- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
548

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hushållning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tyckas gå in i en helt ny werld, ell.
at de nu först bli födde. De wakta
sig noga at säga sig minnas det
allraringaste, af frugtan at än en gång
genomgå de rysliga profwen.

HUSHÅLLNING (Sinneb. l.).
Cochin föreställer den såsom en qwinna,
hwilken inlindar et ymnighetshorn i
sitt draperi, o. låter blott några
stycken falla derutur. De som taga H. i
dess widsträcktaste begrepp, föreställa
henne under bild af en wördnadswärd
qwinna, krönt med oliven, symbol af
freden, med en staf i högra handen,
och et cirkelmått i den wenstra.
Bakom henne ses styrkulten af et skepp.

HUTSAB, en afgud hos Nineviterne.

HU-TUK-TU (Tart. M.), biskop
hos Lamas.

HVEDRUNGS SON (Nord. M.),
Fenrisulfwen.

HWERGELMIR (Nord. M.) war
en brunn i Niflheim, hwarifrån flere
floder hade sitt ursprung.

HWILAN (Sinneb. l.) Den
föreställes på de första Christnes
grafstenar genom en dufwa med et olivelöf
i näbben. H. efter lyckligt slutade
arbeten föreställes af Winckelmann
genom en hwilande Herkules.

HWITLÖKEN dyrkades af
Egyptierne såsom en Gudomlighet. Hos
Grekerne deremot förböd en lag hwar o.
en som ätit hwitlök at gå in i
Gudamoderns tempel.

HYA, et namn på Semele.

HYACINTHIA, fester som af
Lacedæmonerne årligen firades tre dagar
å rad, til Apollos ära, wid
Hyacinthi graf. De twå första dagarne
begret man hans död; man spisade
utan krona eller krans, och måltiden
åtföljdes ej af några hymner. Tredje
dagen war helgad åt glädje, gästabud,
lustridter och andra nöjen.

HYACINTHIDERNE woro flickor,
hwilkas födelse, antal och namn olika
anföras. Harpokration gör dem til
döttrar af Hyacinthus. Apollodorus, som
är af samma tanke, räknar fyra, dem
han kallar Antheis, Ægleis,
Euthenis och Lytea, samt tillägger at
Athenarne, i tro på et gammalt orakel,
upoffrade dem för det allmänna bästa
på Cyklopen Geræsti graf. Andre
göra dem til döttrar af Erechtheus.
Någre räkna dem til sex: Protogenia,
Pandora, Prokris, Kreusa, Orithyia
och Chthonia, samt säga at de twå
första läto upoffra sig på en kulle
kallad Hyacinthus, af hwilken de fingo
deras namn. Hyginus omtalar blott
en, och kallar denne Spartiantis,

1. HYACINTHUS, son af Amyklas
och Diomede, enligt Apollodorus,
eller af Pierus och Clio, ell. af
Œbalus, enligt Hyginus. Han war
älskad af Apollo. Zephyrus, andre säga
Boreas, som äfwen älskade honom,
blef stött af det företräde han gaf
Apollo, och dref den trissa Guden
kastade, så at sidan, at H. deraf
träffades och dog. Förgäfwes anwände
Apollo all sin konst, o. förwandlade
honom til en blomma af samma namn,
på hwars blad han ristade orden aj,
aj. et uttryck o. minne af hans sorg.
Ovidius, som berättar detta, säger
äfwen at Ajax 2 förwandlades til
hyacint. Jfr DELPHINIUM AJACIS.

2. – En dolisk höfding, dödad af
Argonauten Clytius.

3. – En ädelsten som hängdes om
halsen åt bewara för pest. Den stärkte
äfwen hjertat, skyddade för åskan, och
ökade rikedom, ära, klokhet o. wishet.

HYADERNE woro döttrar af
Cadmus; af Erechtheus, enligt Euripides;
af Atlas och Æthra enligt Ovidius,
o.s w. Euripides räknar tre;
Pherecydes sju, dem han benämner
Ambrosia, Eudora, Phæsyle, Coronis,
Polyxo, Phæo, Thyene eller Dione.
Hyginus, som kallar dem Najader,
räknar sex, och benämner dem Nysa,
Cisseis, Erato, Eriphia, Bromia och
Polyhymno. Deras broder Hyas blef
söndersliten af en lejoninna,
hwaröfwer de sörjde så mycket, at Gudarne
af förbarmande uptogo dem til
himmelen och satte dem i Oxens panna,
der de gråta ännu. Enligt andra
woro de Nymfer, som Jupiter flyttade
til himmelen och förwandlade til
stjernor, för at undandraga dem Junos
wrede, som wille straffa dem för det
de upfostrat Bacchus. Skalderne
hafwa kallat dem Tristes, Pluviæ,
emedan deras constellation bådar regn.

1. HYÆNA, et wildt och grymt
djur, dyrkades i Egypten såsom en Gud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free