Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jordklot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dans namnkunniga företal läses
följande: “Menniskorna grundade o.
undrade hwarifrån det kunde komma, at
jorden, djur och fåglar hade samma
natur i wissa delar, och woro åter
olika i andra. Det är J:s natur at
hon är grön på höga ställen o.
sprättar der up watten, så at man ej
behöfwer gräfwa mera der, än i djupa
dalar. Så är ock hos djur och fåglar
lika långt til blodet i hufwudet som
i fötterna. J:s andra natur är, at
alla år wäxa på henne gräs o.
blommor, som samma år affalla o. wissna.
Likaledes wäxa på djur o. fåglar hår
och fjädrar, som årligen affalla. J:s
tredje natur är, at när hon öppnas,
o. det gräfwes i henne, då gror gräs
på den mull som är öfwerst. Berg
och stenar liknade de wid djurens ben
och tänder. Häraf slutade de at J. ej
war död, utan hade på något sätt lif.
De wiste äfwen at hon war mycket
gammal och rik på medel, emedan hon
födde allt lefwande och tilegnade sig
allt som dog.” – Gudarne danade
J. af Ymers kropp. Sedan Asarne
skapat Alk o. Embla, hwilkas
afkomlingar woro bestämde til deras hjelp
i striden emot Jättarne, suto de
oanfägtade på sina throner, och Wanerne
styrde det nöjsamma jordlifwet,
medan Walkyriorna bemödade sig at fylla
Walhalls bänkar.
JORDKLOT, se GLOB.
JORIM-ASSA, Japanernes Herkules
och älsklingsföremålet i deras
heroiska fabler.
JORMUNGANDER (Nord. Myth.).
Midgårdsormen, Hels o. Fenris’
broder, enligt prosaiska Eddan, Lokes son
med Angerboda ell. den gamla i
jernskogen. Odin sänkte J. i hafwets djup,
der han wäxte så lång, at han krökte
sig kring all land och det sig i
stjerten. Se RAGNARÖK.
JORTANA (Finnl. M.),
helwetesfloden, öfwer hwilken de döda skuggor
skulle föras, och dit swedor forwistes.
JOS, Chinesernes husgudar. Hwar
familj har sin som hedras m. en
särsilt dyrkan.
JOTUN, se HRIMTHURSAR.
JOTUNHEIM (Nord. Myth.) den
sjunde werlden, Jättarnes ell.
Rhimtussarnes land. Så kallas äfwen de
trakter, dit Nordens förste inbyggare
drogo sig wid mannen Odins ankomst.
JOU war Jupiters werkliga namn,
hwars genitif är Jovis. Celter o.
Galler kallade honom Jou, d.ä. den
unge, för at utmärka at han aldrig
åldras. Berget Jou bland Alperne, af
Latinerne kalladt Mons Jovis, war
helgadt åt honom. Den dagen i
weckan som bar hans nanm, Dies Jovis,
war Thorsdag, heter ännu uti
Frankrikes södra departementer Di Jou.
JOUKKAVAINEN (Finnl. M.), en
Jätte som wille täfla m.
Wäinämöinen, men denne stack honom med et
spjut genom hjertat. J. anropade alla
Gudamagter, och äfwen J. Marja,
som på en natt läkte såret, så at han
blef frisk. Han öfwertalte sedan
Wäinämöinen at sjunga, hwaraf mörkrets
portar öppnades, luften dallrade och
klipporna brusto.
JOUVENGE, en Nymf som af
Jupiter förwandlades til källa, af hwars
watten alla föryngrades, som badade
sig deri. Denna källa spelar en stor
roll i de österländska romanerna. I
en roman af Huon de Bordeaux
läses at hon ligger i en öcken, kommer
ifrån Nilen och det jordiska paradiset,
samt äger den kraften at föryngra alla
gubbar som dricka deraf eller twätta
händerna deri. Det war under denna
källas upsökande som en Spanjor
uptäckte Florida.
JOVIALIA, fester som Latinerne
firade til Jupiters ära. De swarade
mot Grekernes Diasia.
JOVIUS, ett af Herkulis tilnamn,
Diocletianus antog äfwen detta namn.
JUANAS (Amer. M.), prester på
Florida. Deras syssla inskränkes ej
inom Gudstjensten: de äro äfwen
läkare, såsom alle prester i landet, samt
blanda sig i regeringen och politiken;
och Paraustis eller furstarne åro
alltid af samma tanke som de. J.
iaktaga et allwarsamt och höfwiskt
wäsende, och utmärka sig genom et
mycket strängt lefnadssät. De som önska
at uptagas i denna orden, höra
bereda sig dertil genom et tre års
noviciat, hwarunder de dagligen göra de
beswärligaste botöfningar. J:s drägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
