Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Michinisi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde länge lefwa i denna ställning,
och han då ägde wälde endast öfwer
himmelen, wände han sig til
Michinisi ellerWattenguden, och wille
låna litet jord af honom at derpå
ställa kreaturen. Men när denne Gud
syntes obenägen at wilja försträcka
detta lån, skickade M. uttern och
råttan at söka jord på hafsbottnen. De
återkommo och medförde blott några
sandkorn, hwaraf Gud sammansatte
jordklotet. Då djuren började at
blifwa oense, förgjorde han dem
allsamman, och af deras förruttnade kroppar
upwexte menniskoslägtet. En af dessa
nyskapade warelser, händelsewis skild
ifrån de andra, uptäckte en koja der
han träffade M. Guden gaf honom
en hustru, och förenade det nya paret
genom ägtenskap; slutligen gaf han
hustrur åt de öfriga menniskorna, och
på det sättet blef werlden befolkad.
MICHINISI se MICHAPUS.
MIDA se MIDAS.
MIDAS, son as Gordius och Cybele,
regerade i den delen af stora Phrygien
der floden Paktolus framflyter.
Bacchus hade kommit dit i sällskap med
Silenus och Satyrerne; då Silemus
stadnade wid en källa, dit M. låtit
leda win för at locka honom. Någre
bönder som der träffade honom drucken,
prydde honom med blomsterband och
ledde honom fram til M. Underwist
i mysterierna af Orpheus och
Eumolpus, emottog M. den gamle Silenus
på bästa sätt, behöll honom hos sig i
tio dagar som tilbragtes i nöjen och
kalas, hwarefter han sände honom
åter til Bacchus. Guden glad at få
se sin fosterfader, låter konungen til
belöning få önska sig hwad han
behagade. M. bad at allt hwad han
widrörde måtte blifwa guld. Bacchus
samtyckte. Hans första försök gjorde
honom helt förwånad; men då
slutligen äfwen maten förbyttes i guld,
såg han sig fattig midtunder detta
bedrägliga öfwerflöd, som dömde honom,
at dö af hunger, och han måste bedja
Bacchus återtaga en gåfwa som endast
hade et wackert utseende. Guden, rörd
af hans ånger, befallte honom at
kasta sig i Paktolus, och i det han
förlorade gåfwan at förwandla i guld
allt hwad han widrörde, meddelade
han den åt floden, som alltsedan
medför guldsand. Til denna första fabel
tillägger Ovidius följande: “Pan skröt
en dag för några unga nymfer öfwer
sin wackra röst och sin pipas ljufliga
toner, hade den djerfheten at föredraga
dem Apollos lyra och sång, och war
nog fåfäng at utmana Guden på
täflan. M., som war god wän med Pan,
waldes til domare i saken, och
tildömde sin wän segern. Apollo, för at
hämnas, utstofferade M. med
åsneöron. Denne söker at med mycken
omsorg dölja detta lyte och betäcker
öronen med en purpur-tiar; men
hemligheten blef snart uptäckt. Se
VASSRÖR. Herodotus säger at M.
skickade til Delphi, bland andra skänker,
en guldkedja som war owärderligt
dyrbar. Strabo berättar at M. drack
tjurblod, för at icke lefwande falla i
Cimmeriernes händer, hwilka
öfwerswämmade Phrygien, men Plutarchus
påstår at han gjorde det för at slippa
swåra drömmar, hwaraf han länge
warit plågad. – Man har af
Domenichino en wacker tafla, som
föreställer Midas’ dom och Apollos hämnd.
MIDDAGEN. På twå basreliefer
i palatset Mattei är Wärmen
föreställd genom Promethevs som widrör
Thetis med en brinnande fackla, för
at utmärka den wärma hwaraf denna
Gudinna blef betagen ock utmattad,
sedan hon undkommit Peleus’
förföljelse, efter at hafwa antagit skapnad
af flera djur. För at föreställa M.,
pläga artisterne stundom måla Solen
på sin wagn som stadnar midti sin bana.
1. MIDEA, ifrån Phrygien, war
Elektryons älskarinna, och hade med
honom Licymnius.
2. – Dotten af Phylas; Herkules
hade med henne Antiochus 1.
3. – En nymf, med hwilken
Neptunus hade Aspledon I. Hon gaf
sitt namn åt staden M. i Bœotien.
MIDGÅRD (Nord. M.)
menniskornas boning.
MIDGÅRDSORMEN, se
JORMUNGANDER.
MIGONETIS, et Veneris tilnamn,
dyrkad i Migonium. Det war et
ställe på ön Helena i lakoniska wiken,
åt hwilken Paris gaf detta namn til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
