Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Janus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
599
dem och spira, emblem af hennes dubbla wärdighet såsom
drottning öfwer himmelen och rikedomen, sittande på
skyar, under en tempekpavillon; på fågeln står bredwid
henne jemte et horn med ädla stenar och åtskilliga
mynt. Öfwer templet synas Windarne och en påfågel som
utbreder stjerten, samt deröfwer Wattumannen; lägre
ned ses åtskilliga spiror sticka fram ur twå andra
horn, tillika m. blåsinsirumenter, som äro Junos
attributer. Ornamenterne på taflan äro sätta
fjäderfestoner, och nederst ses 2 gäss, som i
synnerhet äro helgade åt Juno.
JANUS, 1. – en romersk Gud, om hwars ursprung man ej
är ense. Någre säga at han war ifrån Scythien och son
af Japhet; andre at han härstammade ifrån Perrheberne
i Thessalien, Aurelius Victor berättar, at Creusa 3,
en owanligt skön prinsessa, blef af Apollo öfwerraskad
och fick med honom en son, som hon lät upfostra i
Delphi. Erechtheus gifte sin dotter m. Xuthus, men som
han icke fick några barn med henne, beslöt han at
rådfråga Oraklet. Guden befallte honom at uptaga det
första barn han mötte dagen derpå, och det blef
Creusas son Janus. När denne blef fullwäxt, utrustade
han en flotta, seglade til Italien, gjorde der
eröfringar, o. byggde staden Janiculum. Då Saturnus
blef fördrifwen ur himmelen, begaf han sig til
Italien, der J. tog wäl emot honom o. gjorde honom til
medregent, hwilket blifwit förestäldt genom et hufwud
med twenne ansigten. Af tacksamhet blef J. af Saturnus
begåfwad med en sällsynt klokhet, så at det förflutna
och framtiden alltid woro närwarande för hans ögon,
som äfwen uttrycktes genom twå hufwud med nackarne mot
hwarandra. Plutarchus anför en annan orsak. “Det war,
säger han, för at lära oss huru denne furste och hans
folk hade genom Saturni wisa räd gått öfwer ifrån en
wild lefnad til hyfsning.” Jani regering war fridsäll,
hwarföre han sedermera ansågs såsom Fredens Gud. Under
denna titel lät Numa åt honom upbygga et tempel, som
stod öppet i krigstider, men tilslöts under freden. I
Numas tid tilslöts det en gång; andra gången efter
andra puniska kriget och tre gånger under Augusti
regering, Ovidius, i sina Fasti, låter Janus sjelf
berätta sin historie. “De gamle kallade honom Chaos,
o. det war Icke förr än efter elementernas skillnad
han antog form af Gud… Han har et dubbelt ansigte,
emedan han regerar lika öfwer himmelen och hafwet som
öfwer jorden; allt öppnas ell. tilsluter sig efter
hans wilja. Han ensam styr werldsalltet: han ensam har
magt at wrida werlden omkring på dess begge poler… Han
wakar öfwer himmelens portar, och wårdar dem i
sallskap med Timmarne… Han är på samma gång upmärksam
öfwer öster och wester.” Macrobius anför mera
Historiska skäl: “Blotta namnet Janus, säger han,
utwisar at han wakar öfwer dörrarna, Januæ.” Han
föreställes hålla i ena handen en nyckel och i den
andra en staf eller spira, för at utmärka det han är
dörrwaktare. Någre påstå at J. är Solen, och at han
föreställes dubbel, såsom herre öfwer båda himmelens
portar, emedan han öppnar och tilsluter dagen. De säga
at han åkallas först, då man offrar åt en annan Gud,
på det man genom honom må kunna nalkas den åt hwilken
man offrar, likasom wore det genom hans dörr han lät
de bedjandes böner framgå til de andra Gudamagterna.
Hans bildstoder utmärka ofta med högra handen talet
300 och med den wenstra 65, eller dagarnes antal i
året. Se EANUS. – I Rom funnos flera Jani-tempel dels
åt Janus Bifrons, dels åt J. Quadrifons. De sednare
hade äfwen 4 sidor m. en dörr och tre fönster på
hwardera sidan; de 4 sidorna o. de 4 portarne
beteckna-dc förmodligen de 4 årstiderne, o. de 3
fönstren de 3 månaderne i hwarje årstid. Varro säger,
at man hade åt J. upbyggt 12 altaren, med afseende på
de 12 månaderne. Ovidius anför ännu en märkwärdighet
om Janus, neml. at på baksidan af hans medaljer sågs
et skepp eller bara en framstam deraf, til minne af
Saturni an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
