Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hrimfakse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wa detta, dräpte Loke dwergen
Andware och tog alla hans ägodelar. Då
efter H:s död, arfwet skulle skiftas,
behöll Foffner alltsamman och, i en
drakes gestalt, bewakade det på
Gnitahällen. I följd af Reigins upäggelse
mördades Foffner der af konung
Sigmunds son Sigurd. Se
SIGURDFOFFNERSPANE.
HRIMFAKSE, se RIMFAXE.
HRIMTHURSAR, HRIMTHUSSAN,
(istroll) och JÄTTAR (Nord. M.),
äro hos Wola ord af lika betydelse;
och uti Wasthrudnismal, der namnet
Hrimthuss först finnes, brukas det
ömsom med Jotun.
HRINGHORNE, et skepp, se
BALDER.
HRIST, en af Walhalls mör.
HROPT, HROPTATYR,
Swärdsguden, ett af Odins namn.
HRYMER, en Jätte, se
RAGNARÖK.
HRÄSVELGR (Nord. M.), en jätte
i örnhamn, som sitter wid himmelens
ända: när han flyger och står m.
wingarna, framkommer winden.
HUAMER, en Mahometansk sekt,
som stryker omkring i Arabien och ej
har annat hemwist än sina tält. De
hafwa stiftat en egen lag för sig
sjelfwa; göra bön och förrätta
gudstjensten i tälten, och sluta den med at
fortplanta sitt slägte, hwilket de anse
för menniskans första pligt. Derföre
är det sak samma huru qwinnan ser
ut: de försöka den första de träffa,
blunda och upfylla lagen. Någre H.
finnas i Alexandria, der en slik
gudstjenst icke är tåld, utan alle som
uptäckas bli lefwande brände.
HUFVUDET. I de egyptiska
hieroglyferna förekomma såsom symbol af
Försynen twå hufwuden, det ena af
en man som ser inåt o. det andra af
en qwinna som ser utåt. Egyptierne
sade, at m. en sådan wakfamhet war
ingenting at befara af onda andar,
och man behölde inga wissa ord, för
at trygga sig för dem.
HUGE (Nord. M.) kallades dem m.
hwilken Thialfe skulle springa i kapp
hos Utgårda Loke, men som war
dennes tanke.
HUGGORMEN (Eqypt. M.),
emblem af en gwinna som hatar sin man
och will mörda honom. De gamle
trodde, at då huggormshonan parar
sig, biter hon hanen i hufwudet och
dödar honom, hwilket likwäl icke är
sant. H. war ock emblem af barn som
wilja göra af med modern, emedan
det troddes at han åt ut sig ur
moderlifwet.
HUGIN, se under ODIN.
HUJUMSIN (Chin. M.), en
rygtbar chemist, som fann den filosofiska
stenen. Sedan han dödat en
förskräcklig drake som härjade landet, fastade
han den wid en pelare, som man ser
än i dag, och for derefter up til
himmelen. Af tacksamhet upbyggde
Chineserne åt honom et tempel på
samma ställe der han dödat draken.
HUJUS eller HUJUS DIEI, denna
dagens. Lyckan hade i Rom et tempel
under detta namn, som upbyggdes af
Q. Catulus, för at upfylla et löfre
han gjort samma dag då han och
Marius besegrade Cimbrerne.
HULDA, en finsk trollkäring, som
säges hafwa förgjort, swenska
konungen Wanlauder: kanske Taciti
Velleda, en jungfru som kunde spå.
HULI, en högtid som hela Indien
firar til Crishnas ära, och som
bebådar wårdagjemningen. Den infaller
wid fullmånen efter solens första
årliga gång til equator, och då bjuda
de fromme Indianerne wåren at
försköna jorden. Ceremonierne wid festen
äro ganska muntra. Alla ständ o.
åldrar förena sig at fira den. De kasta
på hwarandra näftals med pulver af
den röda Juba-blomman och små
kulor med watten färgade med samma
ört. Dessa gå ganska lätt sönder o.
efterlemna röda fläckar på kläderna,
som hwarken anses för skamligt eller
obehagligt. Dörren til Zennana
(damernas rum) öppnas, o. fursten sjelf,
som nu glömmer sin höga rang,
öfwerlemnar sig åt lekar och glädje. En
gränslös frihet och skämtsamhet lifwa
samtalen. I synn. äro damerne
roade af de lekar och infall som tillåtas
under denna fest.
HUMANI (Ind. M.), en
qwinnogenius, som styr himmel och stjernor.
HUNDAR (Pers. M.). Parsis eller
Guebrerne hysa et slags wördnad för
H. En af deras lagar ålägger dem at
wara wälwillige mot djuren, och förklarar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
