Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mars månad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamen woro äfwen åt honom
helgade. Ofta sattes han i de
underjordiska Gudarnes klass. Man gaf honom
likasom Achilles tilnamnet Pectorosus.
– Scytherne föreställde Mars under
bild af et gammalt swärd, halfförtärdt
af rost; de offrade til hans ära en af
sina fiender. De offrade äfwen
årligen oxar och hästar. Gallerne satte
Mars ibland sina lägre
gudomligheter, och dyrkade honom under bild af
et bart swärd, som låg på et altare
i en lund. Åt honom offrades
krigsbyte, som samlades högtals och ställdes
ute på fältet. Ingen war nog
förmäten at widröra de rikedomar som woro
helgade åt denna gud.
(Sinneb. l.) Gamla
minnesmärken föreställa Mars på et temligen
enformigt sätt, under bild af en man
wäpnad med hjelm, spjut och sköld;
stundom naken, stundom i krigsdrägt,
til och med en mantel öfwer axlarna,
stundom med skägg, men oftast utan;
stundom med befäl stafwen i handen, och
på bröstet egiden m. Medusas hufwud.
Man ser honom äfwen på en wagn
dragen af ystra hästar, som köras af
honom sjelf eller af Bellona. –
Statius säger at Mercurius blef skickad
af Jupiter at kalla Mars längst
inifrån Thracien, der han hade et tempel
midti en skog, för at förmå honom
at deltaga i kriget emot Thebœ. Detta
ämne är förestäldt på en agat
utgifwen af Ebermayer. En annan agat
i samma samling wisar Mars wäpnad
med en pik och en sköld, samt stående
på en Lotusblomma. – Inwånarne
i Cadiz, en gallisk coloni, föreställde
Mars omgifwen med strålar. – Mars
wapnad med en piska, såsom hämnare,
finnes blott på några få medaljer. På
andra ser man honom med lansen och
caducén, såsom skiljoman i frågan om
fred eller krig. Stundom är han
föreställd på en wagn för twå hästar(bigæ),
som drages af Förskräckelsen och
Flykten. En enda figur i palatset
Borghese wisar honom med en ring om
benet, i enlighet med de äldsta Grekers
sätt at måla honom fjättrad om
fötterna, emedan det war så han blef
behandlad af Aloiderne.
Mars månad eller Martius
(Sinneb. l.) Den war första
månaden i året, och Romarne hade gifwit
honom Minerva til skyddsgudinna,
ehuru den hade sitt namn af Guden
Mars. På Kalendæ Martii
uptändes den nya elden på Minervas altare;
de gamla lagergrenarne och kransarne
borttogos så wäl ifrån offerkonungens
port, som ifrån Flaminernes hus och
Consulernes bilor, för at ditsätta nya,
äfwen som man då sirade Matronalia
och de heliga sköldarnes felt. M.
föreställdes under symbol af en man klädd
i huden af en warginna, en syftning
på Remi och Romuli amma.
Ausonius ställer bredwid honom en
brunstig bock, en qwittrande swala, et
käril fullt med mjölk, som tillika med
det gröna gräset förkunna wårens
återkomst. I nyare tider har man
föreställt honom i en stolt hållning med
hjelm på hufwudet klädd i mörkbrun
drägt en bild af den ännu nakna
jorden. Wäduren har blifwit honom
gifwen til et tecken, emedan detta djur
säges wara starkt framtil men swagt
baktil: en symbol af solen, hwars
waring är swag i början, men tiltager
efter hand. Blomsterbandet som
omgifwer tecknet, utmärker den första
grönskan, och en oxe som drar plogen
såningen i denna månad.
Marschevan, andra månaden i
borgerliga och åttonde i Hebréernes
heliga år. Den har blott 29 dagar,
och swarar emot wår October. I
den månaden fulländades byggnaden af
Salomos tempel.
Marse, dotter af Thestius, hade
med Herkules sonen Bucolus.
Marsi, folkslag i Italien, som
påstodo sig kunna kjusa och utan skada
handtera de farligaste ormar. Någre
påstå at de kommo ifrån Asien med
Marsyas, som Apollo öfwerwann i
lyrspelning; andre låta dem härstamma
från en son af Ulysses och Circe. Se
Ophiogenes, psyller.
Marspiter, ett af Martis
tilnamn sammansatt af Mars och Pater.
Marsus, son af Circe, konung
öfwer Toscanerne, 300 år före Roms
byggnad, ansågs wara uphofsman til
Augurernes wetenskap. Marserne
påstodo sig härstamma ifrån honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
