Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kronor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
633
Mercurius med murgrön, olive- ell.
mulbärsblad: Lyckan med granbarr; Apollo,
Calliope och Clio med lager; Cybele och Pan
med tallqwistar; Lucina med diptan eller
mejram; Herkules med poppel; Venus med myrten
eller rosor, lika så Comus o. Hymen; Minerva
och Gratierne m. oliveblad, Vertumnus med
gräs; Pomona med frukter ; Larerne med myrten
och rosmarin; Flora och Muserne för lyriska
skaldekonsten, dansen och musiken med
blomster; och Floderne med wass eller säf.
Man gifwer ofta strålkronor åt Jupiter, Juno,
Vesta, Herkules m.fl. äfwensom åt de furstar,
hwilka uptogos ibland Gudarnes antal.
Altaren, heliga kärl, slagtoffer etc. pryddes
ock med kransar. Då presterne offrade hade de
en krans på hufwudet. Romarne nyttjade flera
slags kronor eller kransar: här må anföras de
som hafwa något hänseende til Mythologien. 2.
– BEGRAFNINGSKRONA. Dermed pryddes de dödes
urnor ell. grafvar. 3. – PRESTKRANS (corona
sacerdotalis). På gamla monumenter utmärkes
prestwärdigheten genom kransar eller kronor
af oxskallar, inflätade med de fat hwari man
lade slagtoffrens inelfwor och de band
hwarmed offerdjuren pryddes. Denna krona
finnes på en af Augusti medaljer. 4. –
BELÄGRINGSKRONA (corona obsidionalis). Af
alla hederskransar war denna den förnämsta
och tillika den enda, som en General fick af
sina soldater, när han räddat en stad från
belägring. Kransen flätades af grönt gräs,
som wäxte på det stället, inom hwilket de
belägrade woro, hwaraf den kallades graminea.
5. – BRUDKRONA (corona nuptialis). Den war i
början gjord af naturliga blomster, sedan af
guldblommor, infattad med ädla stenar. För at
wara bruden lik, bar brudgummen en krans
wanligen af krusmynta. 6. – ETRURISKA. De
woro af goldene eklöf, besatta m. perlor. Man
prydde sig med dem, när man bar Gudarnes
bilder på små bårar kallade Thensæ. 7. –
MAGISKA. De woro gjorda af ull och wax. 8. –
MURKRONAN war en prydnad för de Genier ell.
Gudomligheter som beskyddade städer. Också
äro Cybele eller Tellus, och alla särskilta
skyddsgudar för provinser och städer, på
romerska medaljer föreställde med mur- eller
tornkronor på hufwudet.
KRUSMANN, en afgud fordom dyrkad af
folkslagen wid Rhens stränder, nära
Strasburg. Man tror at det war Herkules,
emedan han förestalldes med klubba och sköld.
KRUTLODA, et namn som Ossian gifwer Odin.
KRÅKAN. På medaljer är hon en symbol åt
Apollo, spåmännens Gud; då hon sitter
upflugen, utmärker hon Ägtenskapskärleken. Se
CORONIS 2. Kråkans ljud war af elak betydelse
för den som började något företag. Hon stod
under Endrägtens beskydd. De gamle åkallade
henne innan de trädde i ägtenstap, emedan
kråkan troddes, efter endera makans död,
lefwa i et slags enkostånd.
KRÄFTAN war det djur som Juno skickade mot
Herkules, då han slogs med lernæiska
wattenormen, och som bet honom i foten; men
han dödade henne och hon blef af Juno
upflyttad i djurkretsen. – På gamla
minnesmärken har Oceanus och Amphitrite
kräftklor i sin hårprydnad.
KSNIR, en af de lägre Gudarne hos
Tschuwascherne.
KUAN-IN (Chin. M.), qwinnornas skyddsgudinna.
Chineserne måla många sådana figurer på deras
hwita porslin. Hon föreställes under bild af
en qwinna, som håller et barn på armarna.
Ofruktsamma qwinnor hysa en synnerlig wördnad
för denna bild, i den tron at den Gudamagt
han föreställar, förmår at göra dem fruktsamma.
KUBEJ-KATUN, se AAR-TOJON.
KUGAS, elake demoner ell. andar, som fruktas
af Aleuterne. Deras träldom och förtryck
tilskrifwa de det öfwerwälde som Ryssarnes K.
äga öfwer deras; och tro at då utländningar
äro nyfikne at se deras ceremonier, är det
endast för at skymfa deras K. och förmå dem
at undandraga Aleuterne sitt beskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
