Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kunitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
635
par ’urui’, hwilket ord uprepas af alla de
närwarande. Derefter tager han bägaren,
dricker litet K., och låter den sedåii slå
omkring ibland de öfriga Echamanerne. Sedån
desse smakat af drycken, bjudes dem efter
hand åt alla de öfriga gästerna utom de
orene. Qwinnor få icke inträde. Dem är til
och med förbudet, likasom de orene, at dricka
ur första kärlet, emedan det anses såsom
helgadt och begåfwadt m. kraften at stärka
förståndet och upfylla det med gudomlig
wishet. – När de Jakuter, som få dricka af
den helgade K., med läpparna widrört bägåren,
gå de alla ur kojan o. sätta sig på
björkgrenar, i halfcirkel med ansigtet åt
öster. Alla kärlen bäras ur kojan och ställas
emellan de trädgrenar som äro nedsatte i
jorden, hwarefter gästerne börja at dricka.
Hwar halfcirkel har sitt kärl och sin bägare,
samt en Schaman som för ordet. Han fyller
bägaren och låter den gå omkring, alltid
medsols. Derefter börja målkastning,
brottning, kapplöpning, hoppning och andra
lekar. Den som winner priset i alla
öfningarne, anses såsom utmärkt gynnad af
Gudarne: och ifrån den stunden är hans
wittnesbörd mera ansedt än någon annans.
KUNITZ (Jap. M.) en af de fem allmänna
festerne hos Sintos, som i ans. til den
liderlighet der rådar liknar Romarnes
Saturnalia och Bacchanalia.
KUNOTAR (Finnl. M.) Kalves moder.
KUNSKAPEN (Sinneb. l.) Hon föreställes
sittande med en upstagen bok framför sig och
en brinnande fackla i högra handen.
KUON-IN-PU-SA, en widunderlig Gudomlighet,
för hwilken Chineserne hysa mycken wördnad.
Någre säga at hon är dotter af en konung i
Indien, andre en Chinesiska som lefde uti
bergen nära Makao. Christne Chineser anse
henne wara Jungfru Maria. Denna afgudabild är
en af de namnkunnigaste i China. Hon är
föreställd med flera händer, symbol af
Frikostigheten och hennes otaliga wälgerningar.
KUPAJ, djefwulens namn hos Peruvianerne. När
de uttalade det, spottade de på jorden, til
tecken af förbannelse. Se CUPAI.
KUPALO (Slaw. M.) Fruktguden i Kiew, och den
andre näst Perun. Hans fest firades den 24
Juni. Unga gossar och flickor samlades prydde
med blomsterkransar, uptände eld, togo
hwarandra i hand, dansade deromkring, hoppade
öfwer brasan, och uprepade namnet Kupalo
under sången. Man finner ännu spår efter
denna högtid uti några lekar, och i den
heliga Agrippinas namn, hwars högtid
inträffar samma dag, och som folket kallar
Kupalniza til åminnelse af denna gamla afgud.
KURADES (KALAI), de goda damerna, d.ä.
Féerne, som äro de nye Grekernes Nymfer.
Villoison har ofta på sina resor märkt, at
det är dessa som Grekerne wördnadsfullt helsa
på ön Mykone och andra ställen, då de, innan
watten hemtas ur en brunn, 3 gånger uprepa:
“Jag helsar dig, o brunn, och ditt sällskap.”
KUTKA. Denne Gud är hos Kamtschadalerne den
förståndige anden hos deras ursprunglige Gud,
Niustitchitch, sändebudet som anbefaller
hämnden hos de andar som plåga menniskorna,
och belöningen hos de andar som utdela det
goda. – K. färdas i en osynlig wagn, dragen
af flygande djur, som likna de minsta möss
man kan tänka sig, och äro snabbare än blixten.
KUTKU, den Gud som skapat allt, hos
Kamtschadalerne. När åskan går, säga de at
Gud släpar sina båtar: ty de tro at Han
flyttar dem ifrån den ena floden til den
andra, och at Han hör et dylikt buller när de
flytta sina. K. är lika så rädd för deras
åska, som de för hans.
KUUTAR (Finnl. M.) en af månens husjungfrur,
skulle akta för getingars sting.
KYCKLINGAR (HELIGE). Så kallades hos Romarne
de K. som presterne upfödde och af hwilka de
drogo augurier. Ingenting af wigt företogs
hwarken i Senaten eller wid armén, förr än
man tagit auspicier af de heliga K. Wanliga
sättet bestod deri, at man undersökte huru K.
behandlade den säd man gaf dem at äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
