Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gugner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ne skola förintas tillika med deras
wälde, samt at de förkastade skola,
midtunder deras qwal, slutligen
återfinna en mild och nådig Gud, hwars
åskådande skall utgöra deras sällhet.
GUGNER, se GUNGNER.
GUL (Mah. M.), en art spöken,
GUL eller GUSUL (Mah. M.), en
turkisk twagning: andra slaget af
rening, som är påbuden af Mahomet.
Den anwändes efter wäl förrättad
ägtenskapspligt och efter pollutioner om
natten. Til dess en Musulman är
rigtigt twagen kallas han Giunab, d. ä.
en hwars böner äro en styggelse för
Gud; ja, han anses såsom oren, och
således aflägsnad ifrån samfundet.
GULCHENDRAS, mysteriernas
blomsterbädd, (Mah. M.), en helig bok
eller bibel hos Susys, en epikureisk o.
qvietistisk sekt hos Perserne. Se
MENAVI.
GULDBÅTEN (Egypt. M.). Curtius
omtalar, at egyptiske presterne satte
Jupiter Ammon i en båt af guld,
hwarifrån hängde silfwerfat, af hwilkas
rörelfe de slutade til Gudens wilja, och
swarade dem, af hwilka de
rådfrågades.
GULDFAXE (Nord. M.), en häst;
se THOR.
GULDFÅGLAR. De woro fyra til
antalet. Trollkarlarne i Babylon
kallade dem Gudatungor, emedan de höllo
wackra tal, för at upmana folket til
trohet emot sina konungar.
GULDGUMMAN. Folket som bodde
nära Obyfloden, tilbad en gumma
under detta namn, enligt Herodoti
upgift. Man tror at Jorden war
föremålet för deras dyrkan. Hon gaf
gudaswar, och wid allmänna
landsplågor åkallades hon m. tilförsigt. Wid
gränsen af norra Tartariet skall
äfwen dyrkas en G. som håller et barn
i skötet och är orimligt stor o. tjock.
Omkring henne ses trumpeter o.
andra instrumenter, hwari wädren
intränga och anställa en ohygglig musik.
GULD IFRÅN TOULOUSE. Detta
guld bestod af de omätliga skatter,
som Gallerne kastade i en sjö, den de
trodde wara residens för en
Gudomliqhet. År 5 f.Chr. lät Cæpio
bortföra detta guld, hwilket medförde för
honom o. hans slägt så mycken olycka
at det sedan blef et ordspråk, för at
utmärka en egendom hwarmed ingen
wälsignelse följer. Cicero har
förswarat Cæpio för beskyllningen at hafwa
anwändt dessa skatter til sin fördel.
GULDKALFVEN (Rabb. M.). När
denne war på Moses befallning bragt
til pulver, lät han slå det i watten,
och nödgade Israeliterne at dricka:
de som hade kysst G., förmanades at
se sina läppar bli guld. På detta sätt
lärde Levirerne sig känna igen
syndarne, och knackade ihjel 23,000
afgudadyrkare.
GULDQVISTEN. Den eumæiska
Sibylla befallte Æneas at skaffa sig en
sådan, på det hon måtte kunna för
honom öppna underwerlden.
Med tilhjelp af twå dufwor, sända af Venus,
fann han denna lyckliga qwist, slet
den utan möda ifrån trädet, och bar
den til Sibyllan. När de kommit til
Plutos palats, fåstade Æneas qwist
wid porten.
GULDTOPP (Nord. M.).
Heimdalls häst.
GULING, en gul fågel. De gamle
trodde at man blott behöfde se den,
för at bli botad för gulsot; men at
också fågeln dog deraf.
GULLINBORSTE (Nord. M.), en
galt, danad af dwergarne Dain och
Nabbi, på hwilken ömsom Frei,
ömsom hans syster Freja plägade rida.
GULLINTANNE (Nord. M.),ett af
Heimdalls namn.
GULWEIG (Nord. M.). Wöluspa
säger om henne icke mera, än at en
qwinna Gulweig, af Nornorna utsänd,
ankom til Asarne, sedan de skapat
den sinnliga werlden, men at de
brände henne uti Hars (se THOR) salar.
Man har sedan förblandat den rena
Gulweig med den onda Angerboda.
GUMSE, se WÄDUR.
GUNDRO, se NIFLHEM.
GUNEUS, en af de grekiska
höfdingar som gingo til Troias belägring;
han medförde 22 fartyg ifrån Kyphos.
GUNGNER (Nord. M.), et spjut,
gjordt af Iwalds söner, och ägdes af
Odin. Se ASAR.
GUNJA TICQUOA, den högsta
Gudens namn hos Hottentotterne. Han
anses för en god beskedlig man, som
hwarken gör godt eller ondt, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
