Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kunitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
par urui, hwilket ord uprepas af alla
de närwarande. Derefter tager han
bägaren, dricker litet K., och låter den
sedan gå omkring ibland de öfriga
Schamanerne. Sedan desse smakat af
drycken, bjudes dem efter hand åt alla
de öfriga gästerna utom de orene.
Qwinnor få icke inträde. Dem är til
och med förbudet, likasom de orene,
at dricka ur första kärlet, emedan det
anses såsom helgadt och begåfwadt m.
kraften at stärka förståndet och upfylla
det med gudomlig wishet. – När de
Jakuter, som få dricka af den
helgade K., med läpparna widrört
bägåren, gå de alla ur kojan o. sätta sig
på björkgrenar, i halfcirkel m.
ansigtet åt öster. Alla kärlen bäras ur
kojan och ställas emellan de trädgrenar
som äro nedsatte i jorden, hwarefter
gästerne börja at dricka. Hwar
halfcirkel har sitt kärl och sin bägare,
samt en Schaman som för ordet. Han
fyller bägaren och låter den gå
omkring, alltid medsols. Derefter börja
målkastning, brottning, kapplöpning,
hoppning och andra lekar. Den som
winner priset i alla öfningarne,
anses såsom utmärkt gynnad af
Gudarne: och ifrån den stunden är hans
wittnesbörd mera ansedt än någon annans.
KUNITZ (Jap. M.) en af de fem
allmänna festerne hos Sintos, som i
ans. til den liderlighet der rådar,
liknar Romarnes Saturnalia och
Bacchanalia.
KUNOTAR (Finnl. M.) Kawes
moder.
KUNSKAPEN (Sinneb. l.) Hon
föreställes sittande med en upslagen bok
framför sig och en brinnande fackla i
högra handen.
KUON-IN-PU-SA, en widunderlig
Gudomlighet, för hwilken Chineserne
hysa mycken wördnad. Någre säga at
hon är dotter af en konung i
Indien, andre en Chinesiska som lefde uti
bergen nära Makao. Christne
Chineser anse henne wara Jungfru Maria.
Denna afgudabild är en af de
namnkunnigaste i China. Hon är föreställd
med flera händer, symbol af
Frikostigheten och hennes otaliga wälgerningar.
KUPAJ, djefwulens namn hos
Peruvianerne. När de uttalade det,
spottade de på jorden, til tecken af
förbannelse. Se CUPAI.
KUPALO (Slaw. M.)
Fruktguden i Kiew, och den andre näst
Perun. Hans fest firades den 24 Juni.
Unga gossar och flickor samlades
prydde med blomsterkransar, uptände eld,
togo hwarandra i hand, dansade
deromkring, hoppade öfwer brasan, och
uprepade namnet Kupalo under
sången. Man finner ännu spår efter
denna högtid uti några lekar, och i den
heliga Agrippinas namn, hwars
högtid inträffar samma dag, och som
folket kallar Kupalniza til åminnelse af
denna gamla afgud.
KURADES (KALAI), de goda
damerna, d.ä. Féerne, som äro de nye
Grekernes Nymfer. Villoison har ofta
på sina resor märkt, at det är dessa
som Grekerne wördnadsfullt helsa på
ön Mykone och andra ställen, då de,
innan watten hemtas ur en brunn, 3
gånger uprepa: “Jag helsar dig, o
brunn, och ditt sällskap.”
KUTKA. Denne Gud är hos
Kamtschadalerne den förståndige anden hos
deras ursprunglige Gud, Niustitchitch,
sändebudet som anbefaller hämnden
hos de andar som plåga menniskorna,
och belöningen hos de andar som
utdela det goda. – K. färdas i en
osynlig wagn, dragen af flygande djur,
som likna de minsta möss man kan
tänka sig, och äro snabbare än blixten.
KUTKU, den Gud som skapat allt,
hos Kamtschadalerne. När åskan går,
säga de at Gud släpar sina båtar: ty
de tro at Han flyttar dem ifrån den
ena floden til den andra, och at Han
hör et dylikt buller när de flytta sina.
K. är lika så rädd för deras åska,
som de för hans.
KUUTAR (Finnl. M.) en af
månens husjungfrur, skulle akta för
getingars sting.
KYCKLINGAR (HELIGE). Så
kallades hos Romarne de K. som
presterne upfödde och af hwilka de drogo
augurier. Ingenting af wigt företogs
hwarken i Senaten eller wid armén,
förr än man tagit auspicier af de
heliga K. Wanliga sättet bestod deri,
at man undersökte huru K.
behandlade den säd man gaf dem at äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
