Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Menu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då han anlände til Ithaka, efter sin
hemkomst ifrån Spanien, och af en
swår ögonsjukdom hindrades at
fortsätta resan, blef han wänligt
emottagen af M., som bewisade honom
all möllig omwårdnad.
3. – Son af Herkules och
Thestiaden Asopis.
4. – En af Eurysthei söner,
dödad i striden emot Athenarne.
MENU (Ind. M.), son af
Brahma, stiftare af indiska lagfarenheten.
MENUTHIS, (Egypt.M.), en
Gudomlighet som tilbads uti en stad af
samma namn. Enligt Jablonski
betyder men-uti, wattengudinnan.
Andre förblanda henne med Eumenuthis,
hustru til Menelai styrman.
MENYS, en Spartan, fader til
Pedias.
MEPHITIS, en Gudinna som
troddes fördrifwa alla pestagtiga ångor,
dunster och lukt. Juno hade under
detta namn et tempel wid staden
Cremona och sjön Amsanctus uti
Hirpinernes land. Tacitus anmärker, at
wid Cremonas brand stod detta
tempel ensamt gwar, förswaradt antingen
af sitt läge, eller af den Gudinna åt
hwilken det war helgadt.
MER (Pers. M.) stjernornas
ängel, enligt Guebrernes mening. Det
är äfwen Solens namn.
MERCEDONA, en Gudinna, som
wakade öfwer handelswaror och
betalning.
MERCURIALES VIRI kallar
Horatius skalder som stå under
Mercurii beskydd.
MERCURIALIA, festen firade på ön
Kreta med en pragt, som ditlockade
en otalig skara främlingar: en
andakt, mycket gynnande för handeln.
Samma fest firades i Rom dem 14
Juli, men med wida mindre pomp.
MERCURIER ell. MERCURII woro
barn af 6, 10 til 12 år ålder, som
tjenstgjorde wid mysterierna.
Pauscinias säger, at när man kom för at
rådfråga Trophonii orakel, infunno sig
twå barn på stället at gnida en med
olja, twätta och snygga en och göra
alla nödwandiga tjenster. Romarne
kallade dem Camilli.
1. MERCURIUS, den af alla
hedendomens Gudar, åt hwilken fabeln
gifwer det mesta at syssla både dag och
natt. Grekerne kalla honom Hermes,
tolk eller sändebud. Festus härleder
namnet af a mercibus, handelswaror,
andre af medius currere, guasi
medicurrius, såsom upfinnare af
talegåfwan, tolken af menniskotanken. Tolk
och trogen tjenare åt de andra
Gudarna, och isynn. åt sin fader
Jupiter, gick han dem tilhanda med
outtröttligt nit, äfwen i skamliga
updrag. Han bestyrde alla deras
affärer, så i fred och krig, som i
Olympens inre hushållning: han skaffade
och bjöd dem ambrosia, förde ordet
wid lekar och assembléer, afhörde och
beswarade offentliga tal o.s.w.
Honom ålåg at til underjorden ledsaga
de dödas skuggor och återföra dem
derifrån, och man kunde icke dö förrän
han helt och hallet slitit de band som
förenade själen med kroppen. Han
war dessutom wältalighetens Gud; en
Gud för resande, för grosshandlare och
tjufwar. Gudarnes fullmyndige
sändebud, war han närwarande wid alla
fredsafhandlingar och wänskapsförbund.
Ömsom såg man honom åtfölja Juno,
antingen för at akta henne, eller för
at waka öfwer hennes upförande;
ömsom skickas han af Jupiter at spinna
ihop någon kärleksintrig med en ny
älskarinna. Har är det han som för
Castor och Pollux öfwer til Pallene;
der åtföljer han Plutos wagn när han
bortröfwar Proserpina. Brydde öfwer
grälet emellan de tre Gudinnorna i
frågan om skönheten, skicka Gudarne
M. i sällskap med dem til herden
Paris. Slutligen åkallades han i
ägtenskap för at göra makarna lyckliga.
Så många särskilta förrättningar
hafwa föranledt den tron at flere hetat
M., och at man endast åt Jupiters
son gifwit de attributer, som bort delas
emellan flere Gudar af samma namn.
– Mythologerne erkänna werkligen
flere med namnet M.: Lactantius
räknar af en, son af Jupiter och Maja;
den andre, af Himmelen och Dagen;
den tredje, af Liber och Proserpina;
den fjerde, af Jupiter och Cyllene,
hwilken dödade Argus, och derefter
flydde til Egypten, der han införde
kunskapen om bokstäfwerne; Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
