Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Isis-taflan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räknade äfwen Isisskeppets
ibland sina fester. Korinthierne woro
i synn. så nitiske dyrkare af Isis, at
de i deras stad åt henne upbyggde 4
tempel, och kallade det ena efter den
pelasgiska och det andra efter den
egyptiska Isis, för at utmärka huru
de icke dyrkade henne blott såsom
Egyptens första Gudinna, utan äfwen som
sjöfartens beskyddarinna och hafwets
drottning. – Flera andra folkslag i
Grekland firade äfwen denna högtid.
Detta fartyg, som af författare kallas
Epsadra, är mera kändt under namn
af Baris. Det är äfwen mycket
sannolikt, at Minervas heliga skepp, som
med så mycken pomp wisades wid de
stora Panathenerne, war blott en
föreställning af Isisskeppet.
ISIS-TAFLAN (mensa isiaca) , en
af de wigtigaste fornlemningar, och
som innehåller Isis’ figur och
mysterier, med en månad egyptiska
religionshandlingar. Hon blef funnen wid
Roms plundring 1525, o. har ofta
warit graverad. Denna tafla synes wara
helt och hållet symbolisk och
enigmatisk. Flere figurer äro der i ordning
upställde, och innefatta säkert någon
hemlighetsfull mening: men ingen har
kunnat förklara den til nöjes.
Pignorius anses hafwa lyckats bäst, ehuru
han icke utgifwer det för annat än
gissningar. På taflan ses figurer af
nästan alla egyptiska Gudar, och de
igenkännas förmedelst tilhjelp af
andra monumenter. Man uptäcker också
ganska lätt, at der, likasom på en
theater, ses flera särskilta upträden,
der samma personer ofta förekomma,
och uptråda i samma handling. Nu
är denna tafla i kejsarliga bibliothekets
antiqvitets-kabinett i Paris.
ISJE, et landskap i Japan,
rygtbart såsom födelseort för
Tensio-Daj-Sin, chefen för de jordiska Gudarnes
ätt, och för den månad peregriner,
som ditströmma från alla delar af
riket. Denna wallfart är en af
hufwudartiklarne i Sintoismen. Det
monument, som utgör förnämsta töremålet
för peregrinernes nyfikenhet o.
wördnad, är en träng och låg koja,
omgifwen af 100 Massia, eller små
kapell, hwari Kanusi, Gudens enskilte
prest, knappast kan stå rak. Både män
och qwinnor wallfärdas dit; och det
påstås at damernas månatliga
krämpor icke infinna sig under resan.
Utan denna förmodan, wore de orena
efter lagen och blottställda för
peregrinernes smädelser. Förnämt folk gör
icke dessa resor mer, utan nöjer sig m.
at årligen sända til Isje en
högtidlig ambassad i första månaden,
likasom de mahometanske prinsarne göra
med resan til Mekka. Men ringare
folk skulle tro sig begå en stor synd,
om de icke årligen gjorde denna
wallfart. Ibland dem finnas de, som gå
alldeles nakne i den strängaste köld,
och ha blott litet halm omkring
medjan; de äta obetydligt, emottaga inga
almosor, gå för sig sjelfwa o. nästan
alltid i smått lunk. Då man
begifwer sig til de heliga orterna,
uphänges på porten et tåg fullt med
papperslappar, som underrättar folket at
aflägsna sig, i fall de wore orene: ty
deras Ima ell. besmittelse skulle, om
de inträdde i huset, plåga peregrinen
med swåra drömmar och blottställa
honom för de största faror. Under
resan äro båda könen förbundna til den
strängaste kyskhet: peregrinerne böra
besöka alla tempel och kapell i Isje.
Wid ingången til ett af dessa tempel
är en liten grotta, kallad Himmelens
Kust, der den store Tensio-Daj-Sin
fordom skall hafwa gömt sig och,
medan han der war, beröfwat solen och
stjernorna deras sken, för at bewisa
folken at han war ljusets ursprung.
När peregrinerne slutat deras andakt,
erhålla de af Canusis ell.
tempeltjenarne en dosa full med små pinnar,
omlindade med pappersremsor,
kallade Osawai, stor rening, fullkomlig
syndaförlåtelse. Derefter ställa de denna
dyrbara relik i en särskilt niche; men
dosornas kraft räcker blott til årets
slut, hwarefter de med mycken omsorg
förwaras. Canusis låta genom sina
utskickade utdela en betydlig mängd
dosor til deras bruk, som sjelfwe icke
kunna besöka de heliga orterna, och i
synn. til de rike, hwilkas förmögenhet
förbjuder dem dessa plebejiska
andaktsöfningar.
ISLAM eller ISLAMISMEN kallar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
