Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Janus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem och spira, emblem af hennes
dubbla wärdighet såsom drottning öfwer
himmelen och rikedomen, sittande på
skyar, under en tempel-pavillon; på
fågeln står bredwid henne jemte et
horn med ädla stenar och åtskilliga
mynt. Öfwer templet synas
Windarne och en påfågel som utbreder
stjerten, samt deröfwer Wattumannen;
lägre ned ses åtskilliga spiror sticka
fram ur twå andra horn, tillika m.
blåsinsirumenter, som äro Junos
attributer. Ornamenterne på taflan äro
sätta fjäderfestoner, och nederst ses 2
gäss, som i synnerhet äro helgade åt
Juno.
1. JANUS, en romersk Gud, om
hwars ursprung man ej är ense.
Någre säga at han war ifrån Scythien och
son af Japhet; andre at han
härstammade ifrån Perrheberne i Thessalien,
Aurelius Victor berättar, at Creusa
3, en owanligt skön prinsessa, blef af
Apollo öfwerraskad och fick med
honom en son, som hon lät upfostra i
Delphi. Erechtheus gifte sin dotter m.
Xuthus, men som han icke fick några
barn med henne, beslöt han at
rådfråga Oraklet. Guden befallte honom
at uptaga det första barn han mötte
dagen derpå, och det blef Creusas son
Janus. När denne blef fullwäxt,
utrustade han en flotta, seglade til
Italien, gjorde der eröfringar, o.
byggde staden Janiculum. Då Saturnus
blef fördrifwen ur himmelen, begaf
han sig til Italien, der J. tog wäl
emot honom o. gjorde honom til
medregent, hwilket blifwit förestäldt
genom et hufwud med twenne ansigten.
Af tacksamhet blef J. af Saturnus
begåfwad med en sällsynt klokhet, så
at det förflutna och framtiden alltid
woro närwarande för hans ögon, som
äfwen uttrycktes genom twå hufwud
med nackarne mot hwarandra.
Plutarchus anför en annan orsak. “Det
war, säger han, för at lära oss huru
denne furste och hans folk hade genom
Saturni wisa räd gått öfwer ifrån
en wild lefnad til hyfsning.” Jani
regering war fridsäll, hwarföre han
sedermera ansågs såsom Fredens Gud.
Under denna titel lät Numa åt
honom upbygga et tempel, som stod
öppet i krigstider, men tilslöts under
freden. I Numas tid tilslöts det en
gång; andra gången efter andra
puniska kriget och tre gånger under
Augusti regering, Ovidius, i sina Fasti,
låter Janus sjelf berätta sin historie.
“De gamle kallade honom Chaos, o.
det war icke förr än efter
elementernas skillnad han antog form af
Gud… Han har et dubbelt ansigte,
emedan han regerar lika öfwer
himmelen och hafwet som öfwer jorden;
allt öppnas ell. tilsluter sig efter hans
wilja. Han ensam styr werldsalltet:
han ensam har magt at wrida
werlden omkring på dess begge poler…
Han wakar öfwer himmelens portar,
och wårdar dem i sallskap med
Timmarne… Han är på samma gång
upmärksam öfwer öster och wester.”
Macrobius anför mera historiska skäl:
“Blotta namnet Janus, säger han,
utwisar at han wakar öfwer
dörrarna, Januæ.” Han föreställes hålla i
ena handen en nyckel och i den
andra en staf eller spira, för at
utmärka det han är dörrwaktare. Någre
påstå at J. är Solen, och at han
föreställes dubbel, såsom herre öfwer
båda himmelens portar, emedan han
öppnar och tilsluter dagen. De säga at
han åkallas först, då man offrar åt en
annan Gud, på det man genom
honom må kunna nalkas den åt
hwilken man offrar, likasom wore det
genom hans dörr han lät de bedjandes
böner framgå til de andra
Gudamagterna. Hans bildstoder utmärka ofta
med högra handen talet 300 och med
den wenstra 65, eller dagarnes antal
i året. Se EANUS. – I Rom
funnos flera Jani-tempel dels åt Janus
Bifrons, dels åt J. Quadrifons. De
sednare hade äfwen 4 sidor m. en dörr
och tre fönster på hwardera sidan; de
4 sidorna o. de 4 portarne
betecknade förmodligen de 4 årstiderne, o. de
3 fönstren de 3 månaderne i hwarje
årstid. Varro säger, at man hade åt
J. upbyggt 12 altaren, med afseende
på de 12 månaderne. Ovidius anför
ännu en märkwärdighet om Janus,
neml. at på baksidan af hans
medaljer sågs et skepp eller bara en
framstam deraf, til minne af Saturni
ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
