- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
541

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hobal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bart o. skönt efter henne kallades H.
– Utgifwaren tror at swenska ordet
onoslig härleder sig ifrån Hnoss.

HOBAL, en afgud hos de gamle
Araberne. Den war omgifwen af 360
mindre, föreställande de Gudamagter
man tilbad såsom föreståndare för
årets dagar. En wiss Amron hade ställt
den i Kaaba, eller det heliga huset i
Mekka. Bilden war af röd sten,
under form af en wördnadswärd gubbe
med långt skägg. Högra handen war
sönderslagen, men Koraischiterne läto
göra en af guld i stället, och satte i
den 7 ödets pilar.

HO-CHANGI, Chinesernes namn på
Fos anhängare.

HODIOS, landswägarnes beskyddare,
Mercurii tilnamn på ön Paros.

HODITES, en af Herkulis söner m.
Dejanira.

HODIUS, grekisk prest och härold i
trojanska kriget.

HOFGUNST, se YNNEST.

HOFWARPNER, en häst, se GNA.

HOFVET (Sinneb. l.). Det
allegoriseras under bild af en skön och
ung qwinna m. utmärkt wacker
coiffyr, och klädd i et lätt och skiftande
tyg. I hennes robe, som är
updragen öfwer knäet, ligga åtskilliga
blomster och guldkronor, fästade wid
gröna silkessnören. En Mercurii bild,
som står bredwid henne, utmärker den
skicklighet o. smidiga wältalighet som
äro så nödwändiga för hoffolk.

HOGOTIUS, en hjelte som några
folkslag gjort til en Gud.

HOLLAND (Sinneb. l.), Dess
attribut är et lejon som håller en
knippa med 7 pilar, symbol af de 7
förenade Staterna. Le Brun har i
Versailles föreställt H. genom en qwinna
klädd i en robe af silfwertyg, och en
mantel af guldtyg med blå blommor,
samt en hertigligkrona på hufwudet:
et lejon står bredwid henne.

HOLMAT, lifwets källa, rygtbar i
österländska romanerna, emedan hon
gifwit odödlighet åt profeten Elias.
Se KHEDHER, MODHALLAM.

HOM (Pers. M.). Destur, en
rygtbar prest hos Parsis som understödde
Ized (Genien) Taschter i regnets
fördelning. Han wårdar trädet Hom,
som af dem anses heligt o. tros
meddela odödlighet. Han är et helgon o.
hans goldene öga är genomträngande;
han bor på berget Albordi, wälsiqnar
wattnet o. hjordarne, och underwisar
dem som göra det goda; hans palats
har 100 pelare. Han har utgifwit
lagen om bergen, ifrån himmelen
nedfört sina trognes gördel och skjorta,
samt läser ouphörligt i Avesta. Det
är han som krossat den twåsotade
ormen, och skapat den fågeln som
samlar de frön hwilka nedfalla ifrån
trädet Hom, samt utsprider dem på
jorden. “Då fem fromme äro samlade
på ett ställe, är jag midtibland dem”,
säger Hom-Ized. Han har icke
lemnat några böcker efter sig. Han war
en lagstiftare för bergen.

HOMADUS, en Centaur, wåldtog
Eurysthei syster Alcyone, och dödades
af Herkules.

HOMAGYRIUS, et tilnamn för
Jupiter, som dyrkades i Ægium, der
hans tempel låg på hafsstranden.
Namnet härrör deraf, at Agamemnon der
samlade de trupper, som gingo til
Troias belägring.

HOMERUS. Menniskornas wördnad
för denna stora skald inskränkte sig ej
inom den man hyste för honom och
inom det beröm man gaf hans
arbeten: man upreste äfwen tempel åt
honom. Ptolemaeus Philopator, konung
i Egypten, upbyggde et som war
ganska prägtigt, och ställde der H:i
bildstod, rundtomkring hwilken han lade
planerne af alla de städer, som
twistade om äran at hafwa sett honom
födas. Inwånarne i Smyrna upförde
en stor fyrkantig portik, och i ändan
et tempel åt H. tillika med dess bild.
På Chios firades hwart femte år
lekar til H:i ära och slogos medaljer
til at fira minnet deraf. Detsamma
skedde i staden Amastris i
Paphlagonien. När Argierne offrade, bjödo de
Apollo och H. til sina gästabud. De
anställde äfwen särskilta offer åt den
sednare, och upreste en kopparstod åt
honom i staden. Detta gaf en
gammal bildhuggare, Archelaus,
anledning at i marmor föreställa skaldens
förgudning. H. sitter på en stol med
fotapall, sådan som Gudarnes.
Pannan är omgifwen med et ännespan,
tecken af gudomlighet, såsom warande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free