af änglar, inom en tid af sju dagar;
men de wisa Honom ingen dyrkan
emedan de icke frugta Honom. De dyrka
deremot en wiss djefwul, som de kalla
Taivaddu, chef för en talrik legion af
demoner som ouphörligt plåga
menniskorna. De offra åt honom för at
afwända hans wrede. De tro at allt
det onda i naturen kommer ifrån
honom, och at Gud är uphofwet til allt
godt. – “Ibland de råaste wildar i
Canada, säger P. Hennepin, finner
man orediga begrepp om
Gudomligheten. Somlige taga solen för Gud;
andre en Genius som regerar i luften,
andre åter sjelfwa himmelen. De
sydlige nationerne tro på en allmännelig
ande, som lifwar allting. De inbilla
sig at alla ting, til och med de
liflösa, bebos af en ande.” – Folket
i Virainien tror på en wälgörande
Gud som bor i himlarne, och hwars
wälgörande inflytelser sprida sig öfwer
jorden. Han är ewig, det lyckligaste
af alla wäsenden, fullkomlig och lugn.
Han öfwerhopar menniskorna m.
wälgerningar, utan at bry sig om deras
affärer. Denna absoluta liknöjdhet är
orsaken hwarföre de icke wisa Honom
någon dyrkan. Men de äro mycket
nitiske i sin tjenst emot en elak ande;
hwilket swarar ungefär emot den
dyrkan som folken wid Mississipi och i
Canada wisa den onde anden. “Det
är han, säga Virginianerne, som
befattar sig med denna werldens affärer,
han hemsöker oss, gör himmelen
mulen och upwäcker stormar o. owäder.
– Nästan samma system träffar man
hos inwånarne i Florida.
(Attributer). Den heliga Skrift
afmålar Gud såsom farande på
wädrets wingar. Denna bild är fullt ut
så ädel som at föreställa Honom lik
en gammal gubbe sittande på en sky
med små änglar under sätet. Man
gifwer Honom en glob, såsom symbol
af hans allmagt. Rafael har målat
Gud under form af en wördnadswärd
man, hwars anlete andas majestät
utan at ingifwa förskräckelse. Han
sitter på skyar, och tyckes uplyfta höqre
handen för at utdela wälsignelse.
Wenstra armen är inswept i draperiet, men
handen hwilar på skyn. Stundom
åtnöja målarne sig at utmärka Honom
genom en gloria som fäster
Cherubernas upmärksamhet; så har Rubens
gjort i en tafla öfwer Jesu födelse:
änglarne hwila på sina wingar, glade åt
de underwerk som ske här nedre.
Upöfwer änglarne ses en otalig skara af
Cheruber, som, utan at sysslosätta sig
med det som wäcker änglarnes
upmärksamhet, hafwa ögonen fästade på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
