Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - In Casto Cereris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
574
orter, i det klagoropen blandades med berättelse om
den ynnest och wälwilja man fått röna af den aflidne.
– Man kallar Inca-sten et slags jernhaltig swafwelkis,
som är mycket hård och antager en ganska wacker glans:
den har fått sitt namn deraf at I. eller konungarne i
Peru nyttjade den i brist af spegel, då den war wäl
polerad. Dessutom tillades den åtskilliga dygder. Ännu
i dag förfärdigar man i det fordom såkallade Spanska
Amerika knappar och stenar til fingerringar af detta
slags swafwelkis; och man har den beskedligheten at
tro dem skifta färg när någon sjukdom förestår den som
bär dem. När de äro slipade i facetter, äro de mycket
lika polerade stål, utom at de stöta nägot på gult.
IN CASTO CERERIS. Ceres’ högtider firades i April
månad hela 8 dygn af romerska damerna, som, för at
bereda sig dertil, afhöllo sig ifrån win och iakttog
en sträng måttlighet. Detta kallades at wara in castro
Cereris.
INCESTUS, son af Æther o. Tellus.
INCUBI, elake andar, som troddes nattetid tynga män
och qwinnor på bröstet med deras lunsiga kropp, och
gwäfwa dem; swarade mot nutidens Mara. I. kallades
afwen Fauner och Satyrer för deras kåthets skull. Se
EPHIALTES.
INCUBO, en ande som waktade ned-gräfda skatter. Folket
i Rom trodde, at de skatter som lågo i jordens
inelfwor, waktades af andar som kallades Incubones och
hade små hatrar, dem man först skulle söka at komma
åt. Lyckades det, så blef man dem öfwermägtig, och
kunde twinga dem at uptäcka hwar skatterne lågo. Det
är förmodligen uppå dessa sagor man grundat fablerne
om Gnomerne och om Fortunati hatt.
INCUBUS, Pans tilnamn, i anledning af hans öfwerdrifna
kättja.
INDEX, ett af Herkulis tilnamn, i anledning af
följande händelse. Ur hans tempel hade bortstulits en
tung guldbägare. Guden uppenbarade sig i en dröm för
Sophokles och uptäckte tjufwen. Sophokles teg. Synen
wisade sig ännu twå gånger, hwarefter skalden anmälte
saken hos Areopagen. Tjufwen återställde omsider
bägaren, och templet blef kalladt Herkulis Index.
INDICTIVÆ FERIÆ ell. Feriæ imperativæ, se under FERIÆ,
INDIGES eJUPITER, Æneas. Dä denne furste hade i en
strid mot Mezentius förlorat lifwaf o. hans kropp blef
igenfunnen, skall Venus twagit den i floden Numicus o.
satt honom ibland Gudarnes antal. Man upförde at honom
på flodens brädd en grafwård som fans ännu i Livii
tid, och der man offrade åt honom under namn af
Jupiter Indiges.
INDIGETES, hjeltar som Romarne förgudat för deras
bragders skull samt tilbådo såsom landets skyddsgudar.
De räknades til Dii minorum gentium, och namnet skall
härleda sig ifrån in Diis ago, jag är ibland Gudarne,
ell. inde genitus, af dem född, eller ock in loco
degens, född i landet eller der boende.
INDIGITAMENTA woro Numa Pompilii religionsböcker, som
wårdades af Pontifex Maximus, och kallades få, emedan
de innehöllo namnen på Gudar, Gudinnor och förgudade
menniskor, samt sättet huru de borde dyrkas.
INDOLETES, Indiens besegrare, et Bacchi tilnamn.
INDOMIEHET, eller TIETÄJÄT, (Finn. M.) trollkarlar
ell. kloka gubbar, som trodde sig weta alla
hemligheter: om något war stulet, en häst rymd, ell.
någon skada skedd, wiste de beskrifwa allt, blott de
sågo i en bränwinsbägare; de förespådde lycka eller
olycka, och woro tillika läkare, som äfwen frånwarande
kunde bota, om något af den sjukes kläder ell.
husgeråd skickades til dem. De äro alltid försedde med
widskepliga amuleter, t.ex. menniskohufwudskålar, ben,
kyrkogårdsmull, ormkallar o.d. Ingen törs förtörna
dem, ty då rasa de, skära tänder, håret reser sig, de
hoppa up i wädret, framstapla några ord, stampa och
äro alldeles galne.
INDRA (Ind. M.), konung eller herre öfwer firmamentet.
Han swarar emot Jupiter Diespiter, och förestår de
åtskilliga fenomenen i luften; och ehuru Östern är i
synn. an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
