- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
572

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inarculum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

572

war gift med Oceani dotter Melia, och hade med henne
fönerne Phoroneus och Ægialeus.

INARCULUM, en krokig granatqwists som Offerkonungens
hustru hade kring sitt hufwud. när hon offrade.

INARI 1. –(Jap. M.). en af Sintoismens Gudomligheter.
Se SINTOS. 2. – (Finn. M.) En af helwetesflodens
brådstupande forsar.

INARIME, en ö i tyrrhenska hafwet, på kusten af
Campanien, under hwilken Jupiter krossade jätten
Typhon. Den heter nu Ænaria.

INAUGURATION war en religions-ceremoni i Rom, hwari
Presterne undfingo magten at utöfwa deras embete: så
kallad emedan Augurens förrättning borde föregå.

INBILLNINGEN, INBILLNINGSGÅFVAN (Sinneb. l.) Ripa
föreställer henne under bild af en qwinna klädd ten
robe af skiftande färg, med förwirradt utseende,
ögonen uplyftade til himmelen, armarna i kors,
uprättstående hår, wingar på hufwudet och istället för
krona, små olika skuggade figurer. Gravelok tyckes
bättre ha upfattat dess allegori, ehuru han lånat
något af den förre. Han föreställer I. såsom en ung
person i en liflig ställning; hwilket utmärker at
denna gåfwo tilhör ungdomen, och har, i sin gång,
något af denna ålderns yrhet. Alltid sysslosatt med
nya alster, som betecknas med de små figurer hwilka
upstiga ur dess hjerna, brinner hon af begär at
förskaffa dem tilwarelse, och hennes penna gifwer dem
lif. Bredwid henne ser man de attributer som utmärka
målaren och skalden, hwilket tilkännagifwer det behof
begge haftva af henne; hwarom wittna de figurer af
hennes skapelse som upfylla bakgrunden af taflan,
såsom Centaurer, Sirener, Harpyer, upfinningar utan
förtjenst, så framt de icke tjena til omklädnad för
physiska och moraliska sanningar.

INCA war en titel som Peruwianerne gåfwo deras konung
och prinsarne af blodet. Perus krönika berättar om
deras upkomst följande: Peru hade länge warit en
tummelplats för alla slags brott, krig, twedrägt och
de wederstyggligaste oordningar, til dess slutligen
twenne bröder framstodo, af hwilka den ene hette
Manco-Capac, och om hwilket Indianerne berätta
underbara ting. Han upbyggde staden Cusco; utgaf lagar
och författningar, och både han och hans efterträdare
antog namnet Inca, som betyder konung eller Storherre.
De blefwo så mägtige, at de inkräktade hela landet til
en sträcka af omkring 1300 mil; och innehade det,
intildess oenighet började emellan Huascar och
Atahalipa, då Spaniorerne intogo landet och störtade
Incas rike. Under dessa monarkers regering förenades i
deras händer den andeliga och werldsliga magten. De
woro på wisst sätt at anse såsom gudar för sina
undersåter, hwilka trodde dem wara Solens barn. Wid
högtidliga fester war det endast de som til Solen
framburo folkets löften och offer. Allt hwad som dem
tilhörde och war bestämdt til deras bruk, ansågs såsom
heligt. Widskepelsen hade til och med gjort deras
nöjen gudomliga. Deras seraljer woro heliga hus, och
deras frillor kallades Solens döttrar. I åtskilliga
provinser funnos flera sådana adeliga jungfrustift,
och wanligtwis emottogos der inga andra än flickor af
blodet, ägta eller oägta. Af en synnerlig nåd inlätos
äfwen döttrar af förnäma herrar som hade vasaller, til
och med de sämsta borgarebarn, endast de woro wackra.
Under detta willkor bestämdes de at blifwa Solens
döttrar, d.w.s. Hans Maj:ts skökor. De wårdades med
samma omsorg som de qwinnor, hwilka woro inwigda åt
Solen; de hade, likasom de andra, qwinnor som
uppassade dem, och underhöllos på konungens bekostnad.
För öfrigt sysslosatte de sig wanligen, likasom Solens
jungfrur, med at spinna och sy kläder åt I., dem han
sedan utdelade åt prinsarne af blodet, åt de förnämsta
embetsmän och åt alla dem han wille gynna, utan at han
på minsta wis beswärades af rättwisa eller
anständighet, emedan dessa kläder woro tillverkade
efter hans flickors mönster, och ej efter Solens. De
som efterstrafwade äran at blifwa I:s ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free