Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mardöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARDÖL, se FREJA.
MARIA ell. NEITY MARIA
EMONEN (Finnl. M.), anropas ofta i de
af hedendom och påfwisk lära blandade
runor. Hon war en förträfflig hjelperska,
isynn. wid barnsbörd, sjukdom, pest,
blodsår och eldswådor; tilredde smörja
för ormbett; war snäll til sjös o.
rodde ofta sjelf. Äfwen beskrifwes hon
såsom en god baderska, apothekerska,
olje- och flottkokerska til allahanda salvor,
och föreställes med fiskesrobe o, långt
släp, samt en guldslef i handen.
MARIANUS, et Jupiters tilnamn,
efter C. Marius, som ibland andra
monumenter lät updygga et tempel åt
denna Gud.
MARIATALA (Ind, M.), Gudinna
för kopporna, densamma som
Ganga-Gramma. Hon war hustru åt
botgöraren Chamadaguini, och moder til
Parassurama (Wischnu under sin 8:de
incarnation). M. befallte öfwer
elementerna; men kunde icke bibehålla
detta wälde längre än hennes hjerta
war rent. En dag då hon hemtade
watten ur en sjö, och efter wanan
gjorde en blåsa deraf för at bära den
hem, såg hon på wattenytan figurer
af Grandowers, som swäfwade öfwer
hennes hufwud. Hon blef intagen af
deras fägring, och begäret upsteg i
hennes hjerta; det samlade wattnet
uplöftes snart, och sammanflöt med
sjöns; och ifrån den stunden kunde hon
aldrig mer bära hem watten, utan at
nyttja något karl dertil. Denna
oförmåga uptäckte för hennes man at
hans hustru uphört at wara ren och
obefläckad, och i sig werde befallte han
sin son at afhugga henne hufwudet.
Det skedde; men Parassurama sörjde
så häftigt öfwer moderns förlust, at
fadern tillade honom at hemta liket,
fästa hufwudet derwid, och uprepa i
dess öra en bön, som han hade lärt
henne, hwarpå hon genast skulle
komma til lifs igen. Sonen skyndade sig
så fort han kunde, men genom et
olycliqt misstag fästade han moderns
hufwud wid kroppen af en nyss
aflifwad missdådare, en widunderlig
förening, som gaf denna qwinna alla en
gudinnas dygder och den nedrigaste
slynas laster. M. som sålunda blifwit
oren, jagades ur huset, och bedref
alla slags grymheter, Då Deverkels
sågo de härjningar hon anställde,
blidkade de henne derigenom at de
gåfwo henne magt at bota kopporna,
och at hon skulle anropas för denna
sjukdom. – M. är den stora
Gudinnan för Parias, som sätta henne
öfwer Gud sjelf. Flere af denna
föraktade folkklass helga sig til dess
dyrkan. Til hennes ära pläga de dansa,
med flera krukor på hufwudet, den
ena öfwer den andra; och garnerade
med löf af mango trädet. Under
kopp-sjukdom sättas alltid några grenar i
den sjukes säng, och det är endast med
dem han får klå sig. Man lägger
äfwen sådana grenar öfwer sängen, i de
andra rummen, och på taken;
grannarne lägga äfwen sådana på sina hus.
– Indianerne hysa en synnerlig
frugtan för M., och upresa tempel åt henne
i alla byar. I helgedomen ställes
endast hennes hufwud, til hwilket
ensamt Indianer af bättre cast wända
sig med sina böner. Kroppen är ställd
wid tempelporten. och dyrkas af
Parias. – Sedan M. blifwit på
ofwannämnde sätt orenad och derföre
frustade at icke mer bli dyrkad af sin son,
bad hon Deverkels skaffa henne et
annat barn, hwarpå de gåfwo henne
Catawarajen; och det är emellan honom
och modern, som Parias dela sin
dyrkan. Denne är den ende gudamagt
åt hwilken man offrar kokt kött, salt
fisk, tobak m.m. emedan han
härstammar från en Parias kropp.
MARIATAR (Finnl. M.) dotter
af jungfru Maria.
MARICA, en sjögudinna, som hade
en helig lund nära staden Minturnœ.
Virgilius gör henne til Fauni gemål
och moder åt Latinus. Servius
förblandar henne med Venus, och
Hesiodus med Circe. Folket som bodde i
grannskapet af lunden hyste en djup
wördnad för detta ställe; och en lag,
som ganska samwetsgrannt åtlyddes,
förböd at ingenting fick komma ut ur
lunden, som en gång hade kommit in.
MARINA, et tilnamn gifwet åt
Venus, såsom född af hafwets wågor.
MARINI, hafsgudarne, Neptunus,
Nereus, Oceanus, och en hop andre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
