Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. MEDON, en sjöman som
förwandlades til fisk.
2. – En Centaur sårad i axeln på
Pirithoi bröllop, och twungen at fly.
3. – En af Penelopes friare, hade
Telemach at tacka för sin räddning.
4. – Son af Codrus och broder til
Nileus 2., med hwilken han twistade
om kronan efter faderns död, och
oraklet dömde til hans fördel.
5. – Son af Antenor, en af dem
som stupade wid Troias belägring.
Æneas såg hans skugga i underwerlden.
6. – Naturlig son af Oileus och
broder til Ajax I, blef dödad af Æaeas.
7. – Son af Pylades och Elektra.
MEDONTIDER, ättlingar af
Medon 4, blefwo archonter efter Codrus
då Athenarne icke mer wille ha några
konungar.
MEDTÄFLAN (Sinneb. l.) Den
föreställes genom en grann qwinna,
med rosenkrans, hwari taggarne utmärka
swartsjukans stickande motiver.
Den guldkedja hon så behagligt
framräcker, betyder at skänker ofta lemna
en betydlig hjelp. Nederst på taflan
stå twenne gumsar som stångas.
MEDUS, son af Jason och Medea,
enligt Justinus, byggde staden Medon
til sin moders ära, och gaf sitt namn
åt Mederne. Hyginus, som gör
honom til son af Ægeus, berättar at
han blef igenkänd af sin mor i samma
ögonblick hon nödqade konung
Perses i Kolchis, i hwars wåld han war,
at döda sonen, i tanke at det war
Kreons son. Återkommen ifrån sin
willfarelse, begärde hon at få tala med
honom i enrum, o. gaf honom et swärd
hwarmed han genomborrade Perses.
Så upsteg M. åter på sin farfader
Æetis thron, den Perses inkräktat.
1. MEDUSA (Sinneb. lär.) en af
de tre Gorgonerna, war dödlig, säger
Hesiodus, då deremot hennes twenne
systrar Euryale o. Stheno, woro
blottställda hwarken för ålderdom eller
döden. M. war en ganska wacker flicka;
men af alla hennes behag war
ingenting så skönt som hennes hår. Hon
hade en wäldig skara med friare; också
Neptunus kunde icke hålla sig, utan
förwandlade sig til fågel och flög bort
med henne til Minervas tempel, der
de båda arbetade på dess wanhelgelse.
Noël le Comte säger blott, at M.
wågade täfla med Minerva i skönhet och
äfwen påstå sig wara wackrare.
Gudinnan blef deröfwer så upbragt, at hon til
rysliga ormar förwandlade M:s wackra
hår, och gaf hennes ögon förmåga at
förwandla i sten alla dem som hon såg
på. Flere blefwo et offer för hennes
skadliga blickar, och en myckenhet folk
wid sjön Tritonia förstenades.
Gudarne, som wille befria landet från
en sådan plåga, skickade Perseus at
döda henne. Minerva skänkte honom
sin spegel och Pluto sin hjelm.
Hyginus säger, at denna spegel och hjelm
hade den egenskapen at wisa alla
föremal, utan at den som bar den kunde
sjelf bli sedd. Perseus framställde sig
således för M. utan at hon såg
honom, och, understödd af Minerva,
afhögg Gorgonens hufwud, som han
sedan förde med sig på alla sina
förrättningar, och begagnade at dermed
förstena sina fiender; så förwandlade
han inbyggarne på ön Seriphos til
klippor, och Atlas til et stort berg.
Af det från M:s hufwud runna
blodet föddes Pegasus och Chrysaor, och
när Perseus flög öfwer Libyen, blefwo
alla blodsdroppar, som flöto ur det
olyckliga hufwudet förwandlade til
ormar; hwilket är uphofwet, säger
Apollodorus, til den ofantliga mängd
ormar hwaraf detta land är upfyldt.
Sedan Perseus hade öfwerwunnit alla
sina fiender, helgade han åt Minerva
M:s hufwud, som alltsedan blef
graveradt på Gudinnans frugtanswärda
egid. "Man såg midti egiden, säger
Homerus, hufwudet af den hiskliga
Gorgo, detta förskräckliga tecken af Zeus
som förer egiden." Virgilius sättet
det äfwen på Minervas bröstharnesk.
Sannolikt war det en wanlig prydnad
på sköldar under hjelteåldern, ty
Homerits säger, at samma hufwud war
graveradt på Agamemnons sköld,
omgifwet af Förskräckelsen och Flykten.
Alla Medusor, som man ännu finner
på gamla monumenter, hafwa likwäl
icke detta rysliga hufwud. På
somliga ses et wanligt qwinnoansigte;
några äro til och med rätt täcka, så wäl
på Minervas sköld, som annars.
Ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
