Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mercurius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrån Mars och gördeln ifrån
Venus. Apollodorus talar om en annan
stöld han begick hos Apollo, medan
han ännu låg i waggan. Han gick
ur waggan för at stjäla Apollos oxar:
och lär dem gå baklänges, för at
förwilla spåren. Guden kom likwäl för
at begära igen sina oxar, fann den lilla
tjyfguden i waggan, grälade med
honom och hotade med stryk. Til
förlikning ger slutligen M. åt Apollo
den lyra han nyss upfunnit, och Apollo
skänker honom sina oxar. Denna
fabel är afbildad på et monument, der
man ser M. bjuda en grästapp åt en
oxe. Oaktadt så många goda
egenskaper och de tjenster han gjort Jupiter,
stod M. icke alltid i gunst hos honom,
utan drefs ur himmelen och måste bli
boskapswaktare wid samma tid som
Apollo lefde af samma yrke. – M:ii
dyrkan hade ingenting utmärkt, utom
at man at honom offrade offerdjurens
tungor, emblem af hans wältalighet.
Af samma skäl bjöd män honom
honing och mjölk. Första fikonet som
plockades, lades framför hans bild, och
hwem som wille fick sedan taga det,
hwaraf ordspråket upkom: Ficus ad
Mercurium, för at uttrycka hwad som
tilhör den förstkommande. Åt honom
offrades äfwen kalfwar o. tuppar. Han
war isynn. dyrkad i Gallien, der han
njöt menniskooffer; i Egypten, der
presterne helgade åt honom storken, hos
dem det wigtigaste djur näst oxen; på
Kreta, såsom et handlande land; i
Kyllene, emedan han troddes wara född
på berget af samma namn, strax
utanför staden. Der sågs en bildstod på en
pjedestal, i en högst oanständig
ställning, symbol af fruktsamheten. Han
hade äfwen i Achaja et orakel, som
gafs blott om qwällarna. Efter
många ceremonier, hwiskade man til Guden
sagta, för at begära hwad man wille
hafwa. Derefter gick man ur templet
med händerna för öronen, och de
första ord man hörde utgjorde
gudaswaret. Amphion 1. upbyggde et altare
åt honom. I Italien räknades M.
ibland de 8 förnämsta Gudarnes som
kallades Dii selecti. Han innehade 6:te
rummet, emedan han regerade öfwer
sjette planeten. Hos Krotoniaterne,
der man antagit egyptiska systemet,
förnyadt af Pythagoras, som gaf åt
hwarje planetslopp et musikaliskt ljud,
trodde man at M. hade samma ljud
som C och Månen som H. Wingade
fötter woro de ex-voto, som resande
offrade honom efter hemkomsten ifrån
en lång och beswärlig resa. Romerske
köpmän firade en fest til hans ära d.
15 Maj, en dag då man åt honom
hade inwigt et tempel på den stora
Circus i Roms år 675. De offrade åt
M. en drägtig sugga, bestänkte sig med
win ur källan Agua Mercurii, den
man tilskref en gudomlig kraft, bådo
M. wara dem gynnsam i deras
handel och förlåta dem, säger Ovidius,
deras små tjufknep. – Såsom
skyddsgud för detta följe, afmålas han
wanligen med en penningpung i handen.
På monumenter föreställes han med
pungen i wenstra handen, och i den
andra en oliveqwist och en klubba;
symboler, den ena af freden, så
nyttig för handeln, den andra af styrkan
och dygden, så nödwändiga för
trafiken. Såsom Gudarnes underhandlare,
bär han caducéen, emblem af freden,
och som dessutom förmår at öfwer de
dödliges ögonlock nedkalla sömnen och
drömmarna. Wingarne på mössan, på
fötterna och caducéen utmärka hans
snabbhet at werkställa Gudarnes
befallningar, isynn. at til underwerlden
ledsaga de dödes själar, samt at föra
dem derifrån. Af wingarne äro en
del swarta, de andra hwita. De förre
bebåda den himmelske M.; de andre
tjena honom at framtränga i
underwerlden. Den waksamhet som fordras
wid så många skyldigheter, har gjort
at man gifwit honom en tupp til
symbol. På et monument ser man M.
gå framför en tupp som är mycket
större än han, och som håller et ax i
näbben. Som herdarne antogo honom
til sin patron, ser man ofta en wädur
bredwid M. Sköldpaddan som
åtföljer honom, påminner at han är
upfinnare til lyran, på latin kallad
testudo. Han afmålas såsom en ung,
wacker och wälwäxt man, stundom
naken, stundom med en mantel öfwer
axlarna, som betäcker honom blott til
hälften. Då man gaf honom et långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
