Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Historis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bol af hennes sannfärdighet; hon håller
i ena handen en bok och i den andra
en penna eller griffel, och kastar
ögonen bakåt, likasom skrefwe hon för
dem som komma efter henne.
Stundom synes hon skrifwa i en stor bok,
som hwilar på Tidens wingar. I
rummen på Versailles har LeBrun
målat henne såsom en sittande, lagerkrönt
qwinna, af stort och allwarsamt
utseende. Hon håller en bok och en
trompet, samt stöder sig på böcker som
ligga omkring henne. Gravelot har
dertil lagt et diadem, emedan hon i
synn. är en lexa för regerande
personer. En sol på magen uttrycker den
karakter af sanning och oweld hon
bör äga. Medaljer, pyramider o.d.
tilkännagifwa at gamla
minnesmärken äro hennes bewis. En brinnande
stad utgör fonden af taflan och är en
bild af rikens och herrawäldens
förstöring, en märkwärdig och
underwisande artikel uti hennes häfder. Se
CLIO.
HISTORIS, dotter af Tiresias och
syster til Manto.
HISTORISKA ÅLDERN. Någre låta
den åter begynna wid olympiska
spelens stiftelse; andre wid
Heraklidernes återkomst til Peloponnesus, 50
år före Troias förstöring.
HITIDZI (Afr. M.). talismaner
eller tjusningsmebel, som tilwerkas
af Ompanoraterne, och som de sälja
åt de förnäme i landet. Se AUI I.
HITTAWANIN (Finn. M.)
anropades som en Gudamagt för at
gynna jagt och djurfånge i Karelen; han
dref fram hararne liksom en jagthund.
HITU (Finn. M.), en ormpiga,
en af Furierne.
HIUKE, se BIL.
HIZIR, general wid Iskenders
(Alexanders) armé, enligt
Österländningarne; det war han som upfann
lifwets källa, den hans herre hade sökt
förgäfwes. Han tros wara Elias, som
icke dog, emedan han drack af samma
källas watten. Se JOUVENCE.
HIZREGIS, se HEREVIS.
HJELMEN är den äldsta
hufwudbonad och den som mest förekommer
på konungars, kejsares och äfwen
Gudars medaljer. Några konungars är
prydd m. Jupiter Ammons horn,
eller ock bara med horn af tjur eller
wädur. – Pluto hade fått sin hjelm
til skänks af Cykloperne, som smidde
den o. Jupiters åska på samma gång.
Då han satt på hufwudet, såg man
hela werlden, utan at bli sedd af
någon. I Homerus sätter Pallas på sig
Plutos hjelm, för at dölja sig för
Mars, och Perseus lånte honom då
han skulle strida mot Medusa.
HJELPEN, se AUXILIUM och
UNDERSTÖDET.
HJELTAR, se HEROER.
HJELTEN, DEN FREDLIGE, se
DRIMACHUS.
HJELTEÅLDERN, se HEROISKA
ÅLDERN.
HJELTEQVÄDET, se HEROISKT
SKALDESTYCKE.
HJERNAN. Af aktning för
hufwudet, som fornålderns menniskor
ansågo för någonting heligt, tordes de
ej uttala ordet hjerna, utan sade i
stället den hwita mergen. De wågade
ej heller widröra eller smaka något
slags hjerna.
HJORTEN war en symbol af lång
lifstid. På gamla medaljer är han en
förebild af Ephesus och andra städer,
der Diana i synn. dyrkades.
Egyptierne ansågo H. såsom emblem af en
man som är swag för smicker, emedan
detta djur skall wara mycket känsligt
för herdepipan och flöjten.
HJORTKO, se HIND.
HJUL (Sinneb. lär.). Man ser ofta
på baksidan af romerska medaljer et
hjul, som utmärker allmänna wägar
lagade på furstens befallning. – H.
war ock en symbol för Nemesis, och
et straffwerktyg hos de gamle.
HLAUK (Nord. M.). en af
Walhalls mör.
HLER, densamme som hafsguden
Ägir.
HLIDSKJALF, Odins högsäte.
HLINA (Nord. M.), en af
Nornorna, som i striden skyddade
Friggas wänner, hwarföre striden af
skalderne kallades Hlinas sorg.
HLODIN, HLODYNIA (Nord. M.),
et skaldernes namn på Jorden.
HLORBIDI, ett af Thors namn.
HLYN, se HLINA.
HNITBERG (Nord. M.), se
SKALDEKONST.
HNOSS (Nord. M.), dotter af
Oder och Freja. I prosaiska Eddan
säges hon wara så wacker, at allt
dyrbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
