Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kartik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trolldom på Island, i sednare tider.
Djefwulen wisade sig under skapnad
af en nyfödd kalf, som ännu icke war
renslickad af modern. Den som
önskade at blifwa inwigd, måste förrätta
denna operation med tungan, och
erhöll på detta sätt kunskap om de
största mysterier.
KARTIK (Ind. Myth.) en Gud,
hwars högtid, kallad Kartik-Pujah,
infaller den sista Oct. K. anses wara
yngste sonen af Moisur, ell. Sieb och
Drugah. Den dagen tilbedes han af
dem som icke hafwa några barn, och
män och qwinnor fasta til hans ära.
Ordet K. betyder inwigning ell.
consecration, och derföre anses denne Gud
wara pagodernes osynlige wårdare o.
öfwer-intendent. K. betyder äfw.
stundom helighet, o. man har gifwit hans
namn åt Ock. månad, emedan
pagoderne då helgas.
KARUN, Mahometanernes Cræsus,
waktade, efter deras sägen, sin skatt i
en förtrollad labyrint. Se CARUN.
KASI (Pers. M.). den fjerde
öfwerste-presten i Persien o. tillika
Civil Lieutenanten som dömmer i
timliga saker.
KASJA (Jap. M.), se ANNA.
KASLEU ell. KISLEU, nionde
månaden i det heliga året hos Judarne,
och den tredje i det borgerliga, som
innefattar Nov. månad. Sjunde
dagen hålles en stor fasta hos Judarne,
til minne deraf, at konung Jojakim
med en pennknif skar sönder den
boken som innehöll Jeremie profetior,
och kastade dem i elden, Jer 36: 23.
Den 15 fasta de derföre, at
Antiochus Epiphanes på den dagen
ohelgade Jerusalems tempel, och ditställde
Jupiter Olympii bild, I Maccab. I:
57. Den 25 renade Judas
Maccabæus templet, och inwigde det å nyo,
2 Maccab. 1:18; hwilket ännu är i
et heligt minne. (I Joh. 10: 22 se
wi at JEsus war närwarande wid
kyrkomessan som årligen firades i
anledning häraf). Judarne berätta
likaledes, at den 30 offrade Nehemiah
et högtidligt offer och bestänkte det m.
gyttjigt watten, som blifwit funnet
på samma ställe der förut den heliga
elden warit förwarad. En låga ifrån
himmelen nedsteg på altaret och
uptände elden.
KASSIOPA (Ind. Myth.) son af
Brahma och fader til alla goda och
onda änglar.
KASTA (Ind. M.), Indianernes
heliga träd, kallas Lul på Persiska.
Det heter äfwen Ber.
KASTNING (jaculatio), et slags
lek, som bestod i at kasta en sten, et
spjut eller något annat, med största
skicklighet och så långt som möjligt.
Plato omnämner twå slag deraf:
Toxihe och Akontisma. Galenus säger,
at Apollo och Æskulapius upfunnit
konsten. Latinarne öfwersatte dessa ord
med Sagittatio och Jaculatio.
KATI (Finnl. M.), en Gudinna,
som alstrar träd i skogen.
KATRINATAR (Finnl. M.) S:t
Catharina, hwilken anropas som deja;
Hon är god ladugärdsgumma i
sällskap med J. Maria, och har sina
pigor och stillerskor, som hägna o. sköta
boskapen.
KATT, se ÆLURUS, FRIHETEN.
Montfaucon har en besynnerlig figur
på en Gudinna som är katta. Hon
har hufwudet af en sådan, o. den
öfriga kroppen af en qwinna: et slags
mantel betäcker axlarna och en del af
armarna samt låter se twå stora bröst.
Hennes randiga o. brokiga tunica
räcker öfwer fotknölen; hon håller öfwer
bröstet et manshufwud, som har en
stor randig halfcirkel under hakan; på
samma arm hwilar kattan af et
ämbar, som man ofta ser i händerna på
egyptiska Gudar.
KATTOST. Denna ört war hos de
gamle en symbol af foglighet och et
lätt sinnelag. Pythagoras böd:
“planteren kattost, men äten icke deraf;”
d. w. s. waren foglige mot andra, men
ej mot eder sjelfwa.
KAULI (Pers.M.). namn på hwar
föraktlig skurk, i synn. på en
blodskändare. Perserne säga, at då
Abraham wägrade at tilbedja elden, lät
Nimrod lägga honom på et bål, men
elden wille icke brinna. Presterne sade
benom då, at ofwanpå bålet stod en
ängel, som omöjligen kunde drifwas
derifrån, så framt man icke i hans
åsyn bedrefwe en skändelig gerning: man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
