Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - In Casto Cereris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orter, i det klagoropen blandades med
berättelse om den ynnest och wälwilja
man fått röna af den aflidne. – Man
kallar Inca-sten et slags jernhaltig
swafwelkis, som är mycket hård och
antager en ganska wacker glans: den har
fått sitt namn deraf at I. eller
konungarne i Peru nyttjade den i brist
af spegel, då den war wäl polerad.
Dessutom tillades den åtskilliga
dygder. Ännu i dag förfärdigar man i
det fordom såkallade Spanska Amerika
knappar och stenar til fingerringar af
detta slags swafwelkis; och man har
den beskedligheten at tro dem skifta
färg när någon sjukdom förestår den
som bär dem. När de äro slipade i
facetter, äro de mycket lika poleradt
stål, utom at de stöta nägot på gult.
IN CASTO CERERIS. Ceres’
högtider firades i April månad hela 8
dygn af romerska damerna, som, för
at bereda sig dertil, afhöllo sig ifrån
win och iakttogo en sträng
måttlighet. Detta kallades at wara in
castro Cereris.
INCESTUS, son af Æther o. Tellus.
INCUBI, elake andar, som troddes
nattetid tynga män och qwinnor på
bröstet med deras lunsiga kropp, och
gwäfwa dem; swarade mot nutidens
Mara. I. kallades afwen Fauner och
Satyrer för deras kåthets skull. Se
EPHIALTES.
INCUBO, en ande som waktade
nedgräfda skatter. Folket i Rom trodde,
at de skatter som lågo i jordens
inelfwor, waktades af andar som
kallades Incubones och hade små hatrar,
dem man först skulle söka at komma
åt. Lyckades det, så blef man dem
öfwermägtig, och kunde twinga dem
at uptäcka hwar skatterne lågo. Det
är förmodligen uppå dessa sagor man
grundat fablerne om Gnomerne och
om Fortunati hatt.
INCUBUS, Pans tilnamn, i
anledning af hans öfwerdrifna kättja.
INDEX, ett af Herkulis tilnamn, i
anledning af följande händelse. Ur
hans tempel hade bortstulits en tung
guldbägare. Guden uppenbarade sig
i en dröm för Sophokles och
uptäckte tjufwen. Sophokles teg. Synen
wisade sig ännu twå gånger, hwarefter
skalden anmälte saken hos Areopagen.
Tjufwen återställde omsider bägaren,
och templet blef kalladt Herkulis Index.
INDICTIVÆ FERIÆ ell. Feriæ
imperativæ, se under FERIÆ,
INDIGES (JUPITER), Æneas. Då
denne furste hade i en strid mot
Mezentius förlorat lifwef o. hans kropp
blef igenfunnen, skall Venus twagit
den i floden Numicus o. satt honom
ibland Gudarnes antal. Man
upförde at honom på flodens brädd en
grafwård som fans ännu i Livii tid, och
der man offrade åt honom under namn
af Jupiter Indiges.
INDIGETES, hjeltar som Romarne
förgudat för deras bragders skull samt
tilbådo såsom landets skyddsgudar.
De räknades til Dii minorum
gentium, och namnet skall härleda sig
ifrån in Diis ago, jag är ibland
Gudarne, ell. inde genitus, af dem född,
eller ock in loco degens, född i
landet eller der boende.
INDIGITAMENTA woro Numa
Pompilii religionsböcker, som
wårdades af Pontifex Maximus, och
kallades så, emedan de innehöllo namnen
på Gudar, Gudinnor och förgudade
menniskor, samt sättet huru de borde
dyrkas.
INDOLETES, Indiens besegrare, et
Bacchi tilnamn.
INDOMIEHET, eller TIETÄJÄT,
(Finn. M.) trollkarlar ell. kloka
gubbar, som trodde sig weta alla
hemligheter: om något war stulet, en häst
rymd, ell. någon skada skedd, wiste de
beskrifwa allt, blott de sågo i en
bränwinsbägare; de förespådde lycka
eller olycka, och woro tillika läkare, som
äfwen frånwarande kunde bota, om
något af den sjukes kläder ell.
husgeråd skickades til dem. De äro alltid
försedde med widskepliga amuleter, t.
ex. mennisko-hufwudskålar, ben,
kyrkogårdsmull, ormkallar o.d. Ingen
törs förtörna dem, ty då rasa de,
skära tänder, håret reser sig, de
hoppa up i wädret, framstapla några
ord, stampa och äro alldeles galne.
INDRA (Ind. M.), konung eller
herre öfwer firmamentet. Han
swarar emot Jupiter Diespiter, och
förestår de åtskilliga fenomenen i
luften; och ehuru Östern är i synn.
anförtrodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
