Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Homistes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de Gud eller konung för alla skalder.
På båda sidor af stolen ligga twå
figurer på knä, hwilka föreställä
Iliaden och Odyssen. Framför står
Apollo med de nio Muserna. – En
Constantin Kolindos, professor wid
ioniska universitet, har nyligen welat
bewisa at Ulysses skrifwit de odödliga
arbeten man tilegnat Homerus.
HOMISTES, ett af Bacchi tilnamn.
HOMOCONDIS, en japansk
Gudomlighet af samma ordning som Camis
och Fotockerne.
HOMOGYNUS, et Jupiters tilnamn
hwarunder han dyrkades i Ægium,
der han hade et tempel.
HOMOGYRUS, en jordbrukare som
upfann konsten at spänna oxar för
plogen. Han blef ihjelslagen af åskan,
hwilket gaf anledning at tro honom
uptagen ibland Gudarne. Man
bewisade honom gudomlig ära.
HOMOLE. Centaurernes gamla
hemwist.
HOMOLEA eller OMOLEA, fester,
som i Bæotien firades til Jupiters
ära på berget Homole.
HOMOLIPPUS, son af Herkules o.
Thestiaden Xanthis.
HOMORIUS, et Jupiters tilnamn
på Grekiska: detsamma som Jupiter
Terminalis. Båda folkslagen dyrkade
honom under form af en sten.
HONGAS (Finn. M.), en
Nordanskogens Fru, som höll styr på
björnen, at han icke skadade boskapen.
HONGATAR ell. HONGOTAR (Finn.
M.), en skogsnymf, tallarnes
beskyddarinna, björnens moder och amma.
Dess gemål war Hongonen, björnens
fader.
HONGONEN, se HONGATAR.
HONOR i se ÄRAN 2.
HONORINUS, en romersk Gud, åt
hwilken offrades af de qwinnor, som
ärnade företaga någon resa, på det
de måtte bli wäl bemötta uti
främmande land.
HONOVER (Pers. M.), en Gud, som
gifwer största kraften åt de
beswärjningar och böner hwarmed
djeflarne fördrifwas.
HOPLEUS, en af Lykaons 50 söner.
HOPLOSMIA, et tilnamn som
inwånarne i Elis gåfwo Pallas i full
rustning.
1. HOPPET (Sinneb. l.) war en
Gudinna dyrkad af Romarne, som åt
henne byggde flera tempel. Enligt
skalderne war hon syster til Sömnen o.
Döden. Pindarus kallar henne
gubbarnes amma. Hon föreställdes som
en ung Nymf, med lugn blick, som
småler behagligt, är krönt med nyss
utspruckna blommor, och håller i
handen en bukett af dylika. Den gröna
färgen hör henne til, såsom emblem
af den unga grönska som förebådar
skörd. De gamle gåfwo H. wingar;
men de moderne et skeppsankar til
attribut: dock finnes aldrig denna
symbol på något gammalt monument.
Man skulle kunna tillägga regnbågen.
En sinnrik allegori är då H.
föreställes gifwa di åt Kärleken. – På en
gammal medalj ser man H. med
krona på hmwudet hålla i wenstra
handen wallmo och sädesax: den högra
hwilar på en pelare, o. framföre står
en bikupa, ifrån hwars topp upskjuta
några ax och blomster.
2. – DET BEDRAGNA är klädt i
skiftande grönt, och sår säd som
bortblåses af en lätt wind. Det har
harmen blottad och klämmer ena bröstet
likasom för at gifwa di. De 2 stora
wingarne utmärka dess ostadighet.
3. – DET CHRISTNA. Gravelot
har föreställt det under bild af en
qwinna, som sitter i fören af et skepp,
lutad emot et ankare, och hwars
ansigte utmärker et häftigt begär. Det
föremål hwarpå hon tyckes fasta sina
orörliga blickar, är regnbågen, detta
förebud til en wackrare wäderlek; o.
de blommor som ligga nära henne,
bebåda och lofwa frukternas årstid.
1. HORA, dotter af Uranus. Då
denne wille göra sig af med sin son
Chronos, skickade han til honom flera
af sina döttrar, och ibland andra H.;
men Chronos gjorde dem alla til sina
frillor.
2. – Se HORTA.
3. – Skönhetens gudinna.
HORÆ, se TIMMARNE.
HORÆA war en fest, som
Athenarne firade til ära för Horæ ell. årets
fyra tider, at de skulle bewara säden,
gifwa regn i rätt tid, och afböja för
stark detta. Under festen, som hölls i
början af hwarje årstid, åt man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
