Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mercurius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cicero fans det 5: en, son af
Himmelen och Dagen; den andre, af
Tapperheten och Phoronis; det war han
som wistades på jorden och kallades
Trophonius. Den tredje war son af
Jupiter 3. o. Maja; den fjerde, son af
Nilen, hwilken Egyptierne trodde det
icke wara tillåtet at nämna; den
femte, som Pheneaterne dyrkade, war Argi
baneman. Alle desse kunna bringas
til twå: den gamle Mercurius ell.
Egyptiernes Thot ell. Thaut, samtidig
med Osiris, samt den som Hesiodus
säger wara son af Jupiter och Maja. –
Hjeltetiderne äga ingen person mera
rygtbar än Egyatiernes M. Han war
själen i Osiris’ råd, hwilken
begagnade honom i de kinkigaste saker, och
som, innan han reste at inkräkta
Indien lemnade honom åt Isis, den han
utnämnt til regentinna, såsom
warande den skickligaste minister. Han
winnlade sig äfwen om at sätta
handel och konster i flor öfwer hela
Egypten. Sysslosatt med de mest sublima
kunskaper, lärde han Egyptierne
sättet at afmäta landet, hwars gränser
ofta rubbades genom Nilens
öfwerswämningar. Med ett ord: det war
så wetenskaper hwari han icke gjorde
stora framsteg, och det war isynn. han
som upfann hieroglyferna. Diodorus
tillägger at Osiris wisade honom en
utmärkt heder, emedan han fann
honom äga owanliga talanger för allt
som kan bidraga til et samhälles
bästa. Också danade M. et noggrant
och regelbundet språk af alla då gängse
osäkra och grofwa munarter, gaf namn
åt otaliga brukliga saker, upfann de
första bokstäfwer, reglerade til o. med
wälljudet i uttrycken, inrättade flera
religionsöfningar, och gaf menniskorna
de första begreppen om astronomien.
Han lärde dem sedan at brottas och
dansa, äfwensom den styrka och de
behag menniskokroppen har at tacka dessa
öfningar före. Han upfann lyran
(lutan) den han försåg med tre strängar,
i affeende på årets trenne tider.
Slutligen war det, enligt Egyptiernes
tanke, han som planterade oljoträdet,
hwilket Grekerne tro at Minerva gjorde.–
Den andre M., son af Jupiter och
Maja, blef rygtbar ibland Titanerne.
Efrer faderns död fick han på sin del
Italien, Gallien och Spanien, der han
blef regent efter sin farbroder Plutos
frånfälle: och Mauritanien, efter sin
farfader Atlas’ död. Han war en fin,
liflig furste, samt full af förställning;
han reste flera gånger i Egypten, för
at lära sig detta urgamla folks
sedwanor, samt dessutom theologien och
isynn. magien, som den tiden war
mycket i swang, och blef deri omsider
utmärkt skicklig; också ansågs han
såsom Stor-Augur hos Titanerne, som
beständigt rådfrågade honom. Hans
wältalighet o. skicklighet i
underhandlingar, hwaraf Jupiter drog mycken
nytta under de krig han förde med
prinsarne af sin familj, gjorde at han
ansågs för Gudarnes budbärare. Men
hans fel woro ej mindre än hans
wackra egenskaper; och hans swekfulla
upförande, hans oroliga lynne nödgade
de andra Jupiters barn at förklara
honom krig, hwarunder han flera
gånger besegrades och omsider måste
begifwa sig til Egypten, der han slutade
sina dagar. Andre tro at han dog i
Spanien, der man til och med såg
hans graf. Sådan är historien om M.,
förändrad af Grekerne och upblandad
med månqa fabler. Ty I:o synes at
man gifwit hans namn åt furstar som
hade någon af hans egenskaper, 2:o
hafwa dessa egenskaper gifwit
anledning til flera allegorier. Så t.ex.
den guldkedja som gick utur hans mun
och fäste sig wid öronen på dem som
han wille ledsaga, betecknade at han
fjättrade hjertan och sinnen genom sin
wältalighet. Om han afmålades med
halfwa ansigtet ljust och halfwa swart
och dystert, war det emedan man
trodde honom ledsaga själar til
underwerlden, samt at han således war ömsom
i himmelen ell. på jorden, och ömsom
i skuggornas rike. Om Egyptierne
föreställde honom med et hundhufwud,
så skedde det, säger Servius, för at
utmärka hans waksamhet och
skarpsinnighet. – Såsom Gud för
handelsmän och tjufwar, har man satt på
M:ii räkning åtskilliga skälmstycken,
och Lucianus berättar, at medan han
ännu war barn, stal han treudden ifrån
Neptunus, pilarna från Apollo,
swärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
