Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kymindis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om de åto mycket snålt, samt
hoppade och sprättade den hit och dit,
war det af god betydelse; men
twertom då de hwarken wille äta ell. dricka.
När man behöfde göra denna spådom
gynnande, lär man K. wara en tid i
bur, utan at gifwa dem mat; derefter
öppnade presterne buren o. gåfwo dem
äta. K. hemtades ifrån ön Eubæa.
KYMINDIS, se CHALCIS 2.
KYRRIDES, trekantiga och
pyramidaliska taflor, på hwilka man skref
Gudarnes lagar och högtider.
KYSKHETEN (Sinneb. lär)
Romarne gjorde denne til Gudinna och
föreställde henne under bild af et
romerskt fruntimmer med spira i
handen och twå hwita dufwor wid
fötterna. Sådan ser man henne på
frånsidan af en medalj efter den unga
Faustina. Annars afbildas hon såsom en
hwitklädd och beslöjad qwinna, som
lutar sig emot en pelare o. håller en
kanelqwist i ena handen; i den andra
har hon et såll fullt med watten, en
allusion på den romerska Vestalen,
som uthärdade detta prof. Cochin
tillägger några mynt wid hennes
fötter, hufwudet af en orm som hon
krossar, och brinnande kol hwarpå hon
träder. Andre hafwa gifwit henne til
symbol en hermelin, med et bälte på
hwilket läses: Me castigo. jag
späker mig. Wid figurens fötter
tillägges äfwen en Kärleksgud med bruten
båge och förbundna ögon.
KYTÖLÄINEN (Finnl. Myth.), en
skogsplantör: af dess tårar upwäxte
wide.
KYYNÄLÄNEN ell. KYYTÖLÄINEN
(Finnl. M.), en ormkjusare, war et
afgrundens foster samt uphof til alla
maskar och ormar. Då han plöjde,
nyttjade han ormar til oxpiska.
KÄITÖS (Finnl. M.), en Gud för
boskapen, den han skulle wårda o. walla
i skogen.
KÄLLORNA woro döttrar af
Oceanus och Tethys. De gamle
hyste en stor wördnad för källornas Nymfer
eller Genier, isynn. för helsokällors.
KÄMPARNE, se ATHLETER.
KÄMÖINEN, (Finnl. M.)
Kyynäläises broder, en ormpatron.
KÄNSELN. Detta sinne föreställes
af Gravelot under bild af en
qwinna, som håller en Sensitiva i handen.
Bredwid henne står en apa, emblem
af widrörandet. Wid fötterna ligga
en hermelin och en igelkott, twenne
något olika finhylta djur. Den
utmärkes äfwen genom en ung man,
som med högra handen känner pulsen
på den wenstra.
KÄNSLOFULLHETEN. Jag lånar
af författaren til porträtterne i la
Coquetterie, karakteren af denna
älskanswärda, men ofta olyckliga
natursgåfwa: “I en förtjusande löfsal, danad
af Hyadernas händer, ses den ömma
K., prydd med renhjertighetens band.
Hennes darrande knän wittna om
hennes uprörda hjerta. Hennes täcka mun
är sanningens helgedom. En ljuf
mattighet glänser i hennes ögon, o.
hennes hy, färgad af en okonstlad
blygsamhet, är fugtad af känslans tårar,
en himmelsk ambrosia, hwaraf
känslofulla själar hafwa deras yppersta
njutning. Håret, inflätadt med
myrten, fladdrar för en swärm af Suckar.
En Kärleksgud utan wingar och utan
tilgjorda miner ligger framför hennes
knän, dem han med ifwer omfamnar,
och swär henne en ömhet wärdig
henne och de odödliges afund.
KÄREITÄR (Finnl. M.), en
räfwens patronessa, som skulle skaffa
honom i saxen.
KÄRES (Finnl. M.), en
ormföderska.
1. KÄRLEKEN, den wackraste
af de odödlige, war i början tilsamman
med Chaos och Jorden, enligt
Hesiodus. Den wälgörande K. war, enligt
Aristophanes, prydd med gyldene
wingar och förenade sig med Chaos, af
hwilken förening föddes män o.
qwinnor. Det fans inga Gudar, förrän
K. hade sammanblandat allting; men
af denna blandning föddes Himlarne
och Jorden, öfwensom de odödliga
Gudarnes slägte. Acusilaus talar om en
annan K., som war född af Natten
och Æthern. Orpheus omtalar en,
som war son af Saturnus. Plato gör
K. til en son af Rikedomsguden, den
han kallar Porus, o. af Fattigdomen.
Sappho nämner twå, den ene son af
Himmelen, och den andre af Jorden.
Romarne hade äfwen twå, en som
förestod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
