Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krigsbuller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stra. Passion för krig föreställes på en
graverad sten genom Kärleken som
håller en hjelm.
KRIGSBULLER (Sinneb. l.).
Egyptierne föreställde det under bild af
en ung krigare, i antik rustning, som
springer hit och dit, wåpnad med en
pik och spridande oreda. Ariosto, som
kallar det en blodig orofstiftare, låter
honom hålla et laddadt gewär.
Cochin uttrycker det genom en man som
spelar på cymbaler, och är omgifwen
af trumpeter, horn och trummor;
alltsammans åtföljde af en åskknall.
KRIGSBYTEN (RIKA), se SPOLIA
OPIMA.
KRIGSKONSTEN (Sinneb. l.)
afbildas såsom en wäpnad och
stridsfärdig krigare, med et blottadt swärd
i ena handen och Minervas sköld i den
andra.
KRIGSLIST (Sinneb. l.). En
wäpnad soldat som står på lur bakom en
palissaderad förskansning. Han
betäcker en snara dermed, at han deröfwer
utbreder et draperi af guldtyg.
Bredwid honom står en räf.
KRIWE (Slaw. M.), namnet på
Peruns öfwerste prest hos Preussarne.
KRODO, en af de förnämsta
afgudar hos Saxarne, tidens och
årstidernas Gud, herre öfwer luften och son
af Hertha. Det war en gubbe med
långt skägg, klädd i en lång robe,
omgjordad meden linnebindel,
hållande i wenstra handen et hjul, i den
högra en korg full med frukt o.
blommor, och stående uprätt på en aborre
hwilande horisontelt på en pelare.
Han dyrkades isynn. i köpingen
Hartes, nära Gosslar, ända til Carl den
Stores tid, då den med många andra
blef kullstörtad.
KROKODILEN war et heligt djur
i en del af Egypten. Inwånarne i
Thebæ och wid sjön Mæris wisade
honom en utmärkt dyrkan. Sedan de
hade tämt en, satte de ädla stenar o.
annan grannlåt i näsan på honom,
och född honom med helgadt kött.
Då han dog blef han balsamerad och
lagd i urnor, som buros til
labyrinthen der konungarne woro begrafne.
Ombiterne, et egyptiskt folkslag,
blefwo alldeles förkjuste, när K. borttog
och upslukade något af deras barn.
K. ansågs med fasa i hela det öfriga
Egypten, och man dödade alla som
träffades. Religionen ökade ännu mer
det naturliga hatet. Typhon, som
hade mordat Osiris och war alla
Gudarnes fiende, hade fordom antagit en
K:s skapnad. Enligt Plutarchus är K.
en symbol af Gudomligheten, emedan
han icke har någon tunga, och Gud,
utan at säga ett enda ord, intrycker
i wara hjertans tystnad billighetens o.
wishetens lagar. I det hieroglyfiska
språket war K. äfwen en symbol af
tyrannisk regering. Egyptierne trodde
at gamla krokodiler ägde gåfwan at
spå, och det war af god betydelse då
de åto ur handen på någon. K. har,
enligt Achilles Tatius, lika många
tänder som dagarne i året. Det är
kanske derföre, som Egyptierne satte
Solens bild i en båt buren af en K.
Under de sju dagar Apis’ födelse
firades, sades at K. glömde sin
naturliga wildhet och gjorde ingen
menniska någon skada; men på 8:de dagen
e.m. blefwo de åter wilde såsom
förut. De påstods äfwen at samma
krokodiler, af wördnad för Gudinnan
Isis, som fordom betjent sig af en båt
förfärdigad af papyrus-bark, icke
skadade dem som beforo Nilen i samma
slags båtar.
1. KRONOR. I början woro
kronor eller kransar icke annat än
qwistar, och bestämde endast för
Gudarne. Enligt Plinius war Bacchus den
förste som prydde sig dermed efter
Indiens eröfring. Pherecydes säger at
det war Saturnus; Diodorus, at Jupiter
gjorde det efter segern öfwer
Titanerne; Fabius Pictor säger, at den
gamle konung Janus i Italien war
den förste som nyttjade krona wid
offren. Leo från Egypten försäkrar at
Isis war den första som krönte sig m.
sädesax, emedan hon hade lärt
menniskorna at så och odla säden.
Saturnus war krönt med nywäxta fikon ell.
blad af winstocken, hwars hwita och
swarta frukt förebildar dagen o.
natten; Jupiter med eklöf ell. lagerblad;
Juno med qwittenblad; Bacchus med
drufwor, winref o. stundom murgrön;
Ceres med sädesax; Pluto m. cypress;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
