Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lade hon sig bredwid et tempel,
tilhörigt Flora, som frågade henne om
anledningen til resan. När hon fått weta
den, wisade hon henne en blomma som
wäxte på fälten af Olenos, och hwars
blotta widrörande medförde denna
underbara werkan. Apollodorus säger
äfwen at Juno framfödde Mars utan
mans tilhjelp. Juno lät sin son
upfostras af Priapus, som lärde honom
dansen med flera krigiska öfningar. Det
är derföre som Lucianus säger at i
Bithynien offrades åt Priapus tionden af
det krigsbyte som war helgadt åt Mars.
Mythologer och gamle häfdatecknare
hafwa antagit flere med namnet Mars.
Den förste war Belus, hwilken
Diodorus Sic. säger hafwa upfunnit
wapen och konsten at upställa trupper i
slagordning. Hyginus säger, at denne
gamle konung i Babylon fick namnet
Belus, derföre at han war den förste
som bekrigade djuren. – Den andre
Mars war konung i Egypten; den
tredje i Thrakien och hette Odin,
hwilken blef så utmärkt för sin tapperhet
och sina eröfringar, at han hos detta
krigiska folk dyrkades såsom krigets
gud, och det är han som kallas den
Hyperboreiske Mars. (Se ODIN, THERO).
Den fjerde är den Grekiske Mars, med
tilnamnet Ares. Den femte och siste är
Latinernes Mars, som gjorde Rhea
Sylvia til moder för Remus och
Romulus, och anses wara densamme
som Numitors broder Amulius.
Slutligen gaf man namnet Mars åt de
flesta krigiska furstar, och hwart land
ansåg för en ära at hafwa en Mars,
likasom en Herkules. Man finner
honom också hos Gallerne, under
namnet Hesus, äfwensom hos Scyther och
Perser, hwilka dyrkade honom, de
förre under bild af et swärd, och de
sednare under namnet Orion.
Kejsar Julianus omtalar äfwen en Mars
i Edessa, med tilnnmnet Azizus.
Grekerne hafwa fyllt historien om deras
Mars med alla de andras äventyr.
Hela werlden känner, utaf Homerus:
I. Mars’ skicklighet i de 12
gudarnes råd, i anledning af Neptuni son
Halirrothii död: Mars förswarade sig
så wäl at han blef frikänd, 2. Hans
sons Askalaphi död wid Troias
belägring, den han sjelf skyndade at
hämnas; men Minerva förde honom ifrån
slagfältet, och förmådde honom at sätta
sig ehuru upbragt han war. 3. Hans
blessur i weka lifwet af Diomedes,
hwars lans Minerva rigtade: då han
drog den ur såret, wrålade Mars så
förskräckligt som då kämpar i striden,
9 til 10,000 man, förena sitt härskri.
Olympens hofchirurg Paiäone göt en l
indrande balsam i såret, som läktes
ganska snart. 4. Slutligen hans
kärleksäventyr med Venus, som
besjungas i Odyssén och Ovidius; det
osynliga nät hwari Vulcanus fångade
ägtenskapsbrytarne, och huru den
gudomlige hanrejen sjelf försatte dem i
frihet, hwarpå den ene flög til Thracien
och den andre til Paphos. Skalderne
gifwa Mars flera hustrur o. flera barn.
Med Venus hade han Hermione;
Romulus o. Remus med Rhea, och med
Thebe, Evadne I. Hans dyrkan
tyctes icke hafwa warit allmän i
Grekland. Pausanias omnämner icke
något Mars-tempel, och talar endast om
twå eller tre bildstoder, isynn. den i
Sparta, som war bunden på det
Guden icke skulle öfwergifwa dem under
deras krig. Men dess dyrkan war i
full gång hos Romarne, som ansågo
denna gud såsom deras wäldes
beskyddare. I kriget emot Lucanerne, trodde
Romarne sig se honom gå i spetsen
för dem, wäpnad med en wingad hjelm.
Hans rygtbaraste tempel i Rom war
det som Augustus upbyggde åt honom
efter slaget wid Philippi, under namn
af Mars Hämnaren. Vitruvius
anmärker at Martis tempel woro af
Doriska ordningen, och at de wanligen
upfördes utanför murarna, på det
Guden måtte wara der som en skyddswall
emot krigets faror. Men detta bruk
war icke allmänt, emedan i
Halicarnassus låg Gudens tempel midti
fästningen. Salierne, eller Martis
prester, utgjorde i Roma et ganska
rygtbart Collegium. Åt Mars offrades
tjuren, fargalten och wäduren; några
folkslag offrade hästar; Lusitanierne
offrade bockar, hastar, ja, til och med
krigsfångar; Carierne hundar;
Scyther och Sarakorer åsnor. Tuppen o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
