- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
529

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hermippe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wäg ner til helwetet; hwarföre
inwånarne icke heller lade i munnen på
de döde några färjpenningar at
Charon.

2. – Se HARMONIA.

3. – Dotter af Menelaus o.
Helena, blef under faderns frånwaro af
morfadern lofwad åt Orestes,
Menelaus, som ingenting wiste härom, böd
henne åt Pyrrhus, och gaf henne åt
honom när han hemkom ifrån Troja.
Orestes blef rasande, mördade
Pyrrhus i Apollos tempel, och gifte sig
med H. Sedan blef hon gift med
Diomedes, med hwilken hon erhöll
odödligheten.

HERMIPPE, dotter af Bæotius,
fick sonen Minyas med Orchomenus.

HERMITHRA, en bildstod som
föreställer Hermes ell. Mercurius o.
Mithras i en person.

HERMOCHEMIA, Egyptens gamla
namn efter Hermes. Man gjorde det
til denna Gudens fädernesland,
emedan astronomien härstammar från
Nilens stränder, enligt Egyptiernes
föregifwande, ty Chaldéerne twista med
dem om denna uptäckt.

HERMOD, se BALDER.

HERMOKOPIDER, de som
stympade Hermes’ eller Mercurii bilder wid
korswägarne.

HERMONIDE, en namnkunnig
trollqwinna.

HERMONTHITES, ett af Jupiters
tilnamn efter staden Hermonthis uti
Egypten.

HERMO-PAN, en gudomlighet
sammansatt af Mercurius och Pan.

HERMOSIRIS, en bildstod af
Mercurius och Osiris, m. bådas
attributer, et hökhufwud och en caducé.

HERMOTIMUS, bordig ifrån
Klazomene. Hans själ skall tidtals
hafwa skiljt sig ifrån kroppen, den hon
lemnade halflefwande, och for för at
se hwad som tildrog sig i långt
aflägsna länder, hwarifrån hon hastigt
återkom, för at ånyo uplifwa
kroppen o. förkunna sina medborgare hwad
hon hade sett på sina resor. Folket
trodde honom utan motsägelse,
emedan han berattade dem saker, som de
tyckte wara omöjligt at weta, så wida
han icke warit på stället; derföre
ansågo de honom äfwen såsom utmärkt
älskad af Gudarne så länge han lefde,
och wisade honom gudomlig ära efter
döden. Han hade et tempel i
Klazomene, der ingen qminna fick intrade.

HERMULÆ eller HEBMETES woro
twå små Mercuriibilder framför
skranket i Circus, på hwilka war fästad
en kedja eller lina, som hindrade
hästarne at rusa ut på banan, innan
tecken war gifwet at börja
kappränningen.

HERMUS, en af Ægypti söner med
Caliande; han blef gift med
Danaiden Cleopatra.

1. HERO, prestinna hos Venus,
bodde i staden Sestos wid
Hellesponten på europeiska sidan; midtemot låg
Abydos, på asiatiska sidan, der den
unge Leander bodde. Wid en
Venusfest fick han se flickan, blef kär i henne,
wann hennes genkärlek, och simmade
öfwer Hellesponten, som här war 875
steg bred. Hero höll hwar enda natt
en fackla uptänd i spetsen af et torn,
för at wägleda älskaren. Efter
åtskilliga möten blef hafwet stormigt; sju
dagar gingo förbi; Leander blef
otålig och wille simma öfwer, men blef
utmattad, och hans lik wräktes af
wågorna på stranden af Sestos. H. som
icke wille öfwerlefwa honom, kastade
sig i hawet. På medaljer ifrån
Caracallas och Alexander Severi tid ser
man Leander med en flygande Cupido
framför sig, som med en fackla
uplyser hans farliga wäg.

2. – En af Danaiderne.

3. – En af Priami döttrar.

HEROER, eller HJELTAR, war et
namn, som Grekerne gåfwo de store
män hwilka gjort sig rygtbare genom
en ofantlig styrka, en lång följd af
wackra gerningar, och i synn. genom
stora tjenster emot deras medborgare.
Någre härleda namnet ifrån grekiska
ordet aretä, tapperhet. mod; andre
ifrån eros, för at utmärka at desse
hjeltar woro i allm. frukten af
Gudarnes kärlek til dödliga qwinnor,
ell. af Gudinnors wälwilja för wanliga
karlar. Deras själar troddes efter
dödem uplyfta sig ända til stjernorna,
Gudarnes hemwist, hwarigenom de
blefwo wärdige den ära man wisade
Gudarna sjelfwa. Lucanus gifwer dem
til hemwist den omätliga rymd, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free