- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
511

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helakatas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på allt twingade dem. Äfwen måste
de fege ängslas wid tanken på den stora
strid, från hwilken de icke kunde fly;
och Jättars ättlingar måste förtwifla,
då de wiste at det sista de skulle se,
war Asarnes seger. – Hel har en
boning af wid utsträckning, och
deromkring en ofantligt hög hägnad m.
stora portar. Eljudner (widöppen) heter
hennes sal, Hunger hennes fat, Swält
hennes knif, Senfärdig hennes träl,
och den Sena hennes trälinna,
Fällande Swek hennes tröskel,
öfwer hwilken man ingår, Twinsot hennes säng,
Förtärande Sorg hennes
sänggardiner, och Bleknande Förbannelse
hennes wisthus och tjäll. Hel war half
swart o. half menniskofärgad; så är hon
ödkänd, och hennes utseende bistert o.
förfärligt. Bron som ledde til hennes
boning, kallades Gjallar (den
klingande), o. hon som waktade den,
Modgudur (Wredens Gudinna).

HELAKATAS, en ung gosse, älskad
af Herkules.

HELAKATEA, fester i Lacedæmon,
til Helakatas’ ära.

HELAGABALUS, se ELAGABALUS.

HELAS, Persei son med Andromeda.

HELBLINDE, se BILEIST.

HELEINE, en drottning i
Adiabene, hwars grafwård endast wissa
dagar om året kunde öppnas o. tilslutas.

1. HELENA, en ö i ægeiska
hafwet, der Paris första gången njöt af
Helenas behag o. upbyggde et tempel
åt Venus.

2 – En för sin skönhet rygtbar
prinsessa, dotter af Jupiter och Leda,
Tyndari gemål, samt syster til
Clytæmnestra, Castor och Pollux. Flere
hafwa påstått at hon war Jupiters
dotter med Nemesis, och at Leda war
blott hennes amma; andre, efter
Athenæi upgift, säga henne wara född af
et egg som föll ifrån månen ned i
Ledas sköte. Se LEDA, NEMESIS.
Ifrån H:s första barndom wäckte
hennes skönhet en sådan upmärksamhet,
at Theseus röfwade henne ur Dianas
tempel, der hon dansade. Då han reste
til Epirus lemnade han henne
hafwande af honom i sin moders Æthras
händer: och sedan H. blifwit
befriad af sina bröder o. återförd til
Sparta, nedkom hon der med en dotter,
hwars upfostran anförtroddes åt
Clytæmnestra. Denna händelse, långt
ifrån at wara menlig för H., hindrade
ej at flere unge prinsar i Grekland
friade til henne. De namnkunnigaste
woro Ulysses, Antilochus I; Sthenelus
3; Diomedes 2; Amphimachus I;
Meges I: Agapenor I; Thalpius;
Menestheus 2 ; Schedius I och
Epistrophus, söner af Iphitus; Peneleus;
Polyxenus 2; Amphilochus I;
Alfalaphus 2 o. Jalmenus, söner af Mars;
Ajax I; Eumelus I; Polypætes, son
af Pirithous; Elephenor; Podalirius
och Machaon, söner af Æskulapius;
Leonteus; Philoktetes; Protesilaus;
Eurypylus 4; Ajax och Teucer, söner
af Telamon; Patroklus I; Menelaus;
Thoas, Idomeneus o. Merionäs. Då
H:s fader, Tyndarus, såg at så
månge prinsar friade til henne, och
frugtade at göra dem missnöjde som fingo
korgen, följde han Ulyssis råd, o. lät
alla friarne aflägga ed, at så snart
walet fallit på en, skulle alle förena
sig at förswara honom emot dem som
wille disputera honom flickan. Han
bestämde sig derpå för Menelaus. I
början war detta ägtenstap lyckligt;
men Menelaus nödgades at resa bort,
och Paris, som kommit til Grekland
under förewändning at offra åt den
daphniske Apollo, begagnade sig af
Menelai frånwaro, gjorde sig älskad
af H., bortröfwade henne, och ådrog
derigenom sitt fädernesland det
blodiga krig, som utgör ämnet för
Iliaden. Homerus tyckes wilja ursäkta
H., emedan hon blifwit öfwerraskad
af Paris; hwilket hans utläggare
förklara på det sättet, at han icke
kunde besägra H:s köld, före än Venus
gifwit honom utseende af Menelaus;
at H., bedragen af denna likhet, icke
gjort någon swårighet at följa
honom, och at Paris icke gifwit sig
tilkänna förr än han war ute i öppna
hafwet. Detta missnöje utsläckte dock
icke Menelai passion, emedan efter
Trojas förstöring utlemnade H. til
honom, på et nedrigt sätt, Deiphobus,
med hwilken hon hade gift sig efter
Paris död. Härigenom blef Menelaus
försonad med henne, o. han återförde
henne til Sparta. Euripides
afmålar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free