- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
530

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Heroid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

530

är emellan himmelen och jorden: H:s dyrkan war olika Gudarnes,
som bestod i offer o. libationer, då H:s deremot endast war et
slags likbegängelse: så offrade man åt Herkules Olympius, såsom
warande af en odödlig natur, och man firade den thebanske
Herkulis likfest, emedan han blott war en hjelte. Men denna
skillnad iakttogs icke alltid, emedan hielten snart blef Gud,
och deltog i Gudarnes ära.

HEROID war en af de tre fester, som Delphi firade hwart nionde
år. Se SEPTERIUM , CHARILÉERNE. Ceremonierne derwid woro
symboler, som föreställde åtskilliga fabelagtiga handlingar; men
endast Thyiaderne begrepp dem. Likwäl tros at Semeles förgudninq
der blef föreställd.

HEROISKA eller HJELTEÅLDERN war det tidehwarf då hjeltarne, som
af skalderne kallades Gudarnes barn, troddes hafwa lefwat. Det
är detsamma som fabelkåldern.

HEROISKT SKALDESTYCKE eller HJELTEQVÄDE (Sinneb. lär.) Ripa
afmålar det under en figur klädd m. konungslig pragt, med
allwarsamt o. wärdigt utseende, en lagerkrans på hufwudet, en
trumpet i högra handen, och i den wenstra en pappersrulle m.
dessa ord: Non nisi grandia canto, jag sjunger endast stora
bedrifter. Wid dess fötter ligga Iliaden, Odyssén m.fl. Se
CALLIOPE.

HEROISMUS, et slags förgudning, som bestod i at omgifwa
hjeltarnes grafwar med en helig lund, hwarwid stod et altare,
dit man tidtals gick, för at offra drickoffer o. skänker. Detta
kallades heroiska monumenter: sådan war den graf, som Andromache
upförde åt sin älskade Hektor. En dylik heder wisades äfwen
qwinnor, såsom Cassandra, Alkmene, Helena, Andromache, Andromeda
m.fl.

HEROPHILA hette den erythreriska Sibylla, dotter af en nymf på
berget Ida med en herde wid namn Theodorus. Hon blef först
tempelwakt hos Apollo Smintheus i Troas. Det war hon som uttydde
Hekubas dröm och förutsade de olyckor som skulle komma öfwer
Asien genom det barn som drottningen har i sitt sköte, (se
PARIS). Hon tilbragte en del af sin lefnad i Klaros, på Samos,
Delos, i Delphi, o. återkom til templet, samt föregaf sig ömsom
wara Apollos gemål, syster ell. dotter. Man såg hennes graswård
ännu i Pausanias’ tid. Wid grafwen stod en fyrkantig Mercurius,
och til wenster föll et källsprang ned i en bassin, hwari woro
bildstoder af Nymfer.

HEROPYTHUS, en hjelte åt hwilken man uprest et monument på
torget i Ephesus, emedan han hade räddat staden.

HEROSTRATUS, 1. – se EROSTRATUS 2. – En handlande ifrån
Naukratis, ifrån hwilken Veneris naukratiska krona ledde sitt
utsprung. Se NAUCRATIS.

HERRAVALVE (Sinneb. l.) föreställes genom en man i kraftfull
ålder, klädd i en lång tunica o. et slags kunglig mantel. Under
knäna står et lejon lydigt för betslet. En orm tjenar honom til
diadem. Et öga sitter i öfra ändan af den fpira han håller.

HERSE, 1. – dotter af Cekrops 1 o. Agraulos, kom en dag ifrån
Minervas tempel, åtföljd af unga athenska flickor, ådrog sig
Mercurii blickar, och han begärde henne til ägta. Se AGLAUROS.
H. fick et tempel i Athén o. åtnjöt heroiska ära. 2. – Daggen,
dotter af Jupiter och Diana. 3. – Danai gemål, med hwilken han
hade döttrarne Hippodice och Adiante.

HERSEUS, se HERCEUS.

HERSILIA, en af Sabii döttrar, som bortröfwades af Romulus, blef
hans gemål, och gaf honom en dotter wid namn Prima, samt sonen
Aollius. Romuli uptagande til himmelen intog H:s hjerta med den
lifligaste sorg, til dess Juno rördes af medlidande deröfwer och
lät Iris föra H. til Quirinaliska berget, uti en helig lund, der
Romulus uppenbarade sig för henne i et himmelskt ljus o. uphöjde
henne til lika rang med Gudarne. Efter H:s död wisades henne
gudomlig ära i Quirini tempel, under namnet Hora, den samma som
Hebe eller Horta, emedan hon upmanade ungdomen til dygd.

HERTHA, en gammal Gudinna hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free