- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
549

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hyagnis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. – STEN. Plinius säger at man
gick på jagt efter hyänor, för at
erhålla dessa stenar, som funnos i deras
ögon och, lagde under tungan,
medförde gåfwan at spå.

HYAGNIS, bördig ifrån Phrygien,
fader til Marsyas, den förste flöjtist
och upfinnare at phrygiska harmonien,
författade nomer eller låfsånger til
Gudarnes moder, Bacchus, Pan och
några andra Gudomligheter, ell.
landets hjeltar.

HYALE, en Nymf hos Diana,
hemtade watten i urnorna för at
begjuta Gudinnan, då Aktæon
öfwerkastade henne i badet.

HYAMIDER, Jupiters prester uti
Pisa.

HYAMUS, son af nymfen Evadne.
I Pindarus bjuder Apollo Parcerne
at infinna sig wid hans moders
barnsäng , för at bestämma barnets öde,
som skulle bli chef för Hyamiderne.

HYANTER, et folkslag i Bæotien,
som fördrefs af Cadmus.

HYANTIDER kallades Muserne,
emedan de troddes bo i Bæotien.

HYANTIUS, Aktæon, sonson af
Cadmus, grundläggare af Thebe i
Bæotien.

1. HYAS, Bæotias gemål och
fader til Hyaderne.

2. – son af Atlas o. Æthra
dödad af et lejon. Se HYADERNE.

HYBLA, et berg på Sicilien,
rygtbart för sin ypperliga honing och en
stad af samma namn.

HYBLÆA, en Gudinna dyrkad på
Sicilien.

HYBLÆER, et folkslag på Sicilien,
skickligt i gudstjenst och drömtyderi.

HYBRIS, moder til Guden Pan.

HYBRISTICA, en fest i Argos til
Telesillas ära, emedan hon, då
lacedæmoniske konungen Kleomenes hade
belägrat staden, anförde qwinnorna
o. tappert förswarade den. De buro
då manskläder, och karlarne
qwinnodrägt. Man offrade åt Venus ell. Luna.

HYDARNIS, en af Jupiters
döttrar med Europa, gaf sitt namn åt
staden Hydarnis.

HYDASPES, en trojansk höfdfng,
dödad af latinska höfdingen Sacrator.

HYDATOSKOPI, se
HYDROMANTIEN.

HYDISSUS, son af Bellerophon o.
Asteria; en stad i Carien fick hans namn

1. HYDRA, en dotter af Hyllus.

2. – Dotter af Styx och Pallas.
Se WATTENORMEN.

HYDRAGER, tjenstemän som
biträdde dem hwilka skulle inwigas; af
hydor, watten, emedan de begagnade
det til de förberedande reningarne.

HYDRANOS, prest, som wid
inwigningen i eleusinska mysterierna offrade
åt Jupiter en drägtig sugga, på hwars
skinn sattes den som skulle renas.

HYDRIA war et kärl med hål på
alla sidor, som föreställde
wattenguden i Egypten. Presterne upfyllde det
med watten wissa dagar, prydde det m.
utsökt pragt, och ställde det slutligen
på en allmän skådeplats: allt folket
kastade sig då ned för H. med
sträckta händer, och tackade Gudarne för
de wälgerningar wattnet förskaffade
dem. Ändamålet med denna ceremoni
war at lära Egyptierne, at wattnet
war grundämnet för allting samt at
det gifwit rörelse o. lif åt allt hwad
som andas. Se CANOPUS.

HYDRIADER. Nymfer som
dansade när Pan spelte på sin flöjt.

HYDRIEPHORER, qwinnor, som
buro wattenkärlen wid Panathenæerne.

HYDROCHUS, et grekiskt namn på
stjernbilden Wattumannen.

HYDROGRAFIEN (Sinneb. l.)
föreställes såsom en gammal qwinna,
klädd i silfwerflor, symbol af wattnet
och dess rörelse. En compass står wid
fötterna, och hufwudet är omgifwet
af stjernor. I högra handen håller hon
et sjökort och et skepp i den wenstra.

HYDROMANTIEN (Sinneb. lär.),
konsten at förmedelst watten förutspå
det tilkommande. Varro säger at
Perserne upfunnit den samt at Numa o.
Pythagoras utöfwat den. Den
indelas i flera slag: 1) då i följd af
åkallelser och andra magiska
ceremonier man ser på wattnet skrifna
namnen af de personer eller saker man
önskar at weta; namnen woro skrifna
bakfram. 2) begagnades et kärl fullt
med watten, och en ring som hängde
på en tråd, med hwilken slogs wissa
gånger emot kanten af kärlet. 3)
kastades efter hand och med korta
mellanslak tre små stenar i et lugnt och
stillastående watten, och man drog spådom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free