Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helvetet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medan det war et mörkt och rysligt
ställe, omgifwet af täta skogar, samt
formerade af stigar afbrutna som
irrgångarne i en labyrint. Det är der
Ovidius låter Orpheus nedstiga. En
del har trott at floden Styx war
ingången til H., emedan dödande
ångor derifrån upstego. Hwarhelst i
öfrigt nedgången til H. eller
underjorden må hafwa legat, trodde Grekerne
at det sträckte sig under wårt fasta
land och delades i 4 särskilta
departementer, hwilka skalderne och Plato
sjelf innefattat under det allmänna
namnet Tartarus o. Elyseiska fälten.
– Det första stället, som låg
närmast jorden war Erebus. Der såg
man Nattens, Sömnens och
Drömmarnes palats, der wistades
Cerberus, Furierne och Döden. Der
irrade i 100 år de olyckliga skuggor,
hwilkas kroppar icke blifwit begrafne;
och då Ulysses framkallade de döde,
woro de som wisade sig, endast komne
ifrån Erebus. – Det andra stället
war de ogudaktiges H.: der straffades
hwarje brott, der upslukade
Samwetsagget sina offer, och der hördes
afgrundswalens rysliga marterskrän.
Inkräktares själar o. alla deras,
hwilkas lefnad warit skadlig för
menniskorna, kastades först i giftiga o.
tilfrusna sjöar, men kände i samma
ögonblick hettan af de hämnande
lågorna, och undergingo efter hand alla
plågor af en häftig eld o. den
strängaste köld. – Den egentligen så
kallade Tartaren kom strax efter H.; det
war Gudarnes fängelse. Omgifwen af
en tredubbel kopparmur, understödde
han jordens och hafwens widsträckta
grundwalar. Dess djup aflägsnade den
lika mycket ifrån jordens yta, som
jorden war aflägsen ifrån himmelen. Der
woro instängde, för at aldrig mera
se dagen, de gamle Gudarne som
drefwos ifrån Olympen. Dit störtade
Uranus, Cykloperne och Jättarne.
Sedan Saturnus öfwerwunnit Uranus,
ditwräktes denne; o. när Jupiter kom
på thronen, ditkastade han Saturnus
och Titanerne. Den segrande Guden
befriade då sina farbröder Cykloperne,
som af erkänsla gåfwo honom åskan
och ljungelden. Någon tid derefter
förmildrade han Saturni öde, i det
han lät honom regera på elyseiska
fälten; men de andre Titanerne, såsom
Cottus, Gyges och Briareus,
stadnade för ewigt qwar i Tartaren.
Jorden, förmedelst sin förening m. detta
brinnande ställe, frambragte den
försräcklige Typhon. Elden ubröt ur
hans ögonstenar: han wille störta
Jupiter ifrån thronen; men denne
krossade honom med sitt nya wapen
åskan, och lät honom dela Titanernes
fängelse. – Elyseiska fälten, de
dygdiges hemwist, utgjorde fjerde
afdelning af underjorden. För at komma
dit, måste man passera Erebus.
4. – HOS JUDARNE (Rabb. M.).
Talmudisterne skilja emellan 3 slags
personer, som skolainställas för
yttersta domen: 1) de rättfärdige; 2)
de ogudaktige; och 3) de som äro i
et mellantilstånd, d.ä. sådane, som
hwarken ärofullt rättfärdige ell. fullt
onde. De rättfärdige bestämmas
genast til det ewiga lifwet, o. de onde
til Gehenna eller H. Mellansorten,
både judar och hedningar, nedstiga til
H. med kroppen, och gråta der i 12
månader, i det de fara up och ned,
besöka sina kroppar, o. återwanda til
H. Efter denna tids förlopp skola
deras kroppar förtäras, själarne
upbrännas, och wädret förskingra dem under
de rättfärdiges fötter; men kättare,
atheister, tyranner som förhärjat
jorden, sådane som locka folk til synd,
skola i ewighet straffas i H.
Rabbinerne tillägga, at hwart år på första
dagen i Tisri, ell. nyårsdagen, håller
Gud et slags revision öfwer sina
förteckningar, eller undersökning öfwer
de själars antal o. tilstand som äro i H.
5. – HOS DANTE. Denne
författare lägger ingången til H. under
Jerusalem, som han anser ligga i
medelpunkten af wår hemisfer och under
meridianen. H:s utseende liknar
temligen nära en tratt. Alla dess cirklar
äro concentriska, och gå således
alltid i aftagande och i nedstigande i
spiralform. Rymden emellan H:s port
och floden Acheron delas i twå lika
delar. I den första äro deras själar,
som lefwat utan anseende: desse fege,
ljumme och wankelmodige syndare ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
