Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hwilken Samierne genom et färssilt
beslut kallade Lysanders fest. Samma
beslut gaf äfwen namnet Lysandria åt
Gudinnans tempel.
Lyse, en af Thestiaderna, med
hwilken Herkules hade sonen Eumedes.
Lysiader, nymfer, som hade sitt
namn af wattnet dit man gick at
swalka sig.
1. Lysianassa, Epaphi dotter, o.
moder til Busiris 2.
2. – En af Nereiderna.
1. Lysidice, dotter af Pelops o.
Hippodamia, Elektryons gemål, och
moder til Alkmene. Andre säga at
hon war gift med Persei son Nestor.
2. – Dotter af Thestius, hade m.
Herkules sonen Teles.
3. – Prestinna hos Minerva
Polias i Athén.
1. Lysimache, dotter af Priamus.
2. – Dotter af Abas ell. Polybus,
o. gift med Talaus, med hwilken hon
hade Adrastus, Parthenopeus, Pronax,
Mecisteus, Aristomachus o. Eriphyle.
Lysimachia, Lysing, et örtslägte,
så kalladt derföre at om denna ört
lades på oxars och andra djurs ok,
under det de drogo plogen, hindrade
den dem ifrån at slåss.
Lysimachus, bördig från
Acarnanien, Alexander den Stores
informator, antog sjelf namnet Phœnix,
kallade sin lärling Achilles, och gaf
Philippus namn af Pelevs.
Lysimerimnus, sorgfördrifwaren,
ett af Bacchi tilnamn.
Lysinomus, en son af Elektryon
och Anaxo.
1. Lysippe, en af Præti döttrar.
Se Prœtider.
2. – En af Thestiaderna, som
Herkules gjorde til moder för Erasippus.
Lysithous, en af Priami söner.
Lysius, et Bacchi tilnamn,
detsamma som Lyœus. Enligt andra
kallades han så antingen derföre, at
Penthevs blef söndersliten af
Bacchanterna, eller emedan då Thracerne hade
bortfört Thebanska fångar, lät
Bacchus en tung sömn falla på Thracerne,
och kedjorna falla af deras fångar, så
at Thebanerne fingo tilfälle at slå
ihjel sin wakt o. återkomma til Thebœ.
Lysizona, se Solvizona.
Lyssa, d.ä. Raseriet, Nattens
dotter (Sinneb. l.). Någre göra henne
til den fjerde Furien, o. föreställa
henne lika de andra med ormar som hwäsa
kring hufwudet, och en dolk i handen.
I Euripides befaller Juno at Iris
skall föra denna qwalmö til Herkules,
för at ingifwa honom det raseri,
hwaraf han slutligen dog.
Lytæa, dotter af Hyacinthus, blef
af Athenarne offrad på Geresti graf.
Lyterius. Under detta namn hade
Pan et kapell i Træzen, til
åminnelse af den wälgerning inwånarne
njöto af honom, då genom
gynnsamma drömmar han lärde Magistraten
at förekomma den hungersnöd som
härjade landet, och ännu mer Attika.
Lythyrambus, ett af Bacchi
tilnamn. Pindarus förblandar det med
Dithyrambus, och säger anledningen
dertil wara Jupiters skri då Bacchus
föddes: Lythi ramma, öppna sömmen.
Lyzanias, en konung i Chalcis
på ön Eubæa.
Långsamheten (Sinneb. lär.).
Den kan utmärkas genom en qwinna
som sitter på en sköldpadda och är
krönt med en krans af mulbärsblad,
emedan detta träd mognar senast af alla.
Lägel eller Läderflaska är et
wanligt attribut för Satyrerne och
Silenus. Läglar woro gjorda af
åtskilliga djurs skinn, isynn. af getens.
Enligt någras tanke war den
lädersäck som Æolus gaf åt Ulysses, och
hwari wädren woro inneslutne, gjord
af delfinskinn. Ordspråkswis sade
Grekerne lösa up foten på lägeln, för at
beteckna njutningen af Veneris nöjen.
De kallade äfwen en fet och däst
windrinkare Lägel.
Läkarekonsten (Sinneb. lär.)
Den afbildas såsom en til åren
kommen qwinna, för at beteckna det
erfarenheten är grunden för denna konst.
Hon håller en bild af Naturen, som
bör wara et beständigt föremål för
hennes observationer, den knöliga
käppen, hwarpå hon stöder sig, utmärker
de swårigheter som åtfölja studium af
denna konst. Ormen, hwars hud
ombytes hwart år, och är en emblem af
helsan, omgifwer den staf som hwilar
på Galeni och Hippokratis arbeten.
Tuppen, helgad åt Æskulapius, kan
anses som symbol af waksamheten, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
