Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Isis-festen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en Sistrum i högra handen o. en vas
i den wenstra: den förra et emblem
af naturens beständiga uttömning, den
sednare af Nilens fruktbarhet.
Stundom bar hon en fladdrande slöja, har
jorden under sina köttet och
hufwudet krönt med torn, liksom Cybele,
samt någon gång raka horn. Man ser
henne äfwen m. wingar, et koger
öfwer ena axeln, et fullhorn i wenstra
handen, och i den högra en thron på
hwilken ligga Osiris’ mössa o. spira;
samt slutligen m. en brinnande fackla
och högra armen omslingrad af en orm.
Romarne föreställa henne äfwen
omringad af en orm, hwilken, sedan den
snott sig omkring benen, slingrade sig
upåt hennes barm, likasom för at ur
hennes bröst söka sin föda.
2. – Et namn som Cleopatra
antog, sedan Marcus Antonius utnämnt
henne til drottning öfwer Egypten,
Cypern, Afrika o. Nedra Syrien.
Ifrån det ögonblicket wisade hon sig
aldrig för allmänheten utan i den drägt
som war helgad åt Isis, och låt kalla
sig den unga Isis. Denna drägt war
af alla slags färger, för at utmärka,
at som Isis war werldens drottning,
utwecklar hon hela sin magt öfwer
materien, som kan antaga alla slags
former och färger; i st.f. at Osiris’
kläder woro enfärgade, eller hade
ljusets färg, emedan den första
principen är enkel och utan blandning.
Osiris’ kläder wisades blott en gång om
året, då Isidis deremot woro
utställde til åskådande för hela werlden. I
öfrigt war det et bruk hos de gamle,
at bära kläder, som woro helgade åt
wissa Gudar och Gudinnor.
3. – ISIS ell. ISITER, anhängare
af en musulmansk sekt, som påstår at
Alkoran blifwit skapad, ehuru
Mahomet förbannar alla dem som det
påstå. De säga äfwen, at denna boks
förträfflighet är på intet wis
ojemnförlig och oförliknelig, som alle
Mahometaner föreqifwa.
ISIS-FESTEN til Gudinnan Isidis
ära. Desswid buros käril fulla m. råg
och hwete, emedan Isis ansågs hafwa
lärt menniskorna at känna bruket af
säd. En obrottslig tystnad fordrades
af dem som woro inwigde i dessa
mysterier. De warade i nio dygn,
hwarunder styggelser begingos. Romerska
Senaten uphäfde dem i Roms år 696;
men Augustus införde dem å nyo, o.
åter firades de med liderlighet och
otukt. Commodus satte dem i rop,
beblandade sig med Gudinnans
prestinnor, wisade sig ibland dem med
orakadt hufwud, och bar Anubis’ bild.
ISIS-SKEPPETS HÖGTID firades
årligen af Egyptierne i Mars månad,
til ära för Isidis fartyg, likasom en
hyllning åt denna Gudinna o. åt
hafwets drottning, för en lycklig
segelfart, som åter begyntes wid wårens
början. – Apulejus berättar at Isis
uppenbarade sig för honom i hela sitt
majestät, och sade til honom: “Mina
prester böra i morgon til mig
frambära förstlingen af sjöfarten, i det de
offra åt mig et alldeles nytt skepp:
nu är den gynnande tiden, emedan
winterstormarne icke mer äro at
befara, och de lugna wågorna tillåta
sjöfart”. Han beskrifwer sedan hela
storheten af denna högtid o. den pomp
hwarmed man tågade til hafsstranden,
för at helga åt Isis et ganska konstigt
bygdt skepp, på hwilket man öfwerallt
såg egyptiska karakterer. Fartyget
renades med et brinnande bloss, egg o.
swafwel; på det hwita seglet lästes i
stora bokstäfwer de löften, som
årligen förnyades för en lycklig sjöfart.
Derefter skyndade presterne och folket
sig at bära til skeppet korgar fulla
med wälluktande saker och allt som
fordrades til offren; och sedan man i
hafwet kastat en massa gjord af mjölk
o. andra ämnen lyftades ankaret, för
at efter utseende låta skeppet gå wind
för wåg. Denna högtid firades hos
Romarne, under kejsareregeringen m.
en öfwerdrifwen pragt. En särskilt dag
i Fasti war utmärkt för dess firande. –
Isisskeppet kallades Navigium Isidis.
Sedan det war utskjutet i wattnet,
återkom man til Isistemplet, der man
gjorde önskningar för kejsarens,
kejsaredömets o. romerska folkets welgång,
samt för de sjöfarandes helsa under
årets lopp. Det öfriga af dagen
tilbragtes i lekar, processioner o. nöjen.
– Grekerne, så känslige för wårens
återkomst, som för dem öppnade
sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
