- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
553

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hymnia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(553)

och kom til berget Tricoveta Parvatam, rygtbart för sina tre
spetsar af guld, silfwer och jern, alla prydda med ädla stenar.
Berget ligger i et mjölkhaf: dess höjd o. bredd är 10.000 mil.
Deuta wille promenra litet på berget, steg ur med sin hustru, o.
intagen af ställets täckhet, stadnade der. Sedan han spatserat
några hwarf, walde han et swalt och ensligt ställe för at hwila
sig. Hans hustru njöt snart af de ljufwa känslor som en så
behaglig hwiloplats ingaf. Sedan hon blifwit ägtenskapligen
upwaktad af sin man, såg han en Monesvara gå förbi, en warelse
mera förträfflig och helig än en Deuta. Det oaktadt wisade han
honom ingen höflighet, utan såg stolt och föraktande på honom.
Monesvara blef stött häraf, förbannade den högmodige Dumena,
samt önskade at han måtte bli förwandlad til elefant, och icke
hafwa annat sällskap än elefanthonor (detta djur är en indisk
symbol af högmodet). Förgäfwes sökte Deuta at genom
undergiwenhet beweka Monesvara, men kunde icke winna annat, än
at efter wissa år återfå sin skapnad. Nu war han då elefant och
omgifwen af 10 000 elefanthoner. När han en dag gick at släcka
sin törst i en sjö, anfölls han af en krokodil, och den striden
warade i 1000 år. Den hade säkert slutat illa för elefanten, så
framt Wischnu icke kommit honom til hjelp. Deuta återfick då sin
förra form, war tacksam emot Wischnu, och blef ifrån den stunden
honom hjertligen tilgifwen. "Brahminerne försäkra, at Wischnu
utlofwat en fullkomlig syndaförlåtelse åt alla dem som berätta
denna historie.

HYMNIA, et tilnamn hwarunder Diana dyrkades i Arkadien. En mö
war hennes prestinna; men då Aristokrates hade welat wåldtaga
henne, sattes en gift hustru i stället. Diana hade äfwen et
tempel i Orchomenos, dre hennes tjenst bestriddes af en gift
man, som ej fick umgås med någon menniska.

HYMNODER, hymnsångare, woro antingen unga flickor, eller chörer
af båda könen, stundom skalden sjelf, ell. presterne och deras
familjer.

HYNDLA (Nord. M.), en berg- eller jätteqwinna. I hennes sång
Hyndlaljod, det 13:de af Eddas mythiska qwäden, förmäles huru
Freja förwandlar sin älskare, Ottar Innsteins son – den hon
wille skaffa et arf, hwartil rättigheten berodde på en säker
kännedom om gammal härkomst – til galten Gullinborste och på
honom rider til H., på det han sjelf måtte af henne få lära
känna sina anor. Sierskan, som tycktes mera gynna Ottars
medtäflare Agantyr, will i början icke fram med sin wishet, men
upräknar til slut Nordens alla från Gudarne härstammande
hjelteslägter. Troligen war detta fragment det som de gamle
kallade Lilla Woluspa.

HYPANIS, en trojansk höfding, som hade klädt sig i hwad han
tagit af de Greker han dödat, blef samma natt Trosa intogs dödad
af sina landsmän, som ansågo honom wara en af fienden.

HYPAR, et ord hwarmed Grekerne utmärkte de twå kännbara sätt
hwarpå Gudarne uppenbarade sig, neml. drömmar eller någon
werklighet, antingen at de wisade sig sjelfwa, eller genom något
underwerk gjorde deras närwaro fattlig af sinnena. Se AORASIA ,
THEOPSIA.

HYPATUS, et Jupiters tilnamn, dyrkad i Bæotien. Han hade ock et
altare i Athén, der ej fick offras något lefwande djur och win
ej begagnas wid libationerna.

HYPENOR, en trojansk prins, dödad af Diomedes wid Troja.

HYPERBIUS, 1. – son as Mars, war den förste som dödat djur. 2. –
En af Æaypti söner m. Hephæstina, gift m. Danaiden Celæno.

HYPERBOREUS, ett af Apollos tilnamn. Diodorus säger at
Hyperboréerne bodde på andra sidan om Boreas, d.ä. längst i
Norden. Der är en ö lika stor med Sicilien. Inbyggarne tro at
det är Latonas födelseort, och derföre dyrka de i synn. hennes
son Apollo. De äro nästan alle hans prester, ty de sjunga alltid
hymner til hans ära. At honom hafwa de helgat en widsträckt
trakt på ön, uti hwars medelpunkt står et prägtigt tempel,
alltid upfyldt m. rika offer. Staden är äfwen helgad åt Apollo
o. full

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free