Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helvetet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
517
medan det war et mörkt och rysligt ställe, omgifwet af täta
skogar, samt formerade af stigar afbrutna som irrgångarne i en
labyrint. Det är der Ovidius låter Orpheus nedstiga. En del har
trott at floden Styx war ingången til H., emedan dödande ångor
derifrån upstego. Hwarhelst i öfrigt nedgången til H. eller
underjorden må hafwa legat, trodde Grekerne at det sträckte sig
under wårt fasta land och delades i 4 särskilta departementer,
hwilka skalderne och Plato sjelf innefattat under det allmänna
namnet Tartarus o. Elyseiska fälten. – Det första stället, som
låg närmast jorden war Erebus. Der såg man Nattens, Sömnens och
Drömmarnes palats, der wistades Cerberus, Furierne och Döden.
Der irrade i 100 år de olyckliga skuggor, hwilkas kroppar icke
blifwit begrafne; och då Ulysses framkallade de döde, woro de
som wisade sig, endast komne ifrån Erebus. 3. – Det andra
stället war de ogudaktiges H.: der straffades hwarje brott, der
upslukade Samwetsagget sina offer, och der hördes afgrundswalens
rysliga marterskrän. Inkräktares själar o. alla deras, hwilkas
lefnad warit skadlig för menniskorna, kastades först i giftiga
o. tilfrusna sjöar, men kände i samma ögonblick hettan af de
hämnande lågorna, och undergingo efter hand alla plågor af en
häftig eld o. den strängaste köld. – Den egentligen så kallade
Tartaren kom strax efter H.; det war Gudarnes fängelse. Omgifwen
af en tredubbel kopparmur, understödde han jordens och hafwens
widsträckta grundwalar. Dess djup aflägsnade den lika mycket
ifrån jordens yta, som jorden war aflägsen ifrån himmelen. Der
woro instängde, för at aldrig mera se dagen, de gamle Gudarne
som drefwos ifrån Olympen. Dit störtade Uranus, Cykloperne och
Jättarne. Sedan Saturnus öfwerwunnit Uranus, ditwräktes denne;
o. när Jupiter kom på thronen, ditkastade han Saturnus och
Titanerne. Den segrande Guden befriade då sina farbröder
Cykloperne, som af erkänsla gåfwo honom åskan och ljungelden.
Någon tid derefter förmildrade han Saturni öde, i det han lät
honom regera på elyseiska falten; liten de andre Titanerne, som
Cottus, Gyges och Briareus, stadnade för ewigt qwar i Tartaren.
Jorden, förmedelst sin förening m. detta brinnande ställe,
frambragte den försräcklige Typhon. Elden ubröt ur hans
ögonstenar: han wille störta Jupiter ifrån thronen; men denne
krossade honom med sitt nya wapen åskan, och lät honom dela
Titanernes fängelse. – Elyseiska fälten, de dygdiges hemwist,
utgjorde fjerde afdelning af underjorden. För at komma dit,
måste man passera Erebus. 4. – HOS JUDARNE (Rabb. M.).
Talmudisterne skilja emellan 3 slags personer, som skola
inställas för yttersta domen: 1) de rättfärdige; 2) de
ogudaktige; och 3) de som äro i et mellantilstånd, d.ä. sådane,
som hwarken ärofullt rättfärdige ell. fullt onde. De rättfärdige
bestämmas genast til det ewiga lifwet, o. de onde til Gehenna
eller H. Mellansorten, både judar och hedningar, nedstiga til H.
med kroppen, och gråta der i 12 månader, i det de fara up och
ned, besöka sina kroppar, o. återwanda til H. Efter denna tids
förlopp skola deras kroppar förtäras, själarne upbrännas, och
wädret förskingra dem under de rättfärdiges fötter; men kättare,
atheister, tyranner som förhärjat jorden, sådane som locka folk
til synd, skola i ewighet straffas i H. Rabbinerne tillägga, at
hwart år på första dagen i Tisri, ell. nyårsdagen, håller Gud et
slags revision öfwer sina förteckningar, eller undersökning
öfwer de själars antal o. tilstand som äro i H. 5. – HOS DANTE.
Denne författare lägger ingången til H. under Jerusalem, som han
anser ligga i medelpunkten af wår hemisfer och under meridianen.
H:s utseende liknar temligen nära en tratt. Alla dess cirklar
äro concentriska, och gå således alltid i aftagande och i
nedstigande i spiralform. Rymden emellan H:s port och floden
Acheron delas i twå lika delar. I den första äro deras själar,
som lefwat utan anseende: desse fege, ljumme och wankelmodige
syndare ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
