Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ithæmenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
590
ITHÆMENES, en trojansk prins, fader til Sthenelaus.
ITHAKA, en liten klippkull och ofruktbar ö i ioniffa
hafwet, rygtbar såsom Ulyssis fädernesland.
ITHOMATES, et tilnamn hwarunder Messenierne dyrkade
Jupiter i et tempel på berget Ithome. De skröto
deröfwer, at han blifwit upfostrad på detta berg,
samt egnade honom en särskilt dyrkan och en årlig
fest. Gudens bildstod war et arbete af Agalades, och
förwarades hemma af en prest, hwars embere räckte
blott et år.
ITHOME, en Nymf, som med sin syster Neda upfostrade
Jupiter nära källan Clepsydra, då man ryckte honom
undan Saturni raseri.
ITHOMEISKA HÖGTIDEN firades årligen af Messenierne
til Jupiter Ithomatis ära. Ceremonien bestod deri,
at man med mycken andakt bar watten ifrån
bergsfoten, til en stor reservoir ofwanpä
bergstoppen, til Jupiters tjenst. Man utsatte et
pris i musiken, som ditlockade en talrik skara af
tonkonstnärer.
ITHOMIA, et Minervas tilnamn, dyrkad i Ithome i
Thessalien.
ITHYMBUS, en sång och dans til Bacchi ära.
ITHYNTERION, et spö som Gudarnes profeter buro, til
tecken af deras embete.
ITHYPHALLUS, et namn som Greker och Egyptier gåfwo
åt Priapus. Det war äfwen et slags kula som hängdes
om halsen på barn och Vestaler, och troddes äga en
synnerlig kraft. Plinius säger, at det war et
förwaringsmedel för sjelfwa kejsarne, at Vestalerne
räknade den ibland heliga saker och tilbådo den
såsom en Gud. Den hängdes öfwer Triumfatorernes
wagnar, och troddes bewara dem för andras afund.
ITHYPHALLOPHORER, betjente wid Orgierne, som under
Bacchanternes processioner klädde ut sig til Fauner,
låtsade wara druckne, och sjöngo til Bacchi ära
låfsånger, som passade för deras syssla och drägt.
ITONE, dotter af Lyctius, gift med Minos I, samt
moder til Lykastes I.
ITONIA, ITONIDE, tilnamn hwarunder Minerva hade i
Coronea et tempel gemensamt med Plutus.
ITONIUS, et Jupiters tilnamn, som hade en bildstod i
Minerva Itonias tempel.
ITONUS, 1. – son af Deukalion, upfann konsten at
arbeta i metaller. 2. – Son af Amphiktyon, upbyggde
templet åt Minerva Itonia.
ITYLUS, son af Zethus och Aedon, dödades af sin egen
moder af misstag. Andre göra honom til son af
Philomela. Se ITYS I.
ITYMONEUS, 1. – son af Hypirochus, konung i Elis,
dödad af Nestor. 2. – En dolisk höfding, dödad af
Argonauten Meleager. 3. – En jätte från Bebrycia,
dödad af Pollux.
ITYS, 1. – son af Tercus o. Progne, hwilken för at
hämnas den skymf som händt hennes syster Philomela,
dödade honom o. lät anrätta honom för Tereus. Andre
säga at thraciska qwinnorna föröfwade detta mord. I.
blef förwandlad til fasan. 2. – En trojansk höfding,
dödad af Turnus.
IULES, hymner som sjöngos til ära för Ceres och
Libera.
IULO, ett af Cereris tilnamn.
IULUS, 1. – son af Æneas. Se ASCANIUS. 2. – Son af
Ascanius, war twungen at lemna thronen åt Sylvias,
och fick i ersättning et prestembete, som blef
beständigt i Juliska slägten.
IUMAR, en afgud hos Wotiakerne, en folkstam i
Sibirien. De säga honom bo i solen, men wisa honom
ingen dyrkan.
IUMASSER, prester eller trollkarlar hos
Tschuwascherne, en folkstam uti Sibirien.
IWALDS SÖNER (Nord. M.) woro Dwergar, se ASAR.
IWANGIS (Ind. M.), trollkarlar på moluckiska öarne,
som äfwen befatta sig med förgiftningar. Man påstår
at de gräfwa up lik o. äta dem, hwilket föranlåter
inwånarne at hålla wakt wid grafwarna, til dess
liken äro alldeles förmultnade.
IXEUTERIA, full med fågellim, ett af Lyckans
tilnamn, som swarar emot Latinarnes Fortuna viscata.
IXION, son af Leontus, enligt Hyginus, af Phlegyas
enligt Euripides,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
