Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gudarnes Ed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkert, men som man likwäl ej wille
lemna utan altaren och offer. Flere
författare omtala altaren upbyggda
på åtskilliga ställen at okända Gudar,
i synn. hos Athenarne, det mest
religiösa folk på jorden.
10. – HIMMELENS: Cælus,
Saturnus, Jupiter, Minerva, Mars,
Vulcanus, Mercurius, Apollo, Diana &c.
11. – JORDENS: Cybele, Vesta,
Lares, Penates, Trädgårdsgudarne,
Pan, Fauner, Satyrer, Pales,
Nymferne. Muserne &c.
12. – HAFVETS: Oceanus o.
Tethys, Neptunus och Amphitrite,
Nereus och Nereiderne, Doris och
Tritonerne, Sirenerne, Æolus, o.
Windarne &c.
13. – UNDERJORDENS: Pluto,
Proserpina, Æacus, Minos,
Rhadamanthus, Pareerne, Furierne,
Manerne, Charon etc. Jfr CABIRER,
COMPITALES, INDIGETES, PALICI,
PATAICI, SEMONES, m.fl.
14. – RENE. I staden Pallantia
i Arkadien låg på en kulle et tempel
upbygdt at dessa Gudar, wid hwilka
man swor i de wigtigaste saker; för
öfrigt kände de icke dessa Gudar, eller
war det en hemlighet, som de icke wille
uppenbara.
GUDARNES ED. Gudarne swuro
högtidligt wid floden Styx. Fabeln
säger, at då Segern, dotter af Styx,
hade hjelpt Jupiter emot Jättarne,
befallte han, af erkänsla, at Gudarne
skulle swärja wid denna flodens
watten, och at om de swuro falskt, skulle
de wara utan lif och känsla i 9000
år. Hesiodus säger, at då någon Gud
hade ljugit, skickar Jupiter Iris, för
at hemta af Stygisflodens watten i
en guldbägare, på hwilken ljugaren
måste swärja; och om han swär falskt,
måste han ett år wara utan lif och
rörelse, men det året innehåller flera
millioner år. Diodorus Sic. säger,
at i templet på Sicilien, som war
upbygdt åt Dii Palici, aflade man ed
i de wigtigaste saker, och at straffet
alltid följt menedaren i spåren. “Man
har sett, säger han, folk gå blinda
derifrån: o. den öfwertygelse man har
om de Gudars stränghet som bebo
templet, gör at de största processer slutas
blott genom edgång i templet. Det
är intet exempel på, at man brutit
en sådan ed. – Romarne swuro wid
Gudar o. Halfgudar, i synnerhet wid
Bacchi horn, wid Quirinus, Herkules,
Castor och Pollux. Eden wid Castor
uttrycktes genom ordet Ecastor; wid
Pollux, Edepol; wid Herkules, Hercle
eller me Hercle. Aulus Gellius
anmärker, at eden wid Castor och
Pollux infördes wid inwigningen til
eleusinska mysterierna, o. gick derifrån
öfwer til wanligt bruk. Qwinnor
swuro mest wid Castor, o. karlar wid
Pollux. De swuro ock wid sina
Junoner, likasom karlarne wid sina
Genier. Under kejsareregeringen införde
smickret det bruket at swärja wid
deras wälfärd eller Genius. Suetonius
säger, at Tiberius icke wille tillåta
sådant; men Caligula lät döda dem,
som wägrade at göra det; ja, han gick
så långt i galenskap, at han wille det
man skulle swärja wid den hästens
wälfärd o. lycka, som han wille ha til
sin kamrat i Consulatet.
GUDARNES SKYMNING, se
RAGNARÖK.
GUDASVAR, se ORAKEL.
GUDGLANS (Nord. M.), en
Solens benämning.
GUDINNAN (DEN GODA), se
BONA DEA.
1. GUDINNOR. Af dem hade de
gamle nästan lika stort antal som af
Gudar. De hade äfwen dem som
woro twekönade, såsom Minerva, Luna
och Lunus, samt Mithra hos
Perserne. Venus och Vulcanus woro äfwen
i ans. til könet twifwel underkastade.
Derföre plägade man wid deras
åkallande alltid säga: “Om Du är Gud
eller Gudinna.” G:s förmånsrätt war
at på medaljer föreställas alldeles
nakna: wördnaden lade tygel på
inbildningsgåfwan. De ansågo icke under
sin höga wärdighet at lefwa på en
förtroligare fot med de dödlige. Man
känner flera gudomliga mesallianser:
Thetis gifte sig med Peleus, Venus
med Anchises, o. s. w. Men allmänt
troddes at en man som lefwat på
sängfot m. en Gudinna, hade ej at räkna
på lång lifstid. Jfr GUDAR.
2. MÖDRAR, se MATERES.
GUDOMLIGHETEN (Sinneb. l.).
Den har blifwit föreställd genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
