Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Homistes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
542
de Gud eller konung för alla skalder. På båda sidor af stolen
ligga twå figurer på knä, hwilka föreställä Iliaden och Odyssen.
Framför står Apollo med de nio Muserna. – En Constantin
Kolindos, professor wid ioniska universitet, har nyligen welat
bewisa at Ulysses skrifwit de odödliga arbeten man tilegnat
Homerus.
HOMISTES, ett as Bacchi tilnamn.
HOMOCONDIS, en japansk Gudomlighet af samma ordning som Camis
och Fotockerne.
HOMOGYNUS, etJupiters tilnamn hwarunder han dyrkades i Ægium,
der han hade et tempel.
HOMOGYRUS, en jordbrukare som upfann konsten at spänna oxar för
plogen. Han blef ihjelslagen as åskan, hwilket gaf anledning at
tro honom uptagen ibland Gudarne. Man bewisade honom gudomlig ära.
HOMOLE. Centaurernes gamla hemwist.
HOMOLEA eller OMOLEA, fester, som i Bæotien firades til Jupiters
ära på berget Homole.
HOMOLIPPUS, son af Herkules o. Thestiaden Xanthis.
HOMORIUS, et Jupiters tilnamn på Grekiska: detsamma som Jupiter
Terminalis. Båda folkslagen dyrkade honom under form af en sten.
HONGAS (Finn. M.), en Nordanskogens Fru, som höll styr på
björnen, at han icke skadade boskapen.
HONGATAR ell. HONGOTAR (Finn. M.), en skogsnymf, tallarnes
beskyddarinna, björnens moder och amma. Dess gemål war Hongonen,
björnens fader.
HONGONEN, se HONGATAR.
HONOR i se ÄRAN 2.
HONORINUS, en romersk Gud, åt hwilken offrades af de qwinnor,
som arnade företaga någon resa, på det de måtte bli wäl bemötta
uti främmande land.
HONOVER (Pers. M.), en Gud, som gifwer största kraften åt de
beswärjningar och böner hwarmed djeflarne fördrifwas.
HOPLEUS, en af Lykaons 50 söner.
HOPLOSMIA, et tilnamn som inwånarne i Elis gåfwo Pallas i full
rustning.
HOPPET 1. – (Sinneb. l.) war en Gudinna dyrkad af Romarne, som
at henne byggde flera tempel. Enligt skalderne war hon syster
til Sömnen o. Döden. Pindarus kallar henne gubbarnes amma. Hon
föreställdes som en ung Nymf, med lugn blick, som småler
behagligt, är krönt med nyss utspruckna blommor, och håller i
handen en bukett af dylika. Den grona färgen hör henne til,
såsom emblem af den unga grönska som förebådar skörd. De gamle
gåfwo H. wingar; men de moderne et skeppsankar til attribut:
dock finnes aldrig denna symbol på något gammalt monument. Man
skulle kunna tillägga regnbågen. En sinnrik allegori är då H.
föreställes gifwa di åt Kärleken. – På en gammal medalj ser man
H. med krona på hmwudet hålla i wenstra handen wallmo och
sädesax: den högra hwilar på en pelare, o. framföre står en
bikupa, ifrån hwars topp upskjuta några ax och blomster. 2. –
DET BEDRAGNA är klädt i skiftande grönt, och sår säd som
bortblåses af en lätt wind. Det har harmen blottad och klämmer
ena bröstet likasom för at gifwa di. De a stora wingarne utmärka
dess ostadighet. 3. – DET CHRISTNA. Gravelot har föreställt det
under bild af en qwinna, som sitter i fören af et skepp, lutad
emot et ankare, och hwars ansigte utmärker et häftigt begär. Det
föremål hwarpå hon tyckes fasta sina orörliga blickar, är
regnbägen, detta förebud til en wackrare wäderlek; o. de blommor
som ligga nära denne, bebåda och lofwa frukternas årstid.
HORA, 1. – dotter af Uranus. Då denne wille göra sig af med sin
son Chronos, skickade han til honom flera af sina döttrar, och
ibland andra H. men Chronos gjorde dem alla til sina frillor. 2.
– Se HORTA. 3. – Skönhetens gudinna.
HORÆ, se TIMMARNE.
HORÆA war en fest, som Athenarne firade til ära för Horæ ell.
årets fyra tider, at de skulle bewara säden, gifwa regn i rätt
tid, och afböja för stark detta. Under festen, som hölls i
början af hwarje årstid, åt man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
