Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helvetets Portar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsar på ena sidan til Tattaren o. på
den andra til Elyseiska Fälten.
Der inställes en furste, så snart han
upgifwit sin sista lifspust, beröfwad hela
sin storhet, ensam, utan förswar och
beskydd, stum o. bäfwande för sig sjelf,
då han förut kommit hela werlden at
darra. Är han skyldig til brott som
kunna försonas, förwisas han på kort
tid til Tartarem m. löfte at få slippa
ut när han blifwit tilräckligen renad.
– Idéen om denna dom efter döden
hade blifwit lånad af Grekerne, efter
et gammalt bruk hos Egyptierne,
omnämnde hos Diodorus. “När någon
dör i Egypten, säger han, anmäler
man begrafningsdagen först hos
domrarne, sedan hos hela familjen o. alla
den dödes wänner. 40 domare
sammanträda och intaga domstolen, som
ligger på andra sidan om en sjö: och
det innan den aflidne får passera
densamma. Lagen tillåter alla at anföra
klagomål emot den döde. Blir han
beslagen med at hafwa lefwat illa,
afsåges domen, o. han beröfwas den
tilämnade begrafningen; men om den
som gjort anklagelsen, ej förmår leda
den i bewis, måste han undergå en
swår bestraffning. Infinner sig ingen
anklagare, eller de som förewarit äro
förwunne til förtal, aflägger slägten
sorgen, prisar den aflidne, likwäl
utan at tala om hans börd, emedan
alle Egyptier tro sig wara af lika
ädel härkomst; och slutligen bedja
de underjordens Gudar emottaga honom
i de saliges hemwist. Derpå l
yckönskas den döde af alla närwarande, at
få i fred o. ära öfegergå til ewigheten.”
HELVETETS PORTAR. De äro hos
Viktgilius Sömnens begge portar, den
ena af horn, den andra af elfenben.
Genom den förra gå de sannfärdiga
drömmarne, och genom den sednare
irrbilder o. bedrägliga drömmar.
Æneas gick ut genom elfendensporten,
hwilket synes hewisa Warburtons
gissning, at berättelsen om Æneas’ resa
til underjorden är blott en beskrifning
om hans intagande i något slags
Frimurare-orden: ty dårskapen o. pjollret
äro årsbarn med werlden.
HELVETIA, en Vestal, ihjelslagen
af åskan under Trasans regering.
1. HELVETICUS, en son af Erveton
och broder til Sequanus o. Allobrox,
stamfader för schweiziska nationen,
enligt landets sägner, eller
2. – Son af Herkules, broder til
Noricus, Hannas och Bæus.
HELYMUS och PANOPES, twå
jägare wid Acestes’ bo på Sicilien.
HELYX, dödad af Perseus i striden
på hans bröllop med Andromeda.
HEMERESIA, et Djenas tilnamn,
dyrkad i Lusia, så kallad emedan
Melampus i denna stad botade de
ursinniga Prætiderne.
1. HEMITHEA, dotter af Cycnus
5 och Proklea, samt syster til Tenes,
war sin broder mycket tilgifwen och
wille icke öfwergifwa honom, då fadern
utsatte honom på hafwet. Båda
blefwo wäderdrifne til kusten af Tenedos,
der de höllo sig stilla, til dess Achilles
blef kär i H. och wille wåldtaga
henne. Tenes blef dödad under det han
förswarade sin syster. H. åkallade
Gudarnes hjelp och upslukades af jorden.
2. – En Gudinna i staden
Castalia i Carien Man kom fjerran ifrån
för at offra i hennes tempel o.
erbjuda henne rika skänker, emedan det
troddes at alle sjuke som der sofwo,
waknade friske, och at flere blifwit
återställde från obotliga sjukdomar. Det
sades äfwen at hon wakade öfwer
swåra och farliga barnförlossningar, och
at de som sökte hennes hjelp, blefwo
alltid hugswalade. Tron på hennes
magt war så stor, at templet, som
ägde omätliga skatter, war likwäl
utan murar och wakt, och alltid
wördades af Perserne, under det de
sköflade alla andra tempel i Grekland;
til och med af röfware. H. hade dock
titel af halfgudinna, och är den enda
som omtalas hos alla mythologer.
Hennes första namn war Molpadia.
Apollo hade räddat henne i samma
stund hon kastade sig i Hafwet, för at
undfly sin faders wrede. Man offrade
åt henne honingsblandadt win och fick
ej inträda i templet då man hade
ätit eller ens widrört swinkött. Se
PARTHENIA, RHŒO.
HEMLIGHETEN. Gravelot
föreställer den såsom en wördig matrona,
som sätter en signetring på läpparna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
